Det finns många sätt på vilka jag skiljer mig från mina vänner. Om inte annat så sysslar jag med någonting helt annorlunda mot de allra flesta. Jag arbetar som socionom och ser till att föräldralösa barn blir omhändertagna på ett värdigt sätt. Av mina närmaste 5 kompisar arbetar 2 på biograf. En annan arbetar som brandman och en annan som byggnadsingenjör. Jag säger inte att jag skulle vara bättre eller sämre än någon av de. Jag konstaterar bara att vi har valt väldigt olika vägar i livet.

Nåväl, det jag skulle tala om är skillnaden i hur våra föräldrar är. Jag kommer att fokusera på skillnaden mellan papporna. Den är nämligen brutalt stor. Ett exempel som förtydligar vad jag menar: Alla mina vänner har fått ett hemmasnickrat plankbord av sina fäder. Jajamän, ett stort och robust plankbord som täcker hela vardagsrummet. Vardagsrummet i lägenheten som deras mamma och pappa har varit med och betalat kontantinsats för. Ja, jag är lite bitter. Inte nödvändigtvis på att lägenheten – Jag har råd att köpa mitt eget, särskilt eftersom jag bor med en framgångsrik mäklare. Jag är nog egentligen mer avundsjuk på det faktum att de får plankbord av sina fäder.

Det jag nu ska säga kanske kommer att generera lite irritation från er, men jag vill vara transparent. Eftersom jag så gärna skulle vilja att pappa var händig, vilket han verkligen inte är, så försöker jag nudge:a honom till att bli det. Jag vet, visst är det korkat? Hur skulle en person som är helt ointresserad av hantverk, plankbord och sånt kunna vända totalt? Kan man göra ett plankbord så kan man, helt enkelt. Ändå brukar jag, då jag äter middag hos honom på söndagar, påpeka detta. ”Jo, du vet att nu fick ju Daniel också ett plankbord här om sistens. Ännu finare än Maries var det, jo då. Ja, det var ju Janne som snickrade ihop det. En jävel på plankbord, det är vad han är.” hör jag mig själv säga mellan fläskkotlett-varven. Pappa verkar inte kunna bry sig mindre. Han ser aldrig ut att ens ta notis om vad jag säger om plankbord. Han nickar och mumlar något för att visa att han inte har somnat, sedan byter han ämne.

Ja, det var i alla fall vad jag, fram till i onsdags, trodde att han gjorde. I själva verket lade han allt jag sa på minnet. När jag sedan åkte hem till mig gick han ut i garaget och snickrade vidare på något i hemlighet.

Vad tror ni att det var?