Vi hade regionstyrelse igår och de allt mörkare molnen på den ekonomiska himmelen blir bara större och mörkare. Ni som är bevandrad i fd landstingets ekonomi vet att vi för några år sedan hade en besparingsplan som kom att kallas Projekt Balans. Av namnet antydde att man vill komma i balans med ekonomin.

Detta resulterade i en hel del protester och inte minst inom majoriteten som sprack och Vänstern valde att lämna styret. Som ni kanske också minns resulterade det i den första folkomröstningen i landet som skett på länsnivå. Den folkomröstningen som startade utifrån Doroteaupproret.

Vi kan inom ganska snar framtid stå inför en liknade situation som Projekt Balans men med ännu större ingripande. Det är allmänt känt att regionen gjorde ett underskott för 2018 på ca 500 miljoner. Regionen omsätter ca 10 miljarder och då är en halv miljard i underskott på ett  enskilt år alarmerande siffror. Lägg till att vi har en ständigt ökande nettokostnadsökning och att vårdköerna ökar. Den egentligt mest intressanta siffran i sammanhanget är den som visar hur länge vi befinner oss på sjukhus när vi får vård. Den blir allt kortare viket är positivt men också en nödvändigt för att vi ska kunna frigöra platser inom vården.

Till dessa orosmoln ska läggas att redan de två första månaderna detta året har vi ytterligare 117 miljoner i budgetunderskott. Hade vi inte den ca 10 000 personers fantastiska personalen som gör ett fantastiskt jobb hade läget sett ännu sämre ut.

Men de facto är att vi strikt ekonomiskt har allt mindre produktion med allt dyrare kostnader. Detta måste få ett stopp. För bokslut 2018 har vi finanserna som räddar oss vilket är positivt så vi slipper leverera röda siffror på nedersta raden. Men alla reserver är nu förbrukade och finanserna är inget vi kan hoppas rädda lika stora underskott fler år. Därför är det extra bekymmersamt att se att vi fortsatt månad efter månad levererar budgetunderskott.

Så vi kommer få tuffa besparingar att hantera och om någon månad kommer vi arbeta med regionplanen för kommande år. Då kan summorna som fanns i Projekt Balans uppfattas som ordentlig modesta och vi kan komma tvingas fatta riktigt obekväma beslut. I första skedet ligger ett sparbeting på 150 miljoner per år i tre år. Då ska vi komma ihåg att vi inte ens har återställt resultatet för 2018. Fortsätter vi dessutom att blöda mer detta år kommer nog inte ens tryckförband att räcka.

Hur kan det bli så här frågar du dig kanske. Är det inte bara enkelt att höja skatten?

Jag menar att majoriteten under lång tid släppt ekonomin fritt. Därav det underskott vi har. Vi i oppositionen har hela tiden fått höra att vi ska komma med förslag. Men när vi kommer med förslag förkastas dom på oklara grunder och man fortsätter anklaga oppositionen för brist på förslag. Tänk om majoriteten istället lade energi på komma med egna förslag till förändring. Det enda jag hör från majoriteten är att det man gömmer sig bakom att det är fler regioner som har problem att få ihop ekonomin. Men det hjälper inte Region Västerbotten att även andra regioner har utmaningar.

När det gäller skattehöjning så är det som att släppa pengar i ett stort svart hål. I och med att man har så stor nettokostnadsökning kommer enbart en skattehöjning återställa litet kapital en kort stund men underskotten kommer fortsatt bli större över tid. Först när man får bukt med nettokostnadsökningen kan tillförande av ytterligare medel stärka den långsiktiga ekonomin. Har till Landstingsrådet Peter Olofsson ställt frågan vad han tänker göra. Har också sagt att vi Kristdemokrater tillsammans med övriga allianspartier är beredda att hjälpa till och ta vårt ansvar. Men inte under vilka premisser som helst. Vi får se vad som sker inom de tre närmsta månaderna. Och jag kommer att göra allt vad jag kan för att vår ekonomi ska bli bättre samt att vårdköerna ska minska och du som medborgare ska få vård i tid när du behöver det.

Läs också vad VK:s Monica Engström skriver efter gårdagens pressträff.