Svartarbete

Häromdagen var jag med i en panel som diskuterade svartarbete. Det var Målareförbundet som arrangerade en hearing i frågan på Folkets hus i Umeå.

Det var fullständigt uppenbart att ROT-avdraget har inneburit att svartarbetet minskat radikalt. I stort sett aldrig får företagen idag frågan om arbetet kan göras svart. Samma effekt ser vi med RUT-avdraget. Hur kommer vi dock ifrån allt tal om svartarbete? Allt svartarbete innebär ju dels illojal konkurrens mellan företagen och dels undanhållande av skatt för att betala vår gemensamma välfärd. För att inte tala om att den som utför svartarbetet står utanför alla försäkringssystem.

Jag sa på hearingen att i detta fall har ju självklart vilka värderingar du som person är laddad med sedan barnsben betydelse för hur du beter dig som kund eller företagare. Skattelagstiftningen ska ju sedan formas så incitamenten till att svartarbete blir låga. Kontrollsystemen ska vara så effektiva att risken för upptäckt är stor.

Jag sa också att den som inte gör rätt för sig och betalar den skatt som förväntas (efter sin arbetsförmåga) förlorar rätten att ”klaga på” våra välfärdssystem. Svartarbetet i vårt land undanhåller ca 120-130 miljarder till vårt gemensamma. Här finns en skatteintäktspotential som varje år går förlorad.