Språkrörskandidat för att stoppa klimatkrisen

Av , , Bli först att kommentera 2

Klimatkrisen är ett faktum. Sverige ska leva upp till Parisavtalet och stödet för Miljöpartiet är avgörande för att klimatfrågan ska ges den centrala roll i riksdag och regering som den kräver. Jag kandiderar till språkrör för att Miljöpartiet behöver bli ännu starkare i klimatfrågan och tydligt kommunicera hur vi ska hejda klimatkrisen.

I över tio års tid har jag arbetat med minskad klimatpåverkan och hållbar utveckling. Frustrationen över hur lite som gjordes och de risker som vi utsätter oss själva, djur, natur, andra delar av världen och kommande generationer för, gjorde att jag 2013 valde att gå in i politiken. Nu kandiderar jag till språkrör för Miljöpartiet de gröna för att vi måste växla upp klimatarbetet.

Mer om varför jag vill bli språkrör i intervjuer med DN och SVT Nyheter.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Tänk om vi bygger ett rättvist Sverige

Av , , Bli först att kommentera 2

Jag vill ha ett Sverige som håller ihop. Där alla har lika goda förutsättningar att bli den de vill vara. Där alla känner sig trygga med att samhället kan fånga upp en när man faller, så att man snabbt kommer på fötter igen.

Jag vill ha ett rättvist Sverige.

Nu är det inte rättvist alls! De ekonomiska klyftorna har ökat, hälsan är ojämlik, vi har både bostadssegregation och skolsegregation, tillgången till samhällsservice är ojämlik mellan stad och glesbygd, jämställdhetsarbetet går alldeles för långsamt; kvinnor tjänar fortfarande mindre än män trots lika arbete, tar större ansvar för obetalt arbete och får därmed lägre pension och sjukpenning. Allt detta skapar otrygghet, försämrar tilliten och blir i längden dåligt för alla, även de med höga inkomster, god hälsa och välutbildade, rika föräldrar.

Tänk om vi bygger ett rättvist Sverige. Där dina förutsättningar i livet inte påverkas av var du bor, ditt kön, din hudfärg eller dina föräldrars välstånd, utan av dig, dina drömmar och ambitioner!

 

Glädjande budgetnyheter!

Av , , 8 kommentarer 1

Om coronakrisen kom oväntat kan ingen säga detsamma om klimatkrisen. Klimatförändringarna har länge varit och förblir vår generations ödesfråga. Nu befinner vi oss i två kriser samtidigt, som måste lösas samtidigt. Att återskapa samhället som det var innan pandemin är inte ett alternativ. Vi ska inte återgå till gamla hjulspår utan måste bygga nytt, smartare och bättre. Det är nu vi måste investera för framtiden: i klimat, natur och människor. Vi har varken tid eller råd att vänta.

Idag presenterade regeringen politik för en grön rivstart för Sverige med flera glädjande budgetnyheter:

Mer natur för fler. Bland annat genom satsningar på att skydda mer värdefull natur, restaurera våtmarker, gröna naturnära jobb, arbete mot invasiva arter, stärkt miljöövervakning, stödpaket till rennäringen, stärkt havs- och vattenmiljöarbete, hållbart fiske, minskade läkemedelsutsläpp och sanering.

Energieffektivisering. Flerbostadshus ska energieffektiviseras, pengar till att renoveringsåtgärder i flerbostadshus kan genomföras.

Industrins gröna omställning. Industriklivet breddas och förstärks, näringslivets gröna omställning ges bättre förutsättningar, förstärkning och förlängning av klimatklivet och ökad återvinning av metaller. Vi har redan presenterat gröna kreditgarantier som är en del av detta paketet.

Utsläppen från transportsektorn ska minska. Miljöstyrningen i Bonus-Malus förstärks, ett stort stöd till regionernas kollektivtrafik tillkommer, satsningar på produktionen av förnybara drivmedel, underhåll av järnväg och cykelsatsningar. Vi har tidigare även presenterat reduktionsplikten,

Lokal omställning. Förlängning av kommunal energi- och klimatrådgivning, insatser för minskad risk för ras och skred.

Ibland får jag frågor om Miljöpartiet borde sitta i regering med tanke på hur det påverkar våra opinionssiffror. Det är tyvärr så, att de flesta studier visar att partier tappar i stöd när de regerar, särskilt små partier i koalitionsregeringar brukar tappa i opinionen. Man kan upplevas osynlig eller otydlig när regeringens gemensamma politik är den som hörs mest.

Men anledningen till att jag är aktiv i Miljöpartiet är inte för att jag vill ha höga opinionssiffror. Anledningen är att jag vill bygga ett hållbart Sverige, en framtid att längta till. Jag vill bidra till att vi hejdar kliamtkrisen, stoppar förlusten av biologisk mångfald, ser till att haven och sjöarna är fulla av liv och härliga att bada i. Jag vill minska ojämlikheten och att alla individer ska ges förutsättningar att bli den de vill vara.

Det är för att jag vill göra skillnad som jag är aktiv i Miljöpartiet. Och när jag lyssnar på regeringsförklaringen och hör alla gröna delar av den och när jag läser om delar av statsbudgeten som de som presenteras idag. Då blir jag så oerhört glad och tacksam för att Miljöpartiet sitter i regering. För vi gör skillnad, på riktigt!

8 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Preems utbyggnad är utsiktslös

Av , , 4 kommentarer 1

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Det är regeringens mål.

Sju av riksdagens åtta partier (alla utom SD) står bakom de nationella klimatmålet om att vi ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045.

Vi har en klimatlag som förbinder regeringen och framtida regeringar att arbeta för att klimatmålen ska nås.

Sverige har ratificerat Parisavtalet.

Vi ser hur industrier, kommuner, företag, föreningar, familjer – ja alla delar av samhället på olika sätt arbetar för att hejda klimatförändringen, nya tekniker utvecklas, laddstolpar sätts upp, biogasanläggningar byggs, man testar elcykel istället för bil, second hand blir vanligare, fler smakar god vegetarisk mat, energieffektiviseringar görs, nya biodrivmedel produceras…

Det är mycket jobb som kvarstår, mycket behöver göras för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

De största punktutsläppen av växthusgaser i Sverige idag kommer från stålindustrin, cementindustrin och raffinaderier. Att försöka nå klimatmålen och samtidigt godkänna Preems utbyggnad, skulle innebära att metallindustrin och cementindustrin mer eller mindre behöver lägga ner för att lämna ”utsläppsutrymme” åt Preemraff. Det vore galenskap.

Såväl stål som koppar till elledningar behövs i det fossilfria välfärdssamhället. Cement är ett material med unika egenskaper, även om vi kraftigt ökar träbyggande så har cement en roll att spela i ett fossilfritt välfärdsland. Regeringen har infört industriklivet som nu hjälper stålindustrin att hitta sätt att producera stål utan kol och cementindustrin att bli fossilfri. Det som inte har en plats i ett fossilfritt välfärdssamhälle är fossil bensin och diesel.

Regeringen bör göra allt i sin makt för att stoppa Preemraffs utbyggnadsplaner.

Jordbruksmark för framtiden – om Täfteå detaljplanen

Av , , 1 kommentar 2

Vi Miljöpartiet i Umeå vill värna jordbruksmarken som finns i kommunen. Vi vill planera för ett långsiktigt hållbart Umeå, för livskvalitet och där vi når såväl miljömål som hållbarhetsmålen i Agenda 2030. I vår vision för Umeå ser vi en ökad lokal livsmedelsförsörjning och bättre förutsättningar för medborgare som vill, att småskaligt odla mer själva.

Vår vision är i linje med ambitionerna i de nyligen antagna lokala miljömålen, Agenda 2030, den nationella livsmedelsstrategin och är en logisk följd av den väntade klimatförändringen vilken bedöms ge längre växtsäsong i norra Sverige medan förutsättningarna för jordbruk i andra länder kan komma att försämras allvarligt.

Vi var av dessa anledningar emot den detaljplan som antogs i juni (Täfteå 10:64 och 5:19) vilken öppnar för att bygga på jordbruksmark. Av samma anledningar så anser vi att kommunen inte bör överklaga Mark- och miljödomstolens upphävande av detaljplanen.

Umeå växer och därför behövs planer för bebyggelse som är socialt hållbar för både boende och verksamheter. Det är viktigt att anta ett långsiktigt helhetsperspektiv. Har man väl byggt på jordbruksmark så är den marken för alltid förlorad.

Figur: Förändringar i jordbruksproduktivitet 2080 till följd av klimatförändringar.

Länkar:

Umeås lokala miljömål 2020. Se sid.14 mål rörande jordbruksmark

Länsanalyser, SMHI. Här kan du även hämta rapporter för varje län som beskriver klimatförändringen i Sverige med olika indikatorer, såsom nederbörd, medeltemperatur etc. utifrån olika klimatscenarier.

Projected agriculture in 2080 due to climate change, UNEP/GRID.  (Denna bild har även använts av LRF i Sverige)

Globala målen Agenda 2030. Här kan du läsa mer om alla hållbarhetsmålen.

En livsmedelsstrategi för Sverige, Regeringskansliet. Se tex. sid.10 Övergripande målet

Engångsartiklar och plast

Av , , Bli först att kommentera 0

Nyligen har Engångsartikelutredningen som föreslår en skatt på engångsartiklar presenterats. Denna har debatterats en del och då jag såg ett önskemål om att hålla isär bioplast och plast med fossilt ursprung nämnas i en debattartikel så tänkte jag skriva några rader.

Plast leder till flera miljöproblem. Det är ett fantastiskt material med massor av smarta egenskaper, vilket gör att vi använder plast till väldigt mycket i samhället. Men plast har baksidor. Två mycket stora problem med plast är

1. plasten skräpar ner och tar extremt lång tid att brytas ner, plastprodukter trasas sönder till microplaster som hamnar i allt. Djur får i sig plast eller fastnar i plast och skadas.

2. att det görs av fossil råvara, när produkten har använts klart och eldas upp leder till det fossila koldioxidutsläpp (och en del andra ämnen som inte är så trevliga).

Engångsartikelutredningen syftar till att lindra det första problemet. De flesta har nog sett bilder på valar som visat sig ha magen full av plast eller läst någon av de senaste nyheterna om den enorma mängden microplaster i haven.

Ur klimatsynpunkt är det bra att använda bioplast istället för plast med fossilt ursprung (säkerställer vi att det växer minst lika mycket som vi skördat för att producera bioplasten så är den klimatneutral) men bioplast har tagits fram för att ha samma materialegenskaper som fossil plast och bryts därför inte heller ner av naturen. Nedskräpningsproblematiken är alltså densamma, oavsett om det är bioplast eller fossil plast.

Utredningen föreslår att skatten på engångsartiklar ska variera beroende på mängden plast i produkten. Dvs. en pappsersmugg med ett mycket tunt plastskikt skulle få en lägre skatt än en ren plastmugg, så på så sätt skapas incitament till att använda mer hållbara material för engångsartiklar.

Styrmedel för att främja returplast och bioplast framför fossil plast hanteras alltså inte av denna utredning. Men det är också ett viktigt område i behov av politiska åtgärder. För vi kommer inte åt de fossila utsläppen av växthusgaser från sopförbränningen förrän vi blivit kvitt den fossila plasten i samhället.

 

Ta hand om hälsan och varandra. Önskar er en fantastisk vecka!

Medmänsklighet och solidaritet

Av , , Bli först att kommentera 2
Idag lever över 80 miljoner människor på flykt undan krig och förföljelse i världen. Det går inte att sätta ett politiskt framförhandlat tak för hur många människor som kommer att fly nästa år.
Färre människor söker asyl i Sverige nu, än på mycket länge. I det läget är det fullständigt omänskligt att flera partier pratar om behovet av en tuffare lagstiftning. De vill inte bara göra den tillfälliga lagen permanent, utan de vill även att den ska skärpas och stramas åt ytterligare.
Jag vill se ett Sverige som står upp för mänskliga rättigheter, som slår vakt om asylrätten och som föregår med gott exempel över hur alla länder i världen tillsammans kan hjälpas åt för alla dessa människor på flykt. Hur hade du velat att länders migrationspolitik såg ut, om det var du som behövde fly? Det är människor det handlar om.

[Vill du vara med och kämpa för en solidarisk värld? För solidaritet med djur, natur och ekosystem, med världens alla människor och med kommande generationer. Bli medlem.]

Vad M:s ”klimatpolitik” leder till

Av , , Bli först att kommentera 1

Majoriteten av partierna i Umeå kommunfullmäktige vill ta klimatfrågan på allvar och i förslaget till nya miljömål återfinns mål för kommunens territoriella utsläpp, ett mål för transportsektorn som särskilt behöver prioriteras, kommunkoncernens utsläpp och invånarnas konsumtionsbaserade utsläpp. Det finns också en bred förståelse för att det är de samlade utsläppen över tid som påverkar klimatet, inte bara vilka utsläpp vi har ett målår långt fram i tiden.

Moderaterna har dock gått ut med att de vill skicka hela miljömålsförslaget på återremiss. I ett läge där Umeå kommun saknat miljömål sedan 2012 och klimatkrisen är brännande akut.

Så vad säger Moderaterna att de vill och vad skulle detta innebära?

I en artikel i Folkbladet i veckan listade Anders Ågren (M) följande anledningar

  • skogens förmåga att binda koldioxid är inte inkluderat
  • vill helt stryka målet om konsumtionsbaserad klimatpåverkan

Det finns några olika helheter man brukar titta på när man räknar på växthusgasutsläpp.

Territoriella utsläpp: rapporteras till FN, det som Sverige har antagit ett mål om netto noll 2045 för. Här ingår flera sorters växthusgaser såsom koldioxid, metan och lustgas. Biogent koldioxid ingår inte, exempelvis ingår förbränningen av plast i fjärrvärmeverken men inte förbränningen av träflis.

Land use, land use change and forestry, LULUCF: rapporteras till FN separat, här ingår både utsläpp och upptag av växthusgaser i skog och mark, där den största posten är Sveriges skogs kolinbindning. Denna kategori är viktig att följa eftersom det innan klimatförändringen drogs igång rådde en typ av balans mellan kolet bundet i växtligheten och koldioxiden i atmosfären. Mängden som tas upp av växtligheten skulle kunna öka för att återställa att vi senaste decennierna globalt skövlat mycket skog tex. Men det går inte att kompensera fossila koldioxidutsläpp med den kolinbindning som skogar gjort i urminnes tider (dvs redan innan människan började påverka klimatet).

Konsumtionsbaserade utsläpp: detta beräknar Naturvårdsverket för Sverige totalt och per person, och Umeå kommun har beräknat detta för Umeås invånare per person. Dessa data är intressanta att följa dels med anledning av att Sverige har ett Generationsmål som är övergripande för miljömålen, vilket säger att vi ska klara att minska miljöpåverkan här utan att orsaka utsläpp i andra länder. Och dels med anledning av Parisavtalet och miljömålet Begränsad klimatpåverkan, vilka säger att vi ska begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader med sikte på 1,5 grad. Dessa mål är inte avgränsade till en viss utsläppsstatistik utan vi ska verka för att nå dem på alla sätt vi kan.

Konsumtionsbaserade utsläppen är därför viktiga att minska. För det gör ju ingen nytta för klimatet alls om vi i Sverige tex minskar våra territoriella utsläpp genom att vår industri flyttar utomlands och fortsätter med samma utsläpp. Det är särskilt viktigt att ha mål om konsumtionsbaserade utsläpp nu, för det som framgår av Naturvårdsverkets statistik är att svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp ligger på ungefär samma nivå nu som på 90-talet, men större andel av våra konsumtionsbaserade utsläpp kommer från import.

Så vad skulle Moderaternas så kallade ”klimatpolitik” leda till?

1. De skulle räkna äpplen minus päron och stagnera arbetet för att minska de territoriella utsläppen när de vill blanda in skogens kolinbindning i klimatmålen som föreslås i Umeå.

2. De skulle stoppa huvudet i sanden rörande konsumtionens klimatpåverkan, vilket gör att kommunen går miste om möjligheter för positiv utveckling för folkhälsan samtidigt som man skjuter över vår klimatpåverkan på andra länder och bryter mot generationsmålet.

Sammantaget är det en politik som leder till att vi inte bidrar till att nå Parisavtalet vilket leder till en global uppvärmning över 2 grader. Där konsekvenserna är kända. Korallreven försvinner, globala fiskefångsten minskar med 3 miljoner ton per år, skördar minskar, skogsbränder ökar, extrema temperaturer som gör att människor inte kommer kunna leva på vissa platser längre, nya spridningsområden av tex malaria och denguefeber. I norra Sverige blir skyfallen kraftigare (risker för ras och skred samt att skördar regnar söder ökar), vintern blir kortare och därmed mörkare osv. Miljontals människor drabbas av klimatrelaterade risker. Sveriges företag påverkas negativt både direkt och indirekt när deras underleverantörer drabbas osv osv. Sammantaget kommer en klimatförändring över 2 grader ge enorma konsekvenser för den globala ekonomin, för migrationsströmmar, geopolitiska relationer och säkerhet. Exakt var och hur dessa indirekta effekter på samhället sker är svårt att analysera och därmed svårt att anpassa sig mot.

Så, när Moderaterna i Umeå säger att de vill skicka hela miljömålsförslaget på återremiss för att de vill räkna in skogen och ta bort konsumtionsmålet, så är det de säger att de hellre ser en klimatförändring på över 2 grader och acceptera det enorma mänskliga lidande och de risker för vårt samhälle som det innebär, än att kommunen arbetar för att underlätta invånarnas möjligheter att leva klimatsmart i sin vardag.

Det är så kortsiktigt, ansvarslöst och egoistiskt att jag inte vet vart jag ska göra av mig själv!

Bli först att kommentera

Umeås nya klimatmål – om statistik

Av , , Bli först att kommentera 2

På måndagens kommunfullmäktige ska förslag på nya miljömål upp för beslut. Det kommer sannolikt bli en intressant debatt med tanke på vad som redan framkommit i media.

Att arbeta för minskad klimatpåverkan är inte bara bra för klimatet, det ger bättre folkhälsa och därmed minskade vårdkostnader, ökad sysselsättning i bla. jordbruk, minskat beroende av oljeimport, bättre krisberedskap och mycket mer! Vill du läsa mer om detta så har KTH presenterat en stor studie.

När förslag på nya klimatmål diskuteras så kommer utsläppsstatistik och sånt otroligt intressant komma upp. Så jag tänkte ägna detta blogginlägg till att försöka reda lite i detta.

Till att börja med så innehåller förslagen till klimatmål fyra olika typer av mål

  • ett rörande territoriella utsläpp av växthusgaser
  • ett sektorsmål för territoriella utsläpp från transporter
  • ett rörande kommunkoncernens utsläpp av växthusgaser
  • ett rörande invånarnas konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser

 

Klimatneutralt Umeå 2040 (och viable cities-projektet Klimatneutralt Umeå 2030 för Umeå stad) hanterar de territoriella utsläppen av växthusgaser. I tabellen nedan ser ni hur dessa utvecklats i Umeå mellan 1990 och 2017.

Mellan år 1990 och 2017 minskade de totala utsläppen med 14%. Den största förändringen gjordes på 90-talet då oljepannorna fasades ut från den egna uppvärmningen. Utsläppen från avfall och avlopp har också minskat mycket. (Denna utveckling är densamma över hela landet).

Här redovisas utsläpp av samtliga växthusgaser (såsom koldioxid, metan och lustgas) omräknat till koldioxidekvivalenter. Kategorierna transporter, arbetsmaskiner, el och fjärrvärme, industri och egen uppvärmning innehåller i princip bara koldioxid. Det rör sig om användning av fossila drivmedel (bensin och diesel), förbränning av plats i kraftvärmeverket och oljepannor som kan finnas kvar i industrin och egen uppvärmning tex.

Jordbruk innehåller främst metan och lustgasutsläpp från djurs matsmältning, gödsling och läckage vid markbearbetning. Avfall och avlopp innehåller främst metan och lustgas. Produktanvändning innehåller också andra växthusgaser än koldioxid.

Koldioxidbudgeten som finns för Umeå hanterar en andel av ovan beskrivna utsläpp – nämligen de territoriella koldioxidutsläppen. Så enkelt beskrivet så ingår transporter, el och fjärrvärme, industri, arbetsmaskiner och egen uppvärmning. Utöver detta har även utrikes resor ur konsumtionsperspektiv inkluderats i koldioxidbudgeten. Om man arbetar med genomförande av åtgärder eller uppföljning av utsläpp så kan dessa analyseras utifrån denna sektorsindelning. Noterar man exempelvis att det är svårt att minska utsläppen i närtid inom industrin, så kan man sätta in ytterligare åtgärder inom transporter för att den summerade utvecklingen blir i linje med vad man önskar.

Äta bör man annars dör man. Vissa växthusgaser går inte att nolla, vilket jag bedömer är anledningen till att Sverige har (och förslaget i Umeå är) ett netto-noll mål. Det rör sig om växthusgasutsläpp djurs matsmältning, gödsling och markbearbetning som återfinns i kategorin jordbruk ovan. Det finns sätt att begränsa dessa utsläpp, men det går inte att komma ner till noll. Dessutom är Sveriges livsmedelsproduktion väldigt klimatsmart jämfört med andra länder samtidigt som vi idag importer väldigt mycket mat. Vi i Miljöpartiet vill öka den svenska självförsörjningsgraden från dagens ca 50% till åtminstone 80% det behövs därför ett utrymme för att öka livsmedelsproduktionen. Gör vi det så leder det sannolikt till högre territoriella utsläpp av växthusgaser från jordbruk, men det kommer samtidigt leda till kraftigt lägre utsläpp av växthusgaser från vår konsumtion av livsmedel. (Jordbrukssektorns behov av arbetsmaskiner, transporter, el och uppvärmning går att göra fossilfria).

Netto-noll målen gör att man kan arbeta för att minska utsläppen av samtliga växthusgaser samtidigt som man tar ansvar för de kvarvarande utsläppen från jordbruk och avfall och avlopp genom kompletterande åtgärder.

 

 

 

C och L röstar för fossilt i EU

Av , , 2 kommentarer 1

Idag röstade EU-parlamentet för godkännandet av 55 fossila gasprojekt som man vill att EU ska satsa på de kommande åren, till en kostnad för skattebetalarna på 29 miljarder euro. Projekten ingår i den så kallade listan för projekt av gemensamt intresse (PCI-listan). Den gröna gruppen i EU-parlamentet hade tagit initiativ till en motion om att slopa projekten eftersom man anser att fossil infrastruktur går helt emot EU:s åtaganden enligt Parisavtalet och EU-kommissionens klimatambitioner.

Flera av de partier som för några veckor sedan röstade för att utlysa klimatnödläge vill nu inte gå från ord till handling. Det är oacceptabelt att skattebetalarnas pengar slösas bort på miljardinvesteringar i fossilgas. Pengarna borde gå till grön energi och hållbar omställning istället.

Flera ledamöter från vänstergruppen, den socialdemokratiska gruppen och även den liberala gruppen stod bakom de gröna i omröstningen. Centerpartiet och Liberalernas ledamöter röstade dock för att fossilgasprojekten borde genom göras.

Redan 2011 visade International Energy Agency att investeringar i fossilt efter 2017 kommer att behöva läggas ner innan sin ekonomiska livslängd om vi ska nå klimatmålen. Och IPCC har visat att utsläppen måste vända ner drastiskt nu om vi ska nå Parisavtalet. Det är i dagsläget helt oförsvarbart att lägga skattepengar på investeringar i fossilt.

2 kommentarer
Etiketter: ,