Arbetslinjen måste gälla
Under 1950 och 1960 – talet upplevde Sverige ett kraftigt växande välstånd. Arbetsmarknaden och arbetsmarknadslagstiftningen byggde på ett grundläggande system som innebar ett grundläggande samförstånd mellan arbetsmarknadens parter.
Det var grundläggande att statens finanser var sunda, samtidigt som trygghetssystem utformades för att ge trygghet vid förändring och ge drivkraft till de som förlorat sitt arbete.
Under denna tid var arbetslinjen stark med en fokus på utbildning och kunskap i skolan samt full sysselsättning på arbetsmarknaden. Tanken var att skapa ett hållbart samhälle där de ekonomiska klyftorna mellan människor var små.
På 1970 och 1980 – talet skedde en gradvis ökning av antalet personer som fick ersättningar och bidrag för arbetslöshet, ohälsa samt försörjningsstöd. Detta utan att man kunde påvisa någon försämrad ohälsa eller arbetsmiljö på arbetsmarknaden.
Detta har lett till ett ökande utanförskap på arbetsmarknaden som vuxit trendmässigt under tre decennier.
Det arbete som Alliansregeringen tagit sig an är att trots den värsta ekonomiska krisen sen 1930- talet, som slagit extra hårt mot Sverige som är ett litet handelsberoende land, återföra Sverige mot full sysselsättning. Bryta upp det utanförskap och bidragsberoende, som vuxit fram på arbetsmarknaden under socialdemokratiskt styre.
Det gäller att våga försöka och hitta nya vägar som ger människor möjligheten att växa och utvecklas. Detta i kombination med välfungerande trygghetssystem som människor lätt kan förstå och tillgodogöra sig.
Senaste kommentarerna