I min barndom sa alla vuxna en-annan-dag det var den dag som i dag är en annan dag.. Det var inte lönt att fråga eller önska något för svaret blev alltid en-annan -dag. I dag den 26 dec-91 upplöstes Sovjetunionen och alla tidigare sovjetreplublikerna blev självständiga. Det var en dag det. Demokrati och politik är att vilja. Det ville också Per Oskarsson den 26 december 1966. Jag menar han klädde av sig i Hylands Hörna. Vilket ’ramaskri’ detta blev då. I dag skulle ingen reagera över någons kalsonger i TV. Världen förändras och vi med den.
I kväll blir det Selma. En av mina favoritförfattare. Vem har inte läst Gösta Berlings Saga.
Appropå sagor nog måste det vara en saga att Reinfeldt (m) ökar i oppionsmätningar eller hur? Mätnignen måste bero på att det är en-annan-dag.
Selma i kväll och REA i morgon eller var det en-annan-dag?

Någon önskelista hade jag inte gjort, men en börs hade inte varit dumt sa jag till Andersson.
När sedan 2/3 delar av familjen samlats så började julklappsöppnandet. Någon tomte hade vi inte i år eftersom fjolårets tomte blev uttittad av Lille Boy och utbuad av resten av familjen. Vuxna människor behöver inte en tomte för att ge klappar bestämde vi då så i år tomtefritt. När vi öppnat vår klappar kunde jag till min bedrövelse konstatera att en av klapparna till Andersson inte fungerade. Trist det den var överraskningen. Nu blir det åter till affären på Lördag för att byta. Den största överraskningen jag fick var ett litet kuvert från Andersson där stod till REAN och en slant fanns med. Hurra nu har äntligen Andersson förstått att ’vi kvinnor alltid har bara gamla trasor i garderoben’. Efter allt ätande och drickande avslutade vi kvällen med det svenska skådespelet ’ Tomten är far till alla barnen’. Tänkvärt i dessa tider.
Innan nattlampan släcktes lovade vi varann att ’gå på julottan’. Vad hände jo klockan ringde och Andersson knuffade i mig -dags att stiga upp om vi skall hinna till ottan sa han. Aldrig har sängen känts så skön som i morse. Kan vi inte avstå frågade jag. Nä nu går vi, vi bestämde det i går sa Andersson. Det vet jag men sa jag -Kom Nu sa Andersson. annars går jag själv fortsatte han. Han gick själv jag bröt julloftet att i år gå i julottan.
Nu sitter han i kavaj och kravatt och se nöjd ut. Jag får väl instämma i diktarens ord. ’ När så många har klarat det, kommer också du att klara det’. Jag konstaterar att jag får nöja mig med TV-gudstjänsten i år, men åt året då är det dags igen. Nu skall vi Lille Boy, Andersson och jag gå ut och se vad som bjudes i kvarteret denna förmiddag.

I veckan fick hushållen i Nordmaling en Julhälsning från de borgerliga partierna. I denna folder önskas medborgarna en God Ju och Gott Nytt Årl. Men innehållet kan liknas med ett Aprlskämt. De borgerliga talar om vad de gjort under två år men glömmer att dom faktiskt har spenderat skattepengar på att lösa ut chefter. Beloppen närmar sig miljonen. Besparing Nej här anställes chefer nya på ’löpande band’ Vidare har dom kört ekonmin i botten för Socialnämnden och Barn och utbildningsnämnden. Dom glömde att när äldrebodenden skall byggas har alla partier varit överens om detta. OK om det bara inte blir i lokalerna som kommunalrådet har till förfogande. Däremot har dom glömt att ta med inforamtionen som ekonomichefen skickat ut nu i veckan. I korthet kan jag konstatera att mindre skatteintäkter 2008 på grund av befolkningen minskat i kommunen ca 100 personer samt mindre statsbidrag innebär en kostnadsökning på åtskilliga miljoner är ekonomichefens prognos.. Så Det Goda Nya Året innebär att kommunen måste ta ’tagelskjortan ’ på verksamheterna. Därför förstår jag vad de menar med’ Fortfarande finns det en hel del kvar att göra’ här kommer Nyårslöften och Aprilskämten in. Vad skall vi tro? Framtiden får utvisa vilken verksamhet kommunen kommer att ha valåret 2010 och vilket Gott Nytt År som väntar medborgarna 2009 med den borgerliga politiken.
Appropå Jul, Lille Boy fick Julfrossa i går. Han skallrade och frös aven om jag inte hörde att han nös, så blev vi alla oroliga. I natt har Lille Boy legat och frossat i Anderssons säng.
Nu på morgonen ser han fortfarande ’dörsk ut’ även om han inte skallrar. Undrar om han kan äta julskinkan, öppna julklappen som matte köpt till honom och se kalle Anka. Vi som brukar sitta i tv-soffan coh mysa.
Lille Boy har det bekymmersamt med kroppen och hälsan. Både han och matte tänker på dom som är sjuka och arbetslösa och som känner oro denna familjehelg när julklappsbörsen krympit och varslen dimpit ner.
Aven om Andersson och jag har en julönskan framför alla. Snälla tomten låt Alla få en God Jul även vår Lille Boy.

I dag skulle allt ske. Jag hade plalerat städning, täckbyxorna skulle tas av, ny gravlyckta fixas, diverse klappar kompleteras och så skullel jag gå på LN matchen. Allt skulle göras i en tidsplanering som vi kvinnor är suveräna att göra. ’Tio bollar i luften’. kanske fem på marken.
Allt gick bra tills symaskinen var upppackad och täckbyxorna avklippta. När jag fixat längden, tagit bort kardborrbanden och gummibanden skulle jag sy av byxan. Inte ville maskinen inte ville det plumsiga tyget. Här tillbringades många timmar och många…… Att fixa täckbyxtyg så det blir bra och snyggt när man kortar längden var inte lätt. Borta var min tidsplanering borta möjligheterna till LN-matchen. Om byxan inte skulle ha varit klar i dag då skulle jag nog hunnit även på matchen. Hur kan man köpa täckbyxor som skall kortas av ca 20 centimeter och dessutom fixa kardbanden och gummibandet i slutet av byxan. Du som syr kan säkert fixa detta sa Andersson men då kan du inte vara så arg lugna ner dig så skall du se att tråden, mataren, tyget och du kommer överrens sa han.
Det går bra att tycka till om hur andra skall fixa och göra fräste jag. Nog skall jag vara klar med byxan innan midnatt sa jag. Hur kunde du planera att göra allt detta denna dag sa Andersson. Nog förstod jag att planeringen skulle spricka forsatte han. Nu började mitt blod svalla. Inte kan gubbarna trä i en nål men expert är dom i alla fall.
Nu är det färdigt även om det blev sena kvällen innan byxan var OK. Varför skall vi kvinnor alltid stressa?
Dagen var som Gunnel och Kjell Swärds dikt ’Man vill mycket som man helst skulle önska att man inte ville’

I dag var jag och hälsade på företagarföreningens ordförande. Han är en härlig person. Jag har förmånen att känna honnor sedan många år tillbaka. Dels genom hans politiska engagemang men också som företrädare för företagarna i Nordmaling. Hans motto var alltid bo, bygga och utveckla. Vi kom i dag att tala om eventuella skolnedläggelser. Han sa det kommer ett brev från oss företagare. Ni måste förstå att ingen barnfamlij flyttar hit till kommunen om det inte finns skolor i närheten! För att ha Jobb behövs kommunal service. Vi kom också att tala om många händelser som vi inte kunat glömma. Jag påminde honom om det företagarforum där han överlämnade blommor till kommunalråden. Han sa då ’Kommunalråden kommer och går men företagarföreningens ordförande består’. Något som han bevisat genom alla dessa år. En annan händelse som inträffade för många sedan kom vi att tala om. Det var när kommunen hade beslutat att bekosta en pizzaungn i en lokal servering. Frågan och besluten togs i kommunstyrelsen. Av alla ledamöterna var det två som sa nej det var en från det blå laget och en från det röda laget. Det var han och jag och vårt motiv var kommunen inte skall medverka till att snedvrida konkurensen. Ja, inte var vi populära men vi var övertygade, att jag dessutom var ny i politiken ökade frustrationen bland mina kamrater. Det var då det men rätt skall vara rätt även nu, så det så! Att jag fått diplom av företagarna för mitt engagemang har helt enkelt med jobben och företagsutvecklingen att göra vilket är ett måste för Nordmalings kommun.
Jag har gått min väg sa han och ögonen plirade och med ett leende sa han ’och det har också du gjort.’ När jag lämnade Håknäs kom jag att tänka på diktarens ord ’några kloka ord kan vara bättre än en hel predikan’ så var stunden med min vän företagarföreningens ordförande.

Idag besökte jag Karlssons bagarstuga i Nordmaling. Om någon trodde detta skulle vara lätt så bedrog dom sig. Om jag inte absolut skulle ha tag i Jonssons fantastiska tunnbröd så skulle jag ha avstått när jag såg den glashala vägen till Bagarstugan. Inget grus så långt ögat kunde se. Men brödet hägrade och lusten tog överhand så jag beslutade att parkera vid församlingsgårdens parkeringsplats. Den var grusad. Frågan var hur tar jag mig till det lilla röda huset som är bagarstugan coh som ligger nedanför församlingsgården? Att ta den isbeklädda vägen som anslöt stugan var enligt min bedömning ett riskabelt spel med kropp och knopp. Så jag beslutade att plumsa i den lilla snö som fanns bakom f0rslamlingsgården. Via det vita räcket där soptunnorna stod tog jag mig bakom församlingsgården och över ’snölägdan’ och ’plums,plums’ äntligen framme. Väl inne frågade jag hur kan kan ni ta er hit. Ja, men värst är det med veden i denna glasgata som utgör vägen och parkeringen sa bagerskan och la till tur att jag är av lappblod med andra ord vig. När jag väl köpt mitt bröd plumsade jag över snön mot församlingsgården och parkeringen. Att ta bargarstugevägen gör nog bara den som har ett löfte från ovan. Snälla Hembygdsföreningen sanda så vi alla kan och törs ta vägen till Karlssons Bagarstuga. Lite grus i maskineriet är bra i dessa dar.
Min mormor sa alltid ’genvägar är senvägar’ men i dag fungerade det bra och brödet var HÄÄÄÄRLIGT.

Idag besökte jag Karlssons bagarstuga i Nordmaling. Om någon trodde detta skulle vara lätt så bedrog dom sig. Om jag inte absolut skulle ha tag i Jonssons fantastiska tunnbröd så skulle jag ha avstått när jag såg den glashala vägen till Bagarstugan. Inget grus så långt ögat kunde se. Men brödet hägrade och lusten tog överhand så jag beslutade att parkera vid församlingsgårdens parkeringsplats. Den var grusad. Frågan var hur tar jag mig till det lilla röda huset som är bagarstugan coh som ligger nedanför församlingsgården? Att ta den isbeklädda vägen som anslöt stugan var enligt min bedömning ett riskabelt spel med kropp och knopp. Så jag beslutade att plumsa i den lilla snö som fanns bakom f0rslamlingsgården. Via det vita räcket där soptunnorna stod tog jag mig bakom församlingsgården och över ’snölägdan’ och ’plums,plums’ äntligen framme. Väl inne frågade jag hur kan kan ni ta er hit. Ja, men värst är det med veden i denna glasgata som utgör vägen och parkeringen sa bagerskan och la till tur att jag är av lappblod med andra ord vig. När jag väl köpt mitt bröd plumsade jag över snön mot församlingsgården och parkeringen. Att ta bargarstugevägen gör nog bara den som har ett löfte från ovan. Snälla Hembygdsföreningen sanda så vi alla kan och törs ta vägen till Karlssons Bagarstuga. Lite grus i maskineriet är bra i dessa dar.
Min mormor sa alltid ’genvägar är senvägar’ men i dag fungerade det bra och brödet var HÄÄÄÄRLIGT.

I morgon godkänner jag protokollet från kommunstyrelsen i måndags. Det positiva var att vi politiker var överens om att ge ett penningabidrag till Olofsfors Bruksmuseum. Vi kan därmed glädja oss åt att även nästa år få njuta av årets Kallaste LUCIA. Något som jag gjorde i år. En härlig upplevelse! Jag sitter alltid på spänn när luciatåget går nedför den gamla trappan. Tänk alla dessa steg och ingen snubblar. Arrangemanget lockar som vanligt många och är en Sverigehändelserna på Lucianatten. Ett stort tack till alla medverkande.
Det negativa med kommunstyrelsen är alla dessa budgetunderskott. Vart tar alla pengar vägen? Sociala saknar miljoner något som även Barn och Utbildnignsnämnden gör. Nu skall hårdhandskarna fram och inte skall dom tro att dom skall lägga över kostnaderna på kommunstyrelsen sa vårt kommunalråd. Som vanligt var vi inte överens. Vi socialister ville ge nämnderna mera pengar. Nej sa de borgerliga partierna med andra ord allt som vanligt.
I morgon får vi se hur länge som vi får hålla på för att bli överens om vad som skall stå i protokollet. Ett är säkert skolorna i kommunen måste vi ha kvar eller hur? Vi måste komma ihåg att ’det lilla kan vara fröet till något stort’ jag delar diktarens uppfattning. Det lilla är grunden till det stora.

Ett uttryck som kommunledningen använder när han inte tycker om oppositionens förslag. I dag i Kommunstyrelsen handlade det om vårt förslag att ta 350 000 kr från kommunstyrelsens konto för KS:dispositon och lägga dessa pengar i reserv om det skulle bli ett borgerligt beslut om skolnedläggelse. ’ Som att kissa på sig’ är ett annat uttryck som den politiska ledningen använde om S och V:s förslag till skattehöjning. Jag har försökt hitta ursäkter för denna volkabulär men kommit fram till det faktum att ’gubbar över 60 kanske har detta problem ’hängande över/på sig’ vad vet jag. Nu tror jag om många pinkar blir det ett hav även om det tar tid.. Visst är kommunpolitiken märklig när uttryck som ’pinka i havet’ eller att ’kissa på sig’blivit ett sätt att beskriva en av våra vikigaste frågor våra barns skolgång.
Dagen i kommunstyelsen var l så lång och ’ogreidig’
När jag sedan träffade elever, föräldrar och skolpersonal i Rundvik som ville visa upp sig och berätta om sin skola då tyckte jag att det äntligen kändes rätt på alla sätt. När eleverna spelade upp Rödluvan och vargen då kände jag att vi kommer att köra ut vargen precis som eleverna i Rundviks skola gjorde. Vänta så får ni se. Med diktarens ord ’Uträtta det möjliga istället för att prata om det omöjliga’ ser jag fram emot morgondagens möjligheter. Välkommen även du, vi träffas på Näslunds cafe kl. 13.00 i morgon

Så hände det igen! Jag snubblade på en grusad isparkering i går kväll. Naturligtvis råkade jag trampa på en icke sandad is-fläck. I natt har kroppen och knoppen genomgått våndor över det faktum att jag inte skaffat bråddar samt alla ’ilningar, stickningar och värk’ som blev földen av gårdagens äventyr. Andersson säger att jag är född med en ’mark-känsla’ med andra ord jag har lätt att snubbla både i trappor, på vägar och inte minst på parkeringar. Att jag envisas med att ha en bra balans utan broddar får jag väl ta under omprövning, efter gårdagens snubbel-fall och rygg-fot-finger skador. Denna höst har varit en snubbel-höst. Först klev jag lel i blomster-landet och fick en stukning sedan ramlade jag i en hotelltrappa och krossade upp pannan och näsan men hade tur jag klarade glasögonen. Att sedan blodet dröp var en bekräftelse på att mitt blod är RÖTT. Karlarna i trappen kom till unsättning men jag har fortfarande ett inbyggdt ’horn’ i pannan. I går kväll kom både kvinnor och män till min undsättning vid ’snubbel-fallet’ på vägen till parkeringen.
’Om du inte tar några risker, riskerar du allt’. enligt Erica Long. Men jag skall sluta riskera fall och köpa bråddar, tror jag.
I morgorn kommunstyrelse sammanträde därefter besök på Rundviks Skola.