Förmögenhetsskatten och Ön

Ännu en solig dag. Värmerekorden avlöser varandra och skidåkningen är hotad att ta slut i förtid i fjällen. Bräntberget har ju redan slagit igen portarna, en månad för tidigt. Känslan av att vi alla behöver ta ett rejält tag kring miljöfrågorna är uppenbar.

Förmögenhetsskatten

Äntligen försvinner den förhatliga förmögenhetsskatten. En skatt som slagit väldigt godtycklig. Skatteverket tror att ca 500 miljarder har försvunnit ut ur landet p g a just förmögenhetsskatten. Finland, Island och Holland är exempel på länder som nyligen avskaffat denna skatt. Av de 30 OECD-länderna är det bara 4 som har den kvar. Tänk om bara en del av de pengar som runnit ur landet återkommer för att investeras och skapa jobb är allt vunnet. Det viktigaste är dock att minska utflödet av pengar framgent.

Eftersom budgeten ska ihop sänks avdragsrätten i det privata pensionssparandet från 18 000 kronor/år till 12 000 kr/år. 2 miljoner svenskar sparar idag. 1,6 miljoner sparar idag inte mer än 1 000 kr/månad. Det är med andra ord de som har det lite mer gott ställt som får mindre avdragsrätt. Det låter väl fördelningspolitiskt förnuftigt.

Ön

Nu drar det ihop sig till slutligt positionerande och politiskt ställningstagande kring Ön. Jag ser ju helst att byggandet koncentreras söder om Kolbäcksbron. Lite villor i mellandelen för kompletteringar av själva byn.

För den norra delen borde vi satsa på en Umeås ’Central Park’. Vilket läge, vilket strövområde, vilket lyft för en växande stad att ha tillgång till ett centralt exklusivt rekreationsområde. En gång- och cykelbro som knyter an norra spetsen av Ön och centrala staden skulle fullborda detta faktum. Vad denna ’Central Park’ ska innehålla i övrigt behöver vi titta på men problemet är ju att ingen ens har fått göra det ordentligt. Det har ju storbyggare Holmlund satt stopp för. Lite trädkramare och folkligt muller skulle kanske göra susen. För Ön är värd ett bättre öde än att för evigt byggas sönder.