Vind- och vattenkraft bör ge slantar till bygden

Om 28 år ska vi ha en helt förnybar elproduktion i Sverige. År 2040. Miljöpartiet drev detta länge och under mandatperioden har en bred politisk överenskommelse gjorts mellan flera riksdagspartier.

Sverige har mycket goda förutsättningar att nå detta mål. De kommande åren kommer vi se både en elektrifiering av nya sektorer som transportsektorn och en del industrier och en ökad effektivisering av elanvändningen. Energimyndigheten gör bedömningen att vindkraften kommer vara en av de största källorna till el jämte vattenkraften 2040. En utveckling som sker successivt då gamla vindkraftverk ersätts med nya mer effektiva samt genom en ökad utbyggnad som ersätter kärnkraften när dess ekonomiska livslängd successivt löper ut.

Här i norra Sverige har vi goda förutsättningar för att producera förnybar el. Vi levererar grön el till hela landet idag, vilket vi ska vara otroligt stolta över! Vi i Miljöpartiet vill att de kommuner och regioner som bidrar till en förnybar framtid på detta sätt ska känna delaktighet i omställningen till 100% förnybar elproduktion.

Vi vill att en utredning bör fastställa hur fastighetsskatten för vindkraften kan reformeras för att tillfalla kommunerna och hur fastighetsskatten från vattenkraften kan tillfalla de regioner där dammarna finns.

 

 

Etiketter: , , , ,

2 kommentarer

  1. Olle

    Sen blir man ju lite fundersam på allt avloppsslam (66 000 ton)som skickas 130 mil från Stockholm till Aitik i Gällivare för ”slutförvaring”. Vad betalar Stockholm för detta till Gällivare,är det så här det blir i framtiden.Städerna hämtar sina råvaror här och sen dumpas avfallet i glesbygden .

    • Elin Söderberg (inläggsförfattare)

      Det finns många typer av ”avfall” som transporteras både inom och utom landet för förbränning eller deponi. Sätter fingret på vikten av att ställa om till ett cirkulärt samhälle där materialen tas tillvara för att bli nya produkter. I Sverige har vi extremt lite deponi (”slutförvaring”) jämfört med andra länder. Vi återvinner mycket (aluminium, glas, plast, metall, kartong, papper) och resten förbränns i kraftvärmeverk (blir el och fjärrvärme) eller i industriugnar (tex. cementindustrin). Men vi skulle kunna återvinna mer material och förbränna mindre. Framförallt skulle vi kunna exportera våra metoder för materialinsamling, informationskampanjer som lett till att det för majoriteten av våra medborgare idag är en självklarhet att källsortera, och kompetensen kring kraftvärme till andra länder.

      Men för att verkligen närma sig en cirkulär ekonomi behöver förändring ske i designstadiet. Produkter behöver designas på ett sådant sätt att hela eller delar av produkten kan användas flera gånger och/eller att materialen sedan lätt kan separeras och återvinnas och/eller att produkterna är gjorda av organiskt material utan gifter så att näringsämnen kan tillvaratas i naturen och cirkuleras den vägen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.