Att glömma telefonen nånstans är verkligen en humörsänkare. Jag glömmer den ytterst sällan, men bara vid de tillfällen då jag verkligen vet att jag kommer att behöva den. Som idag. Glad i hågen kommer jag hem från jobbet och ställer mig och lagar mat. Eftersom jag brukar ha den på ljudlös på jobbet och jag väntar ett samtal så tänker jag att jag ska ställa om den så att den hörs. Klappar på fickan, FAN. Telefonen är kvar på jobbet, tror jag. Mailar kollegan snabbt som ögat med subject ”Helvetes jävlar” och frågar om han ser till telefonen. Det gör han, den ligger retsamt kvar på mitt skrivbord. Så nu sitter jag här hemma utan min kära telefon och funderar på hur beroende jag är av den egentligen. Förr gick det ju fint att stämma träff på stan på ett visst ställe vid en viss tidpunkt. Det gör det ju nu också, men bara om  man vet att man kommer att drälla bort telefonen 🙂 Nåja, kvällens konsertsällskap skulle ringa efter att ha tränat klart, så jag får väl svänga förbi jobbet och hämta den. Nu när jag lugnat er mig och fått skriva av mig aggressionen över min egen klantighet så inser jag motvilligt att det här är ett i raden av I-landsproblem som man kan drabbas av och något som faktiskt går att lösa rätt enkelt.

Trevlig kväll på er!

Så kom då senaste PISA-rapporten där det visar sig att Sverige halkar efter ordentligt när det gäller resultaten i skolan. På politiskt toppnivå skyller nuvarande regering på sossarna som var vid makten när resultaten började sjunka. Oppositionen framhäver att borgarna haft 7 år på sig att vända trenden. Det är ju rätt väntat, politiker är ju inte direkt den kategori människor man tänker på när det gäller självrannsakan.

En intressant spaning på bloggnivå här bland vk-bloggarna är att borgarbloggarna idag bloggar om lite av varje, men INTE PISA-rapporten (förutom Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)) medan många från oppositionen gör det. Tiga ihjäl problemet? Kanske det. Ärligt talat så är det väl inte någon fråga som löses på lokal nivå och man slås ju att just skolan är i princip alla självutnämnda experter på. Kanske för att vi alla har gått i den, och då är det lätt att ha åsikter. Mitt experttips är att titta ut över världen, vad gör andra som är bättre än vad vi gör?

Äntligen är det första advent och man får börjar öppna luckor i kalendrar. Det är ju en aktivitet som främst brukar locka barn, men liksom de senaste åren finns även i år julÖLskalendern för oss vuxna.

http://www.xn--jullkalendern-kmb.se/

Så titta in varje dag för att få värdefulla tips, läsa recensionerna och titta på de vackra bilderna.

Och troligen blir jag exakt likadan själv om det blir aktuellt med barnbarn i framtiden!

Idag fick jag tips om att baka källarfranska av K. Jag har nog knappast ätit källarfranska sen 80-talet. Och på sant mansmanér (barnslig stolthet över vardagsaktiviteter 🙂 ) vill jag gärna visa upp slutresultatet. Nästa gång blir det att dela upp på två plåtar, att de växte ihop är inte acceptabelt! Givetvis skriver jag det här inlägget innan jag smakat på dem, det är ju inte säkert att jag kommer att vara lika stolt sen…

Ibland vill man ju inte laga mat. Kanske för att man inte känner för det eller kanske att man tycker sig ha fullt upp. Det här går att lösa med lite planering och rätt utrustning. Stick iväg på Clas Ohlsson och köp några timers och sen raskt till närmaste butik för elektriska köksmaskiner. Nu kör vi!

Samtliga förberedelser görs kvällen före och inbegriper timerinställning på respektive apparat till dagen efter.

Frukost: Ladda din nyinköpta bakmaskin med ingredienser och ställ in timern så att det ska vara klart på morgonkvisten. På samma sluttid ställer du också in timer till den speciella äggkokaren och ladda råsaftcentrifugen (om du inte har nån så vänta till efter tomten har varit förbi, det ska tydligen vara årets julklapp) med valfri favoritfrukt, även den timerstyrd såklart. När du stiger upp går det som en dans att få en högkvalitativ frukost med färskt bröd, färskt juice och nykokta ägg.

Lunch: Färdigkokt köttsoppa hälls ner i vattenkokaren. Mums!

Eftermiddagskaffe: Funkar bra med både perkulator eller vanlig bryggare.

Middag: En svensk klassiker. Blodpudding i brödrost. Är du orolig för att det blir för lite mat med två skivor blodpudding kan du boosta måltiden med ris direkt ur riskokaren.

Kvällsfika: Låt popcornmaskinen jobba.

Lycka till!

Jag tackar mina kära kollegor för värdefull input till detta koncept.

Jag har haft som projekt under senaste veckan eller så att ”äta ur frysen”. Jag har okynnesätit utgången oxfilé, tinat hemlagad chili con carne, kokat sista broccolin ur öppnade paket osv. Jag tänker mig att det är lätt hänt att det som ligger underst blir kvar där alldeles för länge om jag inte gör punktinsatser. Idag sneglade jag in i skafferiet och tänkte kolla om jag kunde göra samma sak där. Vad hittade jag om inte…

Pulvermos. Ja, ja, tänkte jag. Jag ger det väl en chans. Till saken hör att jag gjorde hemlagat mos senast för två veckor sen, så till och med barnen rynkade på pannan åt smaken av pulvermoset. Aldrig mer pulvermos förutom i rena nödlägen och på utflykt. Fler saker som finns i skafferiet och i stort sett saknar användningsområde är Bulgur. Jag har inget emot bulgur egentligen, men det är ju helt omöjligt att koka och få det bra.

Inom kort väntar ordning i både frys och skafferi. Det ser jag fem emot.