Det var värt 4 miljoner!

Passerar just nu Arlanda på vägen hem till Umeå efter ett par dagar i Bryssel. Tillsammans med partikamrater från övriga Sverige har jag besökt Europaparlamentet, Kommissionen, Sveriges kommuners och landstings kontor och EPP. EPP, European People Party, (får inte blandas ihop med folkpartiet*) är den kristdemokratiska gruppen i parlamentet. Den är den största partigrupperingen i parlamentet. Vi träffade vice presidenten i EPP och fick en synnerligen bra genomgång om läget i EU.

När vi nyss skildes från några partikamrater som var på väg ut i övriga landet, samtalade vi om barnafödandet och dess kostnader. Det finns ju uträkningar på att ett barn har kostat ca 1 miljon kronor för föräldrarna till dess barnet står på egna ben. Min kollega sa att för han kommer kostnaden då bli 4 miljoner kronor. I skenet av kostnaden var det värt varenda krona när dom kom till.

Skämt åsido så kan alla som skaffat barn nog säga att det var värt varenda krona. Tyvärr är problemet att för få skaffar barn idag och därtill dom som gör det alldeles för få och till råga på allt alldeles för sent. Detta är ett accelererande samhällsproblem. Hur ska vi uppmuntra dagens kvinnor att skaffa barn och göra det i tidigare åldrar?

Just ni sitter jag som ordförande i en familjepolitisk grupp inom partiet som just tittar på dessa frågor och familjens betydelse som samhällskitt över generationsgränserna. Vårt arbete ska rapporteras till partistyrelsen i vår. Har du tankar och idéer kring dessa frågor får du gärna höra av dig.
Trevlig Helg!

* Kristdemokraterna heter för det mesta något med people party ute i Europa. Folkpartiet kallas liberaler i Europa. När du hör rapporter från andra länder om people party så är det kristdemokrater och inte liberaler man talar om..

Socialdemokraternas skuggbudget för Sverige

Socialdemokraternas budgetalternativ till regeringens spär på den otrygghet många människor känner inför den internationella finansoron och den avmattade konjunkturen i Sverige. Att höja inkomstskatterna, göra det dyrare att anställa och höja hushållens elkostnader är fel politik i det läge vi befinner oss i. En sådan politik skulle öka arbetslösheten, minska människors köpkraft och försämra svenska företags konkurrenskraft.

Socialdemokraterna lovar i sin budget mer bidrag till allt och alla. Där regeringen satsar stora resurser satsar socialdemokraterna ännu mer. Detta trots att de själva under sina tolv år i regeringsställning inte satsade en enda krona på många av de områden som de nu lyfter fram som särkskilt viktiga. För att finansiera dessa ökade utgifter ska skatterna höjas rejält, totalt med 72 miljarder kronor den kommande treårsperioden, varav höjda arbetsgivaravgifter på 31 miljarder kronor. Den politiken skulle i sin tur öka arbetslösheten.

Utöver dessa försämringar vill socialdemokraterna minska människors valfrihet bland annat genom att slopa vårdnadsbidraget, avskaffa avdragsrätten för hushållstjänster, säga nej till den planerade barnomsorgspengen samt minska valfriheten inom vården och omsorgen. Deras politik leder till att enskilda människor och familjer får mindre makt över sina liv och blir mer styrda av staten.

Socialdemokraterna gjorde ingenting för pensionärerna under sina tolv år vid makten. Inte minst de med lägst pensioner, ofta kvinnor över 85 år, halkade efter under deras regeringsperiod. Nu när alliansregeringen gör en stor satsning på pensionärerna med de lägst pensionerna försöker socialdemokraterna bjuda över. Detta trots att de själva inte lyckades sänkta skatten för dem med de lägsta pensionerna under 12 års tid.. Deras trovärdighet i att sänka skatten för våra äldre är minimal efter tolv år i regeringsställning utan åtgärder.

Att läsa Lennart Holmlunds rallarsvingar i sin blogg mot marknadsekonomin är rörande. Självklart har en del varit giriga, självklart har en del varit rent dumma, självklart har en dragit nytta på andras bekostnad. Marknaden klarar inte att hantera den finansiella sektorn utan här krävs politiskt beslutade strama tyglar.

Visst är det lätt att hålla med men jag anser att den bilden är alldeles för enkel. Det gäller för övrigt i de flesta fall när Holmlund går till angrepp.

När man synar varför det gått så snett som det gått i USA så bottnar krisen i dessa bostadslån till allt och alla. En professor vid Handelshögskolan i Stockholm, Magnus Henrekson, tillika VD för Institutet för näringslivsforskning har djuplodat bakom kulisserna.

I Veckans Affärer kan följande läsas:
Grunden till dagens finanskris var ett politiskt beslut under president Clintons era. I mitten på 1990-talet var regionala banker och bolåneinstitut var tvungna ge lån i sitt upptagningsområde, men i gengäld med stöd av lagen kunde sälja vidare dessa risker.

"Clinton drev igenom en lagstiftning som förbjöd att banker diskriminerade på grund av etnicitet, detta kom sedan att gälla även inkomst – att man inte fick väga in folks betalningsförmåga när man lånade ut utan bara på basis av säkerhetens, det vill säga husets, värde’, säger Magnus Henrekson och tillägger:

"Ingen stod för en kreditprövning, det fanns en statliga garanti i botten, och om låntagarna inte hade råd kan de bara lämna tillbaka fastigheterna och bli kvitt sitt lån. När detta nu sker i en stor omfattning har det skapat en hopplös situation.’ Slut citat.

Man kan lugnt säga att politiska beslut lade grunden för det som hänt i USA. Frågan är vilka politiska beslut som Holmlund ska fatta för att "styra upp marknadsekonomin"? Glöm inte bort att ekonomisk tillväxt alltid går upp och ned, det ligger i sakens natur. Problemet är ju när girighet och ohederlighet tar överhand. Mot detta är det alltid svårt att fatta politiska beslut. Etik och moral följer för det mesta med från barnmjölksåldern.

Fick en tidning i brevlådan igår från skandia. I den hade man en grafik över hur börserna runt om i världen utvecklats på 1, 3 och 5 års sikt.

I Brasilien har börsen gått upp med 214 % senaste 5 åren, 69 % senaste 3 åren och minus 8 procent i år.
För Indien gäller +234 % på 5 år, +82 % på 3 år, -6 % på 1 år.
Tyskland + 74 % på 5 år, + 24 % på 3 år och – 17 % på 1 år.
Sverige + 46 % på 5 år, -2 % på 3 år och – 30 % på 1 år.

Har man den horisonten när man placerar i aktier är denna finansoro ett mindre problem. Bekymret är ju om man gör kortsiktiga placeringar i aktier och hamnar i en nedåtgående spiral.

Börsen kommer att gå upp igen frågan är ju bara när. Tills dess…..rör inte aktiesparandet.

Finansoron
Sverige står sig väl rustat. Dessa ord har vi hört nämnas ett flertal gånger de senaste veckorna. Även idag på morgonen när regeringen beslutade att via åtgärder ytterligare skapa trygghet i det svenska finanssystemet. Det gäller att ligga steget före så att inte hushållen får för sig att börja flytta runt sina pengar i systemet eller rent av att ta ut dem. När oron smyger runt kan vad som helst hända trots att förnuftet säger något annat.

Regeringen har varit klok nog att amortera ned den svenska statsskulden. Man har sålt av en del tillgångar som Vin och Sprit och fått rejält betalt. Dessa pengar har bl a gått till att betala av på den svenska statsskulden. Då hånades regeringen för detta men nu är det tyst och lugnt från socialdemokrater och andra. För man vet att det var helt rätt agerande speciellt i ljuset av nuvarande finansoro. Sverige står mycket väl rustat trots orosmolnen som seglar runt i världsekonomin.

Trots att pengar använts till att minska statsskulden har även resurser satsats på välfärden. Vilken arbetare är inte idag lättad över det jobbskatteavdrag som införts. Utan det hade livet kunnat vara ännu tuffare p.g.a. räntenivåer och annat. Min uppmaning till alla är att fundera igenom hur situationen skulle ha tett sig om inte regeringen fört den politik man fört. I vilket läge hade hushållen och Sveriges ekonomi funnits om politiken haft en annan inriktning som var gällande med den socialdemokratiska regeringen fram till 2006.

Ingen amortering av statsskulden p.g.a. försäljningen av ex Vin och Sprit aldrig genomförts. Mellan 1000 kr till 1500 kr mindre per månad att röra sig med för alla arbetare p.g.a. att jobbskatteavdraget aldrig genomförts. Högre arbetslöshet enligt alla bedömare vilket leder till mindre pengar åt välfärden. Sämre finansiell styrka att klara finanskriser och annat. Mindre pengar till infrastruktur än vad som nu är fallet etc. Listan kan göras lång.

En regering måste agera långsiktigt för att möta både låg- och högkonjunkturer. Att det small i USA är inget som någon i Sverige kunnat motverka. Det drabbar oss oavsett vem som styr. Vad som är viktigt är hur man i goda tider mobiliserar för att klara sämre tider. Det har nuvarande regering hittills skött mycket bra.

Det är bara att buga och bocka för UIK. Ännu ett SM-guld. Det såg länge ut som Linköping skulle sno hem guldet i år men ingen match är ju klar förrän slutsignalen gått. Än en gång grattis UIK!.

Läste i Dagens Samhälle att Haninge kommun har börjat mäta resultaten bland sina elever. Det har inneburit åtgärdsplaner där ökade förväntningar och mer kunskapskontroller införts. Resultaten har inte låtit vänta på sig. En rektor i Haninge säger att eleverna blivit markant bättre på att läsa och skriva. Lärarna säger att dom i sin tur har fått höja nivån ett snäpp men upplever det bara positivt.

Klart är att åtgärder kopplade till ökade förväntningar på både elever och lärare har givit resultat. Detta vill vi också se mer av i Umeå men tyvärr har socialdemokrater och vänsterpartister inte insett detta ännu. Synd för eleverna.