Svenska skogen binder mindre koldioxid pga ökade avverkningar

Av , , Bli först att kommentera 1

Nettoinlagringen av koldioxid i växande träd har legat på en relativt stabil nivå i Sverige de senaste åren, men preliminära data för 2021 visar på en rejäl minskning. Nettoinlagringen minskade med cirka fem miljoner ton koldioxid jämfört med året innan. Detta medför ökade utmaningar för Sverige att nå EU:s klimatmål.

Sverige har idag klimatmål för de territoriella utsläppen; fossila koldioxidutsläpp samt utsläpp av andra växthusgaser till följd av mänsklig aktivitet inom landets gränser. Utöver detta påverkar vi klimatet bland annat genom att påverka utsläpp och upptag av växthusgaser från skog och mark. Dessa utsläpp redovisas under Land Use Land Use Change and Forestry (LULUCF) och rapporteras till FN jämte vår statistik över territoriella utsläpp. Vi har inget nationellt mål för utsläpp och upptag från skog och mark, men vi har ett åtagande inom EU och vad som sker med utsläppen inom skog och mark påverkar precis som alla växthusgasutsläpp våra förutsättningar att klara Parisavtalet.

Att nya data visar att nettoinlagringen av koldioxid minskade med ca 5 miljoner ton CO2 2021 jämfört med 2020 är allvarligt. Utsläppen av växthusgaser minskar alldeles för långsamt. Ytterligare åtgärder för att öka nettoinlagringen av koldioxid i skogen skulle behövas tillsammans med kraftiga åtgärder för att minska de fossila utsläppen för att klara Parisavtalet.

Vi befinner oss inte i ett läge där vi kan göra antingen eller, eller avvakta med åtgärder till senare. Konsekvenserna av klimatförändringen påverkar hela samhället. Nu behövs en samhällsutveckling som tar klimatkrisen på allvar.

 

[Om du vill läsa mer: https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/nettoinlagringen-av-koldioxid-i-vaxande-trad-minskar-kraftigt/ ]

Valresultatet är klart och Sverige går in i en ny era

Av , , Bli först att kommentera 3

Miljöpartiet och Socialdemokraterna som regerat Sverige de två senaste mandatperioderna går fram och får ökat stöd av svenska folket. Samtidigt backar M, KD och L men eftersom SD vuxit så kraftigt så får riksdagen en nationalkonservativ majoritet som kommer försöka bilda regering.

Jag har blivit invald i Sveriges riksdag. Jag är djupt hedrad och tacksam för detta förtroende. Jag tillträder Sveriges riksdag i en turbulent tid. De senaste dagarna då rösterna räknats och räknats om har det funnits tid för reflektion om vad detta innebär och på vilka sätt jag själv bäst kan bidra för ett solidariskt samhälle med alla de olika förutsättningar som Sverige nu står inför.

Kunskap och dialog

Under valrörelsen har jag mötts av många missuppfattningar, rena felaktigheter och av förlöjliganden. Men i samtal har det också funnits möjligheter att mötas, gemensamt landa i fakta att förhålla sig till och få förståelse för olika prioriteringar. Jag är övertygad om att vi kan uträtta mer och bättre tillsammans när vi har fakta på borden och för dialog om alternativa vägval. Därför har jag undrat hur jag kan använda min tid som riksdagsledamot att försöka sprida kunskap om hur riksdagsarbetet går till, om de frågor som hanteras, om de faktiska förutsättningar vi har att förhålla oss till. För att komma framåt är jag övertygad om att vi behöver mindre desinformation och pajkastning och mer kunskap och dialog. 

Många frågor att bevaka

De kommande åren kommer en lång rad stora frågor att hanteras i EU och i Sverige. I riksdagen finns 15 utskott och EU-nämnden. Jag vet ännu inte vilket utskott jag kommer sitta i. Det jag dock vet är att jag troligen kommer vara ensam som miljöpartistisk ledamot i det utskottet medan S, M och SD har 4-5 personer var som kan dela upp arbetet mellan sig. Jag är förberedd på att jag kommer att behöva prioritera hårt och jobba hårt.

Oro över vad ett SD/M-styre kan komma att innebära för Sverige

En regering styr över så mycket och tar så oerhört många beslut, långt fler än de som hunnit debatteras under valrörelsen och som har mycket djupare och mer långsiktiga följdeffekter än vad som granskats och diskuterats under valrörelsen.

Maktskiftet i riksdagen medför oro.

Oro över vilka konsekvenserna blir för både individer och samhället i stort, när de kommer till makten, de som utmålat invandrare – en del av den egna befolkningen – som ett problem.

Oro över hur de institutioner som byggts upp och utvecklats över decennier i Sverige kommer påverkas av att ett nationalkonservativt parti, med helt oprövad syn på den svenska statsapparaten, kommer till makten. SD har uttryckt sig kritiska till allt från SMHI till Public service och M har de senaste åren gjort stora förflyttningar. M har bla kongressbeslut på att lägga ner Länsstyrelserna.

Myndigheter som hjälper till med att förmedla forskning och underlag samt upprätthålla EU-regelverk och svensk lagstiftning.

Vad kommer hända med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten, SMHI – som har all klimatforskning och kunnande om hur Sverige kommer drabbas av ett förändrat klimat, med Länsstyrelserna och Public service?

Oro över hur M och SD kommer hantera det kommande svenska EU-ordförandeskapet.

Vad som kommer ske de kommande åren vet vi inte än. Men en sak vet jag:

Jag har fått förtroende att i Sveriges riksdag arbeta för en samhällsutveckling som tar klimatkrisen på allvar, för solidaritet och alla människors lika värde. Jag kommer göra mitt yttersta för att vi alla tillsammans ska få en framtid att längta till. 💚

Energipolitik som tar ansvar för de akuta elpriserna och de långsiktiga utmaningarna

Av , , Bli först att kommentera 0

Det svenska elsystemet står inför nya utmaningar – Höga elpriser, ett stort intresse för elintensiva etableringar i Sverige, ett behov av att elektrifiera transportsektorn och stora behov av el till bland annat vätgasproduktion för industrins klimatomställning. Då krävs politik som ser till helheten och både hanterar kortsiktiga och långsiktiga utmaningar samtidigt.

Putins invasion av Ukraina visar tydligt hur viktigt det är att Sverige och EU blir mindre beroende av att importera energi. Om vi vill ge hushåll, företag och industrier billig el i närtid och en säkrare värld, då måste framtiden vara förnybar!

Vi vill:

  • Införa ett kraftfullt energieffektiviseringsstöd där staten tar 80% av kostnaden för alla energieffektiviseringsåtgärder för både hushåll och företag
  • Avskaffa skatterabatten för serverhallar
  • Fördubbla antalet energirådgivare
  • Snabbt bygga ut elproduktionen från havsbaserad vindkraft, med hänsyn till livet i haven
  • Ge rejäl ekonomisk återbäring till de kommuner där det byggs och finns vindkraft.
  • Storsatsa på solceller och solvärme.
  • Bygga ut elnäten, investera i energilager och satsa på ett smart energisystem.
  • Helt ta bort energiskatten för företag som producerar el för eget bruk.

Miljöpartiet har politik som tar ansvar för både den akuta och den långsiktiga situationen. Vi vill se ett energipaket för europas lägsta elräkningar

Bli först att kommentera

Arbetsmaskiner, arbetsmiljö och klimat

Av , , Bli först att kommentera 0
Jag vill skapa politiska förutsättningarna för omställning till fossilfria arbetsmaskiner.
Arbetsmaskiner är idag i mycket stor utsträckning helt beroende av diesel. Fordontillverkarna ser också svårigheter med teknikskiften till el eller vätgas exempelvis då arbetsmaskinerna säljs över hela världen och ofta används på platser långt från den förnybara infrastrukturen som börjat växa fram, i skogen, på åkrarna osv. Här behövs politiskt stöd för att få rätt förutsättningar på plats.
Och det finns flera goda exempel som visar på möjligheterna. Lokala system för självkörande eldrivna arbetsmaskiner i gruvor tex.
Utsläppen från arbetsmaskiner är stora och fordonen har ofta en mycket längre livslängd än personbilar och bussar där vi idag ser flera fossilfria modeller på marknaden. Därför är det viktigt att arbeta aktivt för att möjliggöra omställning även inom det stora segmentet arbetsmaskiner.
Denna omställning är inte bara bra för klimatet, den leder också till andra mervärden. Tänk om vi kan köra arbetsmaskiner på el. Arbetsmiljön för förarna skulle inte minst kunna bli mycket bättre, med mindre vibrationer och buller. Arbetsflöden skulle kunna förbättras om fler maskiner går att köras inomhus och där det redan görs skulle energieffektiviseringarna kunna bli stora då behovet av ventilation skulle minska.
Med en samhällsutveckling som tar klimatkrisen på allvar kan vi öppna dörrar till helt nya möjligheter. 

Energipolitik för industrins konkurrenskraft

Av , , Bli först att kommentera 0

Energiöverenskommelsen var en blocköverskridande överenskommelse om Sveriges elsystem som gav långsiktiga spelregler och mål för svenskt näringsliv. Inför valet 2018 valde M och KD att frångå överenskommelsen genom att förespråka nyproduktion av kärnkraft. Om de får makten väntar därför tvära kast och stora osäkerheter för svensk industri.

Långsiktiga spelregler och konkurrenskraft

Något som näringslivet alltid efterfrågar när jag träffar små som stora industrier i norra Sverige, är långsiktiga spelregler. År 2016 gjordes en bred energipolitisk överenskommelse mellan MP, S, M, KD som var en bidragande orsak till den gröna industrirevolutionen vi ser i norra Sverige. Energiöverenskommelsen innehöll mål om 100% förnybar elproduktion 2040, att befintlig kärnkraft inte skulle läggas ner med politiska beslut, samt mål om 50% effektivare elanvändning 2030. Industrin kunde på så sätt också marknadsföra sig med att när de ställer om så kommer de kunna producera med 100% förnybar el, vilket blir en stark konkurrensfördel när världen efterfrågar hållbart producerade produkter.

Energimyndigheten arbetade fram scenarier för hur målet kunde nås och processer för att förenkla förfaranden för etablering av bla havsbaserad vindkraft drog igång. Men så, inför valet 2018, när klimatfrågan kom upp i valdebatterna, så behövde högerpartierna som inte utvecklat sin klimatpolitik komma med något svar. Helt plötsligt valde då KD och M att lämna energiöverenskommelsen och att börja förespråka kärnkraft så fort klimatfrågan kom på tal. Att elproduktionen i Sverige redan var i princip 100% fossilfri och KD och M fortfarande inte hade politik för att minska växthusgasutsläppen från transportsektorn, leda industrin bort från fossilberoende eller bidra till att minska de jordbruksbaserade växthusgasutsläppen och inte hade ett ord att säga om de konsumtionsbaserade utsläppen, dränktes i rubriker om kärnkraft, kärnkraft, kärnkraft.

Energiöverenskommelsen innebär långsiktiga spelregler och ökad konkurrenskraft för näringslivet. Moderaternas och Kristdemokraternas agerande visar att de inte har näringslivets behov under en klimatomställning för ögonen. Istället riskerar deras politik att kraftigt försämra svensk industris konkurrenskraft och försämra leveranstryggheten i svenska elsystemet bara för att de inte har utvecklat en egen klimatpolitik än. Det är ytterst allvarligt att de fått så mycket gehör för denna retorik.

Jag har näringslivets förutsättningar och behov under klimatomställningen för mina ögon. Det jag vill göra är att säkerställa långsiktiga spelregler och ett robust elsystem för hela Sverige. Det gör vi med snabb utbyggnad av havsbaserad vidkraft, stöd till energieffektiviseringar, energilagring, utbyggda elnät och ökad flexibilitet.

Alla ska med när vi ställer om till fossilfria transporter

Av , , Bli först att kommentera 0

Transporterna står idag för en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp. Trafikens utsläpp måste minska om vi ska ha en chans att klara klimatmålen. Oavsett om du bor i en stad eller på landsbygden, ska ta dig till jobbet eller åka på semester, så ska det vara billigt och enkelt att välja det klimatsmarta sättet att resa. Med utbyggd tåg- och kollektivtrafik, bättre tågförbindelser till Europa, fler och bättre cykelvägar och billigare elbilar, kommer du både kunna pendla och upptäcka världen med omsorg om vår planet.

Vi vill:

  • bygga ut och rusta upp järnvägsnätet för snabba tåg i hela landet och skynda på bygget av nya stambanor och bygget av Norrbotniabanan
  • säkra och utveckla nattågstrafiken i hela Sverige och knyt oss närmare våra nordiska grannländer och övriga Europa med fler avgångar.
  • bygga ut kollektivtrafiken i hela landet, och gör det billigare att åka buss och tåg, särskilt för unga och pensionärer.
  • minska bilåkandet i storstäderna och främja gång-, cykel- och kollektivtrafik.
  • investera i laddning i hela landet — staten ska ta ansvar där marknaden inte räcker till, så att bilar och lastbilar kan köra på el oavsett vart i landet de ska.
  • att den som behöver bil ska ha råd med ett klimatsmart alternativ, och att bara fossilfria bilar ska säljas från 2025.
  • minska flygets utsläpp — höja flygskatten, minska flygresandet och skynda på omställningen till förnybara bränslen, elektrobränslen och elflyg för de flygresor som inte kan ersättas på annat sätt. Staten borde sälja SAS och investera pengarna i järnväg.
  • sänka momsen kraftigt på bilpooler och andra delningstjänster och underlätta för de som vill dela, istället för äga, en bil.

Transportsektorn har störst potential att snabbt minska de fossila utsläppen i närtid vilket är centralt för att klara Parisavtalet. Därför vill vi möjliggöra snabb övergång till förnybara drivmedel i hela landet. Kraftfull utbyggnad av laddinfrastruktur, stärkt elbilsbonus i glesbygd, 1500 kr i månaden i stöd till att leasa elbil för de med lägre inkomster och skrotningspremie som kan användas till medlemskap i bilpool och till att köpa eller leasa elbil. De som behöver bil ska kunna köra fossilfritt.

Stöd att byta till elbil istället för ökade fossila utsläpp

Av , , Bli först att kommentera 0

Den som behöver bil och har det tufft med de höga bensin- och dieselpriserna ska inte behöva betala för bensin eller diesel över huvud taget. Behöver man bil ska man få stöd att så snabbt som möjligt byta till elbil. 

Ett val två olika framtider. Just nu rullar bussar i Umeå med riksdagskandidater med korta budskap. Miljöpartiet: En bild på mig med budskapet ”Samhällsutveckling som tar klimatkrisen på allvar”. Moderaterna: En bild på Edward Riedl med budskapet ”Sänk skatten på bensin och diesel”.

Vem av oss som sitter i riksdagen på Västerbottens-bänken efter valet avgör ni väljare i Västerbotten. Vem av oss som sitter där, påverkar framtiden.

Jag kommer arbeta för en utveckling som inkluderar alla när vi ställer om samhället så vi inte längre behöver fossil olja. Genom att stödja hushåll att byta till elbil kan de kraftigt sänka sina drivmedelskostnader samtidigt som vi minskar de fossila utsläppen och blir kvitt beroendet av oljeländer som Ryssland. Det är den omställning som krävs för att hejda klimatförändringen och undvika de mest allvarliga riskerna med den globala uppvärmningen. Och vi kan göra detta – om vi får en majoritet i riksdagen som VILL göra det.

Vi i Miljöpartiet vill införa:

Grön bilcheck: Leasing-check på upp till 1500 i månaden till hushåll med låg inkomst

Många som har en gammal bil har inte råd att att köpa en elbil ens med elbilsbonusen. Att leasa är då ett kostnadseffektivt alternativ, eftersom det inte kräver en stor engångssumma. Vi föreslår därför ett leasingstöd för hushåll med fokus på den halva av befolkningen som har lägst inkomster. Stödet uppgår till max 1500 kronor i månaden per person under tre år. 

Grön skrotningspremie: 20 000 i skrotningspremie till hushåll med låga inkomster och gamla bilar

I dagsläget finns ca 1,2 miljoner bilar som är 15 år eller äldre. I genomsnitt rullar en bil i 18 år. Detta betyder att många av de här bilägarna snart kommer behöva byta ut sin bil. Många av dessa ägare har inte råd att byta till en elbil. Vi vill därför införa en skrotningspremie som riktar sig direkt till de med låga inkomster för att undvika att de köper ytterligare en fossilbil – vilket i värsta fall låser in dem i beroendet av fossila bränslen under många år. 

Kraftfull utbyggnad av laddinfrastruktur

För att fler ska känna sig trygga med att välja elbilen som lösning så måste det finnas laddinfrastruktur vid alla bostäder. Miljöpartiet vill införa en “rätt-att-ladda” garanti som innebär att allt regelkrångel för att sätta upp laddinfrastruktur både hemma och på jobbet ska rensas bort. Samt att stödnivåerna för att sätta upp laddare vid hemmet ska öka.

1.5 eller 2 graders global uppvärmning

Av , , Bli först att kommentera 1

Det pratas ju en del om 1.5 och 2 grader. Parisavtalet som Sverige tillsammans med 195 andra länder skrivit under säger att vi ska hålla den globala uppvärmningen under 2 grader med sikte på 1.5 grader över förindustriell tid, att detta ska göras på ett globalt rättvist sätt och att vi ska anpassa oss till den klimatförändring som sker.

Så jag tänkte bara göra ett kort inlägg som beskriver några av skillnaderna mellan 1.5 och 2 graders global uppvärmning. Det är ju små siffror, men de har stora konsekvenser….

Korallreven

Vid 1,5 graders global uppvärmning kommer 70-90% av korallreven att försvinna, vid 2 grader försvinner över 99% dvs, de utrotas i princip helt.

Ungefär 850 miljoner människor bor inom 10 mil från och drar nytta av korallrev. Minst 275 miljoner är beroende av korallreven för sitt näringsintag. Korallreven ger ekosystemtjänster såsom livsmedelsförsörjning, inkomster från turism, skydd från extremväder och skydd från erosion. 

Havsnåvåhöjning och Arktis utan sommarhavsis

Mellan 1,5 och 2 grader påbörjas irreversibel isavsmältning på Antarktis och Grönland som kommer leda till havsnivåhöjning under hundratals till tusentals år framöver.

Antalet somrar då havsisen försvinner helt på Arktis ökar markant mellan 1,5 grad och 2 grader. Vid 1,5 grads uppvärmning kommer Arktis vara utan sommarhavsis 1 år av 100 och vid 2 grader är sommarisarna borta minst 1 år per 10 år.

Havsnivån beräknas stiga ca 1 dm mer vid 2 graders uppvärmning jämfört med 1,5 grads uppvärmning. Vid 1,5 grader kommer havsnåvån stiga 0,26-0,77m till 2100 jämfört med 1986-2005. Att begränsa havsnivåhöjningen med denna decimeter gör att upp till 10 miljoner färre människor skulle utsättas för relaterade risker.

Människors uttsatthet

Antalet människor globalt som kommer vara utsatta för klimatrelaterade risker och fattigdom redan år 2050 kan begränsas med flera hundra miljoner om uppvärmningen begränsas till 1,5 grad istället för 2 graders global uppvärmning.

Globalt fiske

Den årliga fångsten från fiske påverkas kraftigt av klimatförändringen. Den globala fiskefångsten beräknas minska med 1,5 miljoner ton vid 1,5 graders global uppvärmning och med över 3 miljoner ton vid 2 graders uppvärmning.

Malaria och denguefeber

Risker med sjukdomar såsom malaria och denguefeber ökar med en uppvärmning från 1,5 grad till 2 grader och det kan även uppstå skiften i sjukdomarnas geografiska utbredning.

Permafrost

Genom att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grad istället för 2 grader skulle hindra att områden permafrost så stora som 1,5-2,5 miljoner km² tinar. När permafrost tinar förmultnar organiskt material som varit fruset vilket leder till utsläpp av växthusgasen metan. Därmed leder denna konsekvens av klimatförändringen till ytterligare uppvärmning av klimatet.

I dagsläget är världen på väg mot en global uppvärmning på drygt 3 grader vid seklets slut, dvs. år 2100. Det är när dagens lågstadie-barn är i 80års-åldern. Konsekvenserna av 3 grader har jag inte beskrivit här.

Detta är några av de skäl till varför jag kandiderar till riskdagen för att arbeta för en samhällsutveckling som tar klimatkrisen på allvar.

 

[Källa i huvudsak IPCC specialrapport om 1.5 graders uppvärmning (2018)]

Bli först att kommentera

Riksdagskandidat 2022

Av , , Bli först att kommentera 10

Vi har allt att vinna på en ordnad klimatomställning: närmare samhällsservice, renare luft, bättre kollektivtrafik, nya innovationer och affärsmöjligheter, tryggare miljö för våra barn, högre krisberedskap… listan kan göras lång. Klimatförändringen kommer ge oöverstigliga konsekvenser om den inte hejdas. Min högsta prioritet är en rättvis klimatomställning som skapar mervärden i hela landet, inte minst här i norra Sverige.

Med en ambitiös klimatpolitik kan vi hejda klimatkrisen samtidigt som vi ger oss själva bättre förutsättningar och högre livskvalitet. De senaste tidernas bensin- och dieselpriser har fått partier från V till KD att göra utspel om att backa klimatpolitiken för att sänka priserna på fossila drivmedel. Sveriges riksdag har bara påbörjat klimatomställningen och så fort det börjar vina minsta lilla vill övriga partier backa in i fossil-grottan igen.

Det vi måste göra istället är att accelerera omställningen och säkerställa att alla som är beroende av bilen så snabbt som möjligt får tillgång till ny fossilfri teknik till överkomliga priser. Det är bara så vi kommer bort från såväl oljeländernas nyckfullhet som de allvarliga risker som följer av klimatförändringen. Den som är bilberoende i norrlands inland ska inte drabbas orättvist av klimatomställningen, men det hanteras inte bäst genom att backa klimatpolitiken, de kan kompenseras på många andra sätt och inte minst behöver alternativen rullas ut mycket snabbare och komma de bilberoende till del.

Jag har fått partiets förtroende att toppa Västerbottens riksdagsvalsedel i valet 2022. Jag är mycket tacksam för detta förtroende. Min högsta prioritet är en klimatomställning som säkerställer att vi gör vad forskning visar krävs för att stoppa klimatkrisen, och att vi gör detta på ett rättvist sätt som skapar mervärden i hela landet, inte minst här i norra Sverige.

Biodrivmedel, kolsänkor och biologisk mångfald – artkris och klimatkris måste hanteras samtidigt

Av , , Bli först att kommentera 0

Allt fler partier pratar om klimatet. Problemet är att det saknas helhetsperspektiv. Klimatfrågan och den biologiska mångfalden är sammankopplade och utgör idag två enorma utmaningar som måste hanteras samtidigt. Avsaknaden av helhetsperspektiv blir tydligt när politiska företrädare gång på gång lägger fram samma lösning för transportsektorns utsläpp: byt till biodrivmedel! Om Sverige skulle följa den linjen skulle vi köra i diket rejält.

Övertro på biodrivmedel riskerar leda till kraftigt ökade växthusgasutsläpp och en ytterligare utarmning av den biologiska mångfalden, vilket dessutom gör oss mindre motståndskraftiga mot klimatförändringens konsekvenser. För att utveckla samhället och skapa förutsättningar för trygghet, hälsa och frihet måste klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald hejdas samtidigt.

Sedan Miljöpartiet klev in i regering har vi drivit på för både kraftigare klimat- och miljöpolitik. Vi har baxat igenom klimatlag, nya klimatmål, stärkt EU:s utsläppshandelssystem och infört stöd till såväl laddinfrastruktur som den tunga industrins omställning. Vi har samtidigt genomfört historiska satsningar på naturskydd och andra miljöåtgärder.

Åtgärder måste främja samhället, klimatet och miljön på samma gång. Framåt krävs satsningar på inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel, stärkt biologisk mångfald och ökad kolinlagring. Användningen av biodrivmedel i Sverige ska heller inte leda till försämring av den biologiska mångfalden eller minskade kollager utanför våra gränser. I omställningen till morgondagens samhälle måste vi balansera i övergången till förnybara drivmedel, ökad kolinlagring och stärkt biologisk mångfald. En balansgång som underlättas av energieffektiviseringar, ett mer transporteffektivt samhälle och utfasning av förbränningsmotorer.

1. Biodrivmedel är nödvändigt för en fossilfri transportsektor – men biodrivmedel har begränsningar
Biodrivmedel, elektrifiering och andra förnybara drivmedel är alla viktiga pusselbitar för övergången till fossilfria transporter. Även om alla nya bilar som såldes från och med idag skulle vara rena elbilar, skulle en stor del av den totala personbilsflottan fortfarande bestå av fossilbilar. Biodrivmedel gör det möjligt att tanka mer förnybart i de förbränningsmotorer som inte hinner ersättas i tid. Men, tillgången på biodrivmedel är begränsad. Potentialen för hållbart producerade biodrivmedel från svenska råvaror är inte i närheten av att täcka behoven för vägtransportsektorn, än mindre om vi ska inkludera flyg- och sjöfart. Prioriteringar kommer behövas och en förändring av hur vi reser och transporterar varor kors och tvärs över jorden kommer krävas. Att andra partier ger sken av att vi genom bytet till biodrivmedel ska kunna fortsätta som vanligt – eller till och med öka våra transporter – är orealistiskt och oansvarigt.

2. Stärkt biologisk mångfald för långsiktigt robusta ekosystem
Potentialen för hållbart producerade biodrivmedel begränsas, dels för att produktionen bara är hållbar så länge det inte skördas mer än det växer, dels för att god biologisk mångfald är en förutsättning för att skogen och det vi odlar ska fortsätta växa bra. Vi kan inte ta ut oändliga mängder resurser från skogen utan måste hitta en balans som är hållbar från många perspektiv. Ersätter man välmående ekosystem med snabbväxande monokulturer är det kanske möjligt att kortsiktigt producera mer biomassa och binda mer kol, men det är förödande för den biologiska mångfalden och gör även plantagerna känsliga för konsekvenser av klimatförändringen, såsom skogsbränder eller torka.

3. Kollagret är viktigt för ett stabilt klimat
Kol som är bundet i jorden, växter och levande ting på land eller havet kallas för en kolsänka. Alla långlivade produkter gjorda av bioråvara (såsom trähus och trämöbler) utgör ett kollager och kan bli ett medel i vår kamp att minska koldioxiden i atmosfären. När produkterna förbränns, som biodrivmedlet i en förbränningsmotor, frigörs kolet och blir koldioxid och återgår till atmosfären. När t.ex skogen växer binder den koldioxid, när den förbränns frigörs den. Därmed är det bättre att biomassan används till långlivade produkter som ökar kollagret.

4. Bio används redan och är utbytbart mellan olika branscher
Det krävs alltså en balansgång mellan biodrivmedel, biologisk mångfald och kolsänkor. Om vi säkerställer att de biodrivmedel vi nyttjar är hållbara är de en bra väg framåt för omställningen, just för att teknologin redan finns här och nu. Biodrivmedel görs idag på olika sätt av raps, sockerbetor, palmolja, slaktrester, matrester, skogsråvara m.m. med varierande miljö- och klimatpåverkan. Bioenergi har vi använt sedan urminnes tider för matlagning och uppvärmning, även idag storskaligt i fjärrvärmeverken. Teknikutvecklingen för vad vi kan använda “bio” till går snabbt framåt. Rester från tillverkningen av timmer kan vi inte bara nyttja till uppvärmning och drivmedel, utan även göra t.ex. kläder, förpackningar, bioplast, biokol; vilket kan ersätta saker som idag innehåller mycket fossil råvara. Bioråvaran är därför mycket värdefull.

5. Sverige har ett viktigt jord- och skogsbruk som vi ska ta tillvara
Sverige har goda förutsättningar att visa hur vi med helhetsperspektiv balanserar en hållbar produktion av biodrivmedel. Sverige är ett skogsland med en kunnig och utvecklad skogsindustri som idag gör att vi t.ex kan bygga flervåningshus och broar i trä. Ett livskraftigt jordbruk i hela landet är också viktigt för livsmedelsförsörjning, krisberedskap, levande landsbygd och biologisk mångfald. Restflöden från dessa näringar kan förädlas till biodrivmedel och därmed ersätta fossil bensin och diesel.

Klimatarbetet är en kamp mot klockan! Biodrivmedel med hänsyn till kolsänkan och biologisk mångfald är en värdefull tillgång för att klara omställningen i tid.
Framåt krävs kraftfull politik för inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel, stärkt biologisk mångfald i de marker vi brukar och åtgärder för ökad kolinlagring.
Jag vill se en samhällsutveckling som ger oss trygghet, hälsa och frihet. För att nå dit krävs att vi både hejdar förlusten av biologisk mångfald och stoppar klimatförändringen. Med helhetsperspektiv kan vi stärka samhället, miljön och hejda klimatkrisen samtidigt. Det är en utveckling som ger mervärden för invånare och verksamheter i hela Sverige. Med trevligare stadsmiljöer, mindre buller, högre krisberedskap, ökad konkurrenskraft och bättre hälsa. Det är den gröna samhällsutveckling jag vill driva.