Nu längtar jag ihjäl mig efter flytten. Min sambo betonar att man inte kan längta ihjäl sig. Personen som tar allting bokstavligt och sällan gör språkliga utsvävningar. Men vem bryr sig? Detta är ju min blogg. Det är min blogg och jag säger att jag håller på att längta ihjäl mig. Jag längtar ihjäl mig efter ett nytt sovrum där man får plats att komma ur sängen på båda sidor. Jag längtar ihjäl mig efter vårt nya fina kök där man får plats att vara fler än en i taget. Jag ser fram emot att bo betydligt bättre och mer centralt än vi gör nu. Sist men inte minst så ser jag fram emot våra måttbeställda mattor.

Den såg ni inte komma, eller hur? Att jag skulle blanda in måttbeställda mattor i de främsta argumenten till varför jag ser fram emot flytten. Så är det i alla fall. Jag ska ärligt säga att jag aldrig förr har reflekterat över mattor, måttbeställda eller ej. Det har inte varit något som intresserat mig och därför har jag aldrig ägnat det några tankar. Det var när jag träffade min sambo som det blev en större deal än det tidigare hade varit. Hon var så många steg framför mig när det gällde detta. För henne stannade det inte vid att aldrig någonsin kunna tänka sig att köpa en matta från IKEA. Nej nej nej. För henne var det otänkbart att inte ha måttbeställda mattor. Hur kunde någon ens leva med att ha standardiserade, menade hon.

I början då vi träffades tänkte jag att intresset för måttbeställda mattor skulle vara omöjligt att smitta mig med. Hur skulle jag kunna gå från fullkomligt ointresserad av mattor till att känna tvång att köpa måttbeställda sådana. Så blev det i alla fall. Min inställning började ändras redan första gången jag besökte hennes etta inne i stan. Det såg så himla välplanerat ut och jag kunde inte sätta fingret på vad det var. ”Värst vad jämna golv och väggar det är här” sa jag och får än idag skit för min kommentar. Hon var snabb med att påpeka att det var de måttbeställda mattorna som bidrog mycket till intrycket.

Med det sagt: Tro inte att ni står skyddade mot era sambos intressen. Så är det inte! Tyvärr har mitt intresse för fotboll inte smittat av sig än, men jag jobbar på det.

Vi hörs nästa vecka.