Centerpartiet har länge prioriterat frågan om mat. Mat, hälsa och utveckling av vår landsbygd hör ihop.

2013 antogs en matpolicy för Åsele, Vilhelmina, Sorsele, Lycksele och Storuman. Kommuner som gemensamt arbetar med upphandling av mat.

Policyn ger oss möjligheterna att handla svenskt kött där djuren vuxit upp under ett mycket strängare djurskydd jämfört med övriga Europa.

Fredagsnyheterna i radio och TV berättade om en nyligen gjord undersökning av 300 förskolebarn i Uppsala.

2 av 10 barn har antibiotikaresistenta bakterier dvs de bär på bakterier som inte antibiotika kan ta kål på.

När vi serverar kött som kommer från länder där det är tillåtet att ge djuren antibiotika i förebyggande syfte utsätter vi våra barn o äldre för en risk.

Vi vill att det tillförs medel i matbudgeten som ger kostansvarig möjlighet att köpa svenskt och därigenom minimera risken att vi får i oss antibiotika via maten.

Arbetsutskottet i Åsele kommun svarade på vår Centerpartiets motion med citat ”kostansvariga inom respektive verksamhet har att tillämpa policyn inom budget anvisade medel”.

Vi måste här anvisa det medel som behövs!

En förhållandevis liten förstärkning av Åseles matbudget skulle göra skillnad.

Jämför vi oss med Dorotea som köper 500kg av den köttfärs som kommer från Västerbottens inland till et pris av 84kr/kg= 42.000kr

Åsele köper här 40kg för 3360 kr. Vår matbudget tillåter inte större inköp.

Vi köper köttfärs för 45kr/kg, köttfärs där det tillsatts vatten ( max 20%)

500×45=22.500 kr Skillnaden är alltså 19,500 kr. ( Har här inte räknat med kostnaden för tillsatt vatten).

Åsele kommun behöver köpa in mer än 500kg köttfärs/år. Min tanke är att skulle skolan tillföra 25.000kr/år till matbudgeten och äldreomsorgen via sociala budgeten satsa lite mera skulle det innebära en stor skillnad för matkvalitén för barn och äldre i vår kommun.

Centerpartiet vill mera! Vi vill  att 100% av det kött vi serverar till barn och äldre skall vara fritt från antibiotika.

Om Åsele säger 40  så säger Dorotea 500. Här talar vi om kg närproducerat kött som kommunerna serverar till skolbarnen och äldre. Åsele ligger mycket lågt i sina inköp i jämförelse med andra kommuner i vår närhet.

Centerpartiet har skrivit en motion till Kf i frågan som är tydlig och klar. Motionen har ännu inte besvarats men för Centerpartiet i Åsele har denna fråga högsta prioritet.

Vi har råd att köpa in köttfärs från annat land till ett pris av 45kr/kg. Denna produkt innehåller 20 % vatten. Vi betalar samma pris för vattnet som för köttet i färsen.

Inom vår kommun finns det  tre företag som levererar kött till Inlandets kommuner.

Priset är här 84kr /kg för köttfärs utan vatten. Åseleföretagen samarbetar med ytterligare med ett företag i Lycksele kommun. Fyra företagare i  samverkan ger hög leveranssäkerhet där det ekologiska slakteriet i Hammerdal gör sin del. Korta transporter är en mycket positiv del på många sätt.

Centerpartiet tycker att det är viktigt att stödja företag i vår egen kommun och att skolbarnen och dom gamla får mat från rena råvaror.

Svensk djurskyddslagstiftning tillåter inte användandet av antibiotika i förebyggande syfte, Flera skräckreportage har vandrat runt i media och det senaste jag såg var från en köttproducent som gav sina djur så dåligt vatten så antibiotikaanvändningen i fodret var ett måste för att djuren inte skulle bli sjuka av det dåliga vattnet..( Här kostar köttfärsen 45 kr /kg)

För Åseles del fattas det politiska beslut och en tydlig prioritering i budgeten.

Vad vill DU ha för dina skattepengar?

.

Hur tänker man hållbart och långsiktigt? Förslagen duggar tätt. Att införa en vägskatt för att vi ska spara på miljön …..

En höjning med 25kr/mil – transport mil är nu ett skarpt förslag. Frågan är nu VILKA ska betala?. Hur stora miljövinster får vi?’

I ett land där det drygt hälften av maten är importerad långväga ifrån. Vi har byggt upp ett system där vi är beroende av transporter.Hur mycket dyrare blir en liter mjölk? En sak är alldeles säker och det är att det är vi själva som får betala. Merarbete för yrkestrafiken som skall förse oss med varorna på ICA o Coop. Att vi skulle transportera mindre och kortare sträckor för att spara på miljön är inte tänkbart i ett land där allt är uppbyggt på få och stora enheter.

Vägskatten gäller enbart på allmänna vägar. Skogsbilvägar är undantagna. Hur gör virkestransportörerna.?  Vem betalar merarbete och ökade kostnader som detta medför?

Sverige behöver flera skattebetalare, fler människor som jobbar, företag som kan anställa …. En kilometerskatt blir bara ytterligare en kostnad, en fördyring.  Kilometerskatten blir också en straffskatt för en region där transporter av varor och tjänster är en absolut nödvändighet

….

I Västerbottens Nytt förra vecka uttalade sig vår gemensamma upphandlingssamordnare från Lycksele. Frågan gällde Lycksele kommuns inköp av kött till äldreomsorg och skola  Budskapet var tydligt. Trots 20 kr skillnad i priset på köttfärsen från Västerbotten jämfört med importera köttfärs från Polen lönade det sig. Slutprodukten gav mindre svinn, maten åts upp å tallrikarna.

Köttet från Västerbottens inland (vårt upphandlingsområde) kommer från bönder från Åsele och Lycksele. Bönder har gått samman för att ge leveranstrygghet.

I Åsele kommun har Centerpartiet och även LRF fört en ojämn kamp under många år för att Åsele kommun skall servera kött från lokala bönder till barnen i skolan och till våra äldre. I Åsele är det priset och inte kvalité som styr. För 20 kr lägre pris vill Åsele kommun servera kött från länder där det är tillåtet att använda antibiotika i förebyggande syfte. I Sverige är detta förbjudet. Ingen av oss skulle äta penicillin för att inte bli sjuka men inom djurhållning i många länder är detta tillåtet. I Åsele kommun vill vi ha kött som transporterats lång väg.

Jag vill att Åsele kommun ger grönt ljus till våra kostansvariga att handla lokalt kött.

Att satsa på kvalité ger god matekonomi i längden.

Att handla lokalt innebär vi får tillbaks skattemedel till kommunen.

Miljövinster då kött från djur som går på grönbete- naturbete ger allra mist utsläpp jmf med djur som lever instängda och utfodras med kraftfoder.

Ser vi oss omkring i våra grannlän så har Sollefteå kommun blivit delägare i ett lantbruk och kan därigenom trygga kommunens behov av lokalt kött.. Nyheter från Hälsingland talar om att där köper kommunen ”kött på rot” från lokala bönder. Åsele bör tänka om och upphandla lokalt producerat kött.

.

Lite information från Torvsjö Kvarnar.

Skarpjöbäckens kvarnanläggning ”Torvsjö kvarnar” är sedan 1972 ett lagskyddat byggnadsminne och utgör en kulturmiljö av riksintresse.

Torvsjö är den rikaste och bäst bevarade kvarnmiljön i landet, och det är angeläget att miljön hålls i ett vårdat skick. Byggnaderna har ett begränsat nyttovärde och kostnaden för åtgärderna är i sin helhet att betrakta som kulturhistoriskt motiverade. ( citat 2016 års beslut angående renoveringar vid Kvarnbäcken )

Årets ansökan uppgår till 262.000 kr men delas upp på två år. Årets renoveringar uppgår till en kostnad av 150.000 kr och 2017 års renovering uppgår till 112.000 kr. Åtgärderna- bidraget av årets ansökan för förvaltning av värdefulla kulturmiljöer redovisas i sin helhet 2017. Åsele kommun som är en del av Stiftelsen kvarnbäcken  bidrar med 66.000kr och det är projektets egeninsats som beräknas procentuellt. En del av kostnaden kan vara eget arbete.

Ur den totala summan på 262.000 kr skall 70.000 gå till antikvarisk medverkan. Kostnader för att arbetet skall besiktigas och att under hela arbetets gång skall kontakt uppräthållas med antikvarie.

Beslutet om bidrag till renovering enligt uppgjord åtgärdsplan kom den 3 maj och arbetet skall vara påbörjat den1 juli.

I Stiftelsen Kvarnbäckens styrelse ingår tre kommunrepresentanter och tre representanter från Torvsjö by samt antikvarie från Länsmuseet i Umeå.

Inför 2017 står det på tur att renovera taket till Kulturrummet. En kostnad som inte berättigar till bidrag eftersom huset är ett nybyggt hus och berättigar inte till bidrag.

Till Stiftelsen kvarnbäcken  skänktes under 1990 det nyuppförda Skogshistoriska muséet- Torvsjö Skogsbruksmuseum. Där sker nu en upprustning av kojor, timmerlass draget med häst, slanor mm  Det arbetet bekostas av ansökta bygdeavgiftsmedel 2015 och arbetet slutförs och redovisas 2016. Runt Skogsbruksmuséet har det tagits farm ett förslag om hur vi kan tänka oss att bruka skogen runt museet. Förslaget diskuteras och inga beslut är fattade.

Torvsjö Kvarnar och Erik Johans kafé öppnar den 20 juni och stänger den 15 augusti. Hörlurar finns att hyra vid Erik Johans kafé för besökare som önskar lyssna till berättelsen över Kvarnbäcken. Alla kan vandra fritt utmed bäcken och det finns instruerande skyltar utmed bäcken. En gångstid finns mellan Skogsbruksmuseet och Kvarnbäcken och den är ca 700m lång med start från Skogsbruksmuseets parkering där stigen är väl skyltad.

Besök gärna www.torvsjokvarnar.se

Erik Johans Kafé serverar hembakt veckans alla dagar öppnar den 20 juni kl 11.00. Olika föreningar sköter om kaféet under sommaren. Kaféet stänger

v 32 den 14 aug.

Glad Sommar och välkommen till ett kulturminne av riksintresse.

ordf Stiftelsen Kvarnbäcken

Sylvia samuelsson

För en månad sedan visades kartan över landet som talade om att endast tre kommuner i Sverige har ett överskott av lediga bostäder. Åsele var en av dessa tre kommuner.

Överskottet av bostäderna i vår kommun finns i Fredrika där några lägenheter inte är uthyrda. I Åsele centrum finns det ytterst få lediga lägenheter.

Diskussionen och planerna om att skapa ett nytt sätt att bo i vår kommun har pågått länge.

Att skapa en nytt sätt att bo som jag vill benämna Seniorboende gör att Stiftelsen Åsele Hus känner oro. Oro över att människor skall flytta från Stiftelsens lägenheter till Bofinken, en flygel av byggnaden Åseborg. Oron tycker jag borde vändas till ett erbjudande. Att erbjuda äldre att flytta till lägenhet med hiss och nära till möjligheten att äta gemensamma måltider vid Åseborgs matsal. Att erbjuda ett boende med hög service och trivselfaktor är bra för kommunens ekonomi och för äldres människors hälsa. Vi vet att vi kommer att leva allt längre och vi kommer att vara allt piggare. Att få bli äldre i ett boende med hiss och med gemenskap när jag själv vill, jämfört med att bli gammal på tredje våningen utan hiss är stor.

Åter till bristen på bostäder i Sverige.

Jag menar att den efterfrågan som finns i Sverige av bostäder är ett gyllene läge för vår kommun att växa.

Att starta en debatt och att ta fram en plan för attraktiva bostäder för barnfamiljer och yngre är viktigt.

Vi har gemensamt arbetat fram en översiktsplan som redovisar att vi har ”38 kommunägda tomter tillgängliga för bostadsbyggande” , 29 i Åsele, 3 i Fredrika, 4 i Gafsele och 2 i Älgsjö.

Målet att ”kommunen skall upprätta en plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen”, en LIS plan är ett mål som inte är uppnått men som har påbörjats.

Pensionärer betalar hög skatt. Skatteintäkterna från äldre är höga i vår kommun. Vi måste sluta upp att betrakta äldre människor som en belastning då verkligheten är tvärt om.

Att erbjuda en ny produkt, ett Seniorboende skulle öka attraktionen av att bo i Åsele och skapa utrymme för inflyttning.

Som landsbygdskommun invaggas vi i att det är en lagbundenhet att vi ska minska..Tycker att Åsele har ett gyllene läge att visa motsatsen. Att byta ut oro och ängslan mot konkreta förslag som gör att vi kan öka vår befolkning.

Att sedan ta fram en plan för attraktivt boende för alla andra åldrar är viktigt. Ett nytänkande krävs i en värld där vi kan bo vart vi vill och arbeta vart vi vill. Arbetsplatser – kontor beskrivs i media som en plats där man träffas och samlar inspiration och inte en plats där vi  vistas på heltid.  Arbetet gör vi hemifrån eller från annan plats i världen. Att tänka nytt för framtiden är ett måste och ett av grannlänen presenterade nyss en EU ansökan för framtidens boende på landsbygden. Ansökan avsåg ett nytt boende på landsbygden där naturen, ny teknik och bra service höjde attraktionskraften och man slog fast att det är just attraktivt boende med nytänkande som är viktigt när yngre väljer bostadsort. Åsele har framtiden i sin hand men vi måste börja jobba mot positiva mål och vi måste sluta att ängslas!

Att kalla IT teknik för ny teknik känns inte rätt. Digital teknik har funnits länge men utvecklas ständigt.

Varje gång jag skall använda den på ett för mig nytt sätt känns det svettigt om ni förstår mig rätt.

Saken är den att Stiftelsen Kvarnbäckens förra styrelsemöte skedde digitalt vilket var första gången.

Via Åsele kommuns acano koncept kopplade vi oss samman till ett styrelsemöte. Alla fanns med.

Långväga uppkoppling från styrelseledamot i Thailand liksom  personer i Åsele, Umeå och Härnösand.

Allt fungerade väl! Alla syntes inte i bild på dataskärmen men alla deltog. Fritt val att delta med telefon.

Mötet tog tre timmar vilket var lite längre än vi tänkt oss. Alla talade till punkt utan att bli avbrutna.

Protokoll fördes och beslut fattades. efter en kort utvärdering tyckte alla deltagarna att mötet varit bra.

MILJÖVINSTEN beräknas till 156 kg mindre koldioxidutsläpp. Tidsvinsten var minst 7 timmar som normalt går åt till att köra bil.

Hälsoriskerna var låga. Ingen chans att vare sig köra av vägen, krocka med en älg eller….och

alla kom hem i tid efter jobbet till helgens fredagsmys.

Det var en digital premiär som gav mersmak.

Även nästa möte kommer att bli via acano uppkoppling.

Enda nackdelen var att vi inte kunde dricka kaffe tillsammans men det får vi ta igen när Erik Johans Café öppnar till sommaren.

Äldreomsorgen står högt upp på agendan både i kommunpolitiken och i nyhetsflödet.

Rapporterna om bristen på boende för äldre och hur äldre människor far illa. Hur äldreomsorgen har rustats ner och hur antalet platser har minskat för att i många kommuner närma sig noll.

Åsele och kommunerna i Södra Lappland finns bland tio i topp kommunerna när det gäller utbudet av äldreomsorg. Runt 20%  av alla över 80 år finns inom den kommunala äldreomsorgen i Åsele, Vilhelmina och Dorotea..

Som fritidspolitiker får jag ofta höra från tjänstemannahåll att vi har en mycket dyr äldreomsorg. Kan den höga prislappen på äldreomsorg bero på bristen av alternativ. Antingen bor vi hemma och erbjuds hemtjänst eller så bor vi på ett särskilt boende för äldre. Det finns inget alternativ.

När vi nu vill införa något nytt, en ny boendeform för äldre i vår kommun, ett trygghetsboende så är det inte alls helt  lätt.

Den kommunala stiftelsen Åselehus beskrivs som att den skulle åderlåtas om erbjudandet med trygghetsboende blir verklighet. Åselehus startar en annonskampanj för att marknadsföra sig vilket känns lovvärt. Just nu finns det tre lägenheter hyreslediga inom Åselehus i Åsele centrum, enligt Åselehus egen hemsida.

Nu pågår visningar av lägenheterna vid Bofinken och det finns intresse.

Vilhelmina kommun är i planeringsfas för att skapa ett trygghetsboende i det gamla polishuset. Pensionärsorganisationerna har varit med och tydligt uttryckt att boendet skall planeras i Vilhelmina centrum.

Många äldre hamnar på en plats inom den dyraste delen av äldreomsorgen för att det inte finns något annat alternativ. Skulle det erbjudas alternativ för äldre, att flytta till ett boende i gemenskap och nära till övrig service, skulle den kommunala ekonomin påverkas positivt.

Trygghetsboendet i Åsele annonseras med 55+ . Ålder är en sak och hur vi känner oss en helt annan. Att blanda åldrar och inte utestänga människor pga ålder är en viktig tanke med denna boendeform.

Vi kommer att leva allt längre och vara friskare och antalet äldre kommer att öka vilket statistiken visar.

Jag hör till de som vill införa Trygghetsboende som boendeform för äldre i vår kommun. Lägenheterna står nu tomma på Bofinken. Skulle Åselehus räkna på vilken kostnad det är för vår kommun med ett så stort antal tomma lägenheter så skulle jag vara beredd att lyssna. Bofinken ligger inte inom stiftelsens område men kanske vore det en idé om det blev så i framtiden. Jag tycker att det konstgjorda konkurrensförhållandet mellan ”kommunen” och Stiftelsen Åselehus ska tas bort.

Det skall vara roligt att vara ung och det ska vara roligt att bli äldre och det skall vara roligt att bli gammal i Åsele.

Ja Ångermanälven är den tredje största älven i Sverige.

Ångermanälven är den historiskt största älven utifrån timmerflottning. En pulsåder för transport av timmer som upphörde 1979 vid Åseledelen. 1983 var det även slut för flottningen vid Faxälven som var en del av Ångermanälvens flottningsdistrikt.

17 % av all elström som vattenkraften ger oss i Sverige kommer från Ångermanälven.

Vattenkraftsutbyggnaden tog fart när flottningen övergick i lastbilstransport. Har inte räknat hur många vattenkraftverk som finns utmed Ångermanälven. Flera olika företag äger vattenkraftverken efter älven. EON är ett av dessa företag som på sin hemsida talar om att de vill investera 6 miljarder för att effektivisera uttaget av kilowatt.  Produktionen skulle öka med 180GWh enbart för EON kraftverk..

Samtliga vattenkraftverk betalar skatt till staten- fastighetsskatt. Pengar som hamnar i vår gemensamma skattekista.

Utefter älven – Ångermanälven finns det 150 fiskeorganisationer-föreningar.

Laxarna som vill upp efter älven för att föröka sig kommer inte en meter längre än till Sollefteå kraftverk. Flera tas upp för att kramas på rom och mjölke. Årligen tillverkas det 210.000 laxyngel och 365.000 havsöringsyngel på konstgjord väg.

Stornorrforsen i Umeå har byggt sin laxtrappa. 2013 tog sig 16.000 laxar och laxöringar uppför trappan och vidare upp genom älven Flera valde senare Vindelälven.

Historiskt finns det uppgifter på att 50 ton lax fångades efter Ångermanälven. Det var tider då vildfångad lax fanns på middagsborden. Nu köper vi kassodlad lax från Norge.

I dag skulle det kunna vara så att vi skulle kunna fiska en lax efter älven oftare än i dag. Kravet på att laxarna skall återfå en fri vandringsväg förbi våra vattenkraftverk utmed Ångermanälven är ett viktigt krav. Fisket som turistattraktion skulle öka i vårt område. arbete skulle skapas när vi ska till och bygga omlöpsvägarna förbi kraftverken.

Redan nu finns det framtaget och kostnadsberäknat vad detta skulle kosta. Två alternativ för varje kraftverk efter älven.

I mina ögon är det inte pengar som saknas utan det är bara att sätta igång. Den inkomst som vattenkraften ger – bara en bråkdel behövs för att återskapa fisken rätt att vandra upp genom vår älv- Ångermanälven.

.

Under veckan som varit har Åsele översvämmats av kultur. Föreningar har stått på tå för att visa vår egen kulturskatt. Allt från pensionärsorganisationer, kulturföreningar och frivilliga grupper tillsammans med kommunens anställda har öppnat alla dörrar för besökarna.

Hembygdsföreningens öppet hus gjorde att flera av våra nya kommunmedborgare fick en guidad tur genom Åseles egen historia. Glädjen uttalades när Åsele som plats på kartan blev lättare att förstå.

Gårdagens dansföreställning var en upplevelse i sig. Att gestalta i rörelse ett folks liv och Ola Stinnerbom var den som gjort koreografin till ”Man Must Dance” . Att sitta i salongen och uppleva våra fjäll med porlande bäckar, renar, sommar,vinter och vår urbefolkning samerna. En upplevelse!

Förra helgen visades den samiska trumma som samerna tvingades lämna ifrån sig i början av 1700 talet. Kyrkan tvingade samerna och bruket av trumman var då förenat med dödsstraff. Hur skulle samernas kultur och liv sett ut idag om de fått fortsätta att bruka sin trumma?

Där människor träffs där sker utveckling. Kultur som tillväxt och Kultur som integrationsfaktor. Att äntligen förstå varför och att med ny kunskap ta steget in i framtiden.

Den 22:a oktober öppnar ett Internationellt berättarkafé på Kulturhuset. Under 2 timmar inbjuds Åsele att ta del av berättelser helt gratis men vill man smaka på maten så kostar det en femtilapp.