” Det goda samhället”!
Politikens ansvar är att utifrån de medel vi har att tillgå, erbjuda och tillse att kommunens medborgare kan erbjudas så bra service som möjligt.
Reaktionerna låter inte vänta på sig när det gäller byaskolornas framtid i Vännäs. Något annat hade vi i politiken heller inte väntat oss, skolor är ju en fråga som engagerar många.
Denna insändare är ett försök att ge en större bild av sammanhangen/ förutsättningarna och varför frågan om byaskolorna dyker upp igen.
Då byaskolorna var uppe senast gavs kanske löften och förhoppningar, men också försök att beskriva att det inte går att garantera fortlevnad för alla skolor då ingen vet förutsättningarna långsiktigt.
Nu är frågan uppe utifrån att kommunen har mycket svårt att lyckas sy ihop en budget som kan hålla långsiktigt. Just frågan om byaskolorna utgör ca en tredjedel av det samlade behovet av sparkrav. Idag pratar vi om ett minskat utrymme på ca 10-12 miljoner utifrån vad vi vet idag. Byaskolor eller inte är i detta sammanhang en ekonomisk fråga.
Kan vi klara behovet i skolan på ett annat sätt med minst samma kvalité som idag? Ja säger de som vet, ibland till och med bättre kvalité.
Utifrån vad vi vet idag, det låter osäkert och otydligt, vet inte kommun en exakt vilka förutsättningar som gäller? Enkelt svar blir nej, det vet inte vi eller någon annan heller. Inte ens finansdepartementet kan förutse konjunkturer och genomslaget på nationell ekonomi med säkerhet. Vi i kommunerna lägger alla budgetar utifrån prognoser som räknas ut centralt och som förändras månad för månad, nästan dag för dag. Hur kommunens budget höll vet vi med ganska stor säkerhet först någon månad efter det år den faktiskt gällde.
Till detta kommer förstås lagförslag och utredningar om utjämningsbidrag, ökade krav på kommunerna och allt mer sällan kompensation. Kommunerna får allt större ansvar men allt mindre ” självstyre”.
Vi har i Sverige ett system att jämna ut skillnader mellan kommuner. Det är bra.
Hur utjämning ska ske har utretts och man gjort en översyn av hur man ska räkna och där kom man fram till ett nytt system som alla inblandade ledamöter var överens om. När man sedan la till siffrorna i systemet blev det ett ramaskri från ” förlorarna” och regeringen sköt upp hela processen. Nu har man lyft frågan igen och för Vännäs skulle detta innebära ett ökat bidrag med ca. 8 miljoner kronor. Kommunerna runt Stockholm blev förlorare och då backar regeringen och ger dessa kommuner kompensation för att de förlorade i nya uträkningen.
Vännäs kommun får ca 3,5 miljoner istället för de 8 som utredningen kom fram till. Detta beskriver den verklighet vi befinner oss i för Vännäs. Till denna problematik ska tillföras hur våra försörjningsstöd växer, alltså de som inte klarar sin egen försörjning, de som blir utförsäkrade och de som inte kan anpassa sig till arbetsmarknaden då vi genom komvux inte kan ge fortbildning som förut. Detta eftersom bidragen nästan helt försvunnit och det blivit ett kommunalt ansvar istället för som tidigare en nationell angelägenhet.
Vännäs kommun har haft goda inflyttningssiffror de senaste åren och det är mycket bra. Det ger större skatteinkomster och vi gläds åt att fler vi bosätta sig här. Samtidigt medför detta ett större tryck på framförallt förskolan, därför har vi byggt på Lägret, Tväråbäck och det finns planer på ytterligare förskola i Vännäs centralt.
Hur har då processen varit kring frågan om kommunens budget och byaskolor. När det gäller kommunens budget sitter alla partier representerade och informationen om förutsättningarna sker som jag tidigare sagt via de prognoser som Sveriges kommuner och landsting presenterar. Vi brukar fastställa att den prognos som sammanfaller bäst i tid med budgetarbetet gäller. I fjol och i även i år kommer vi att hålla oss till prognosen i april. Kommunens budgetarbete startar dock mycket tidigare. Vi startar redan i månadsskiftet oktober-november med kommunstyrelsedagarna. Under första dagen träffas kommunstyrelsen tillsammans med en rad andra. Fackliga företrädare, förvaltningschefer, revisorer, ekonomer, nämdernas presidier är inbjudna för att vi tillsammans ska kunna få en uppfattning om förutsättningarna och behoven för kommunens medborgare. Syftet är att blicka framåt och kunna för en dag lämna det närmaste omedelbara och planera långsiktigt. Dag två försöker kommunstyrelsen sammanställa intrycken och i grupparbeten arbetas handlingsplaner, ställningstaganden fram. Detta arbete sker över partigränserna och gemensamt, precis som hela budgetprocessen för övrigt. Detta kom som ett förslag från den statliga kommunakuten som var inkopplad för Vännäs på 90-talet. Det är ganska ovanligt med ett sådant samarbete. Kommuner runt omkring arbetar oftast så att respektive parti tar fram sitt förslag på en budget. Sen läggs förslagen fram till kommunfullmäktige.
Man kan tycka olika om vårt sätt att arbeta i Vännäs, men ett är klart, samförstånd och kommunens bästa ligger för våra ögon. Oppositionens företrädare har också tillgång till den information de behöver. Begränsningarna sitter istället i hur mycket tid fritidspolitikerna kan lägga in. Där är förstås förutsättningarna olika. Oppositionsrådet har däremot under denna mandatperiod fått ytterligare förtroendetid för att kunna utföra opposition samt också en del uppdrag för kommunen.
När det gäller byaskolor har vi de senaste åren lagt in 1,6 miljoner extra för att kunna bedriva undervisning i byaskolorna. Det har vi kallat landsbygdssatsning i budgetsammanhang. Utifrån vad jag beskrivit om förutsättningarna för framtiden i detta inlägg kan man kanske förstå att den satsningen kommer upp när pengarna tryter. Om man till detta lägger att regeringens arbete med behörighetskraven 2015 slår väldigt hårt mot mindre skolenheter förstår man att det inte blir lättare. Mindre enheter är i skolvärlden på central nivå när elevantalet understiger 200 elever. Vi kan komma att uppleva en situation att 12 elever åk 4-6 i en byskola behöver ca 14 lärare i det nya systemet. Då får man ytterligare en bild om hur framtiden kan se ut och vilka påfrestningar som det ställer kommunerna inför.
I övrigt tror vi det är befogat att prata om hur skolsituationen kan se ut efter det att ett eventuellt beslut om nedläggning kommer. Det är minst lika intressant.
Som kommunstyrelsens ordförande har jag ett stort förtroende att bära, ett stort ansvar gentemot alla kommunmedborgare. Beslut som fattas är dock tillsammans med partikamrater, samarbetspartier och övriga partier som kommer till samma slutsats. I brev och samtal framförs att jag personligen driver, beslutar osv. men det är helt fel. Det är klart att jag har stor insyn i Vännäs organisation men som sagt besluten fattas tillsammans. Många lyssnar utifrån detta till mina synpunkter.
Vi står som kommun inför utmaningar. Ingen ska tro att beslut som fattas eller kommer att fattas är enkla, lätta att ta. Vi förtroendevalda ska ta vårt ansvar för Vännäs utveckling.
Johan Söderling
Kommunstyrelsens ordförande i Vännäs
Senaste kommentarerna