Ungdomsarbetslösheten är lägre än vad som sägs

Det är inte korrekt att var fjärde ungdom, mellan 15 och 24 år, är arbetslös som det basuneras ut i olika sammanhang.

I februari kan man läsa i Eurostats statistik att Sverige hade en ungdomsarbetslöshet på 24,1 % medan snittet i EU låg på 17,5 % och exempelvis Holland hade så låga siffror som 5,5 %. Men man måste tolka statistiken rätt för att få en klar bild av vad det handlar om.

Rätt siffror och rätt tolkning av dessa skapar också möjligheten att sätta in rätt moteld. Beskrivs verkligheten felaktigt är risken stor att åtgärderna inte är anpassade att hantera den verkliga situationen.

När det refereras till siffran 24,1 % arbetslöshet räknas den del av ungdomskullen som tillhör arbetskraften. Men majoriteten av dessa finns inte i arbetskraften. Dessutom heltidsstuderar nästan hälften av de som räknas som arbetslösa.

Om man inte räknar in heltidsstudenter som arbetslösa blir siffran 6,3% istället. Räknar man på detta sätt har vi alltså en helt annan situation.

För debattörer som gärna ändå använder sig av Eurostatsiffrorna ska man komma ihåg att när socialdemokraterna lämnade över makten 2006 var ungdomsarbetslösheten enligt Eurostats sätt att räkna, 25 %. Kom då ihåg att vi var inne i en högkonjunktur då och inte mitt i en global finanskris.

De som hävdar att Alliansregeringens politik är misslyckad genom användandet av Eurostats siffror far alltså med osanning. Speciellt faller den tilbaka på socialdemokratiska debattörer (läs Lennart Holmlund).

Sättet att räkna arbetslöshet i Sverige har efter 2006 ändrats för att mer anpassas till EU:s sätt att räkna. Dock smyger det sig in tolkningsfel som nu även arbetsförmedlingen analyserar för fullt.

Oavsett tolkning är det alltid ett problem att människor som vill arbeta inte kan få ett arbete. Till tröst, för ungdomarna speciellt, kan påpekas att Sverige internationellt sett har väldigt korta arbetslöshetstider bland unga.