Debatten om statlig skatt

Debatten går i dagarna hög angående oppositionens försök att bryta ut en del ur Alliansregeringens budgetförslag. I detta har kanske sakfrågan hamnat i skymundan. Frågan handlar om gränsen för när löntagare ska börja betala statlig skatt eller inte. Alla som tjänar mer än 420 800 kr per år eller drygt 35 000 kr i månaden måste idag betala statlig skatt på varje ytterligare intjänad hundralapp. Det innebär att varje arbetad timme eller varje steg i karriären som höjer lönen utöver denna nivå beskattas med över 50 %. Kristdemokraterna anser att det ska löna sig att utbilda sig, löna sig att arbeta mer och löna sig att ta ansvar. Förutom att det är bra för den enskilde som blir belönad för sina ansträngningar är det också bra för vår välfärd genom att skatteintäkterna till framförallt kommuner och landsting ökar. Det har att göra med att fler motiveras att utbilda sig, ta ansvar och arbeta fler timmar.

Riksdagen tog beslut den 20 november om att höja gränsen för när man betalar statlig skatt till 435 900 kr per år. Idag betalar 29 % av alla heltidsarbetande statlig skatt. Vi beslöt att sänka den andelen till 26 %. Grundprincipen i den skatteuppgörelse som även Socialdemokraterna stod bakom från början på 90-talet säger att max 15 % av löntagarna bör betala statlig skatt. Nu vill alltså SD, S, MP och V reversera det beslutet. Helt fel väg att gå för att skapa ökade resurser till vår välfärd anser Kristdemokraterna. Skatter att fördela till vår välfärd kommer från att människor arbetar och tar ansvar. Annars får vi bara kostnader att fördela till slut.