Är ideologi och papper viktigare än människor?

Igår fattade kommunstyrelsen i Robertsfors (med 8 röster mot 5) att hemstjänstföretaget Vårdsolen inte skulle få förlängt avtal med kommunen. Trots att kommunalrådet Patrik Nilsson (S) och socialutskottets ordförande Kjell-Åke Nilsson (S) deltog på det välbesökta mötet som Vårdsolen bjöd in till i söndags och hörde alla argument som fördes fram till Vårdsolens fördel, verkar man inte ha tagit till sig ett enda. Förmodligen hade beslutet redan fattats av S i ett tidigare skede och besöket var nog mer av ett ”måste” för att inte tappa ansiktet.

Än mer förvånad blir jag när jag läser dagens VF där Patrik Nilsson säger att man ”funderade på att göra en polisanmälan” när det gäller företaget tidsredovisning. Om det hela skulle vara så graverande så undrar jag varför han inte sagt något om detta tidigare? Och på mötet hade ju kommunalrådet chansen. Men här var han mer tillbakadragen och någon antydan till grunder för polisanmälan kom inte fram. Eller är det så att det är en efterhandskonstruktion för att ge mer tyngd åt beslutet som S nu tagit?

Jag blir bedrövad över hur brukarna, de anhöriga och inte minst Anna och Frida, Vårdsolens ägare, blivit behandlade och för mig är det självklart att ideologi har spelat in när beslutet tagits. Om man hade sett företaget som en tillgång så hade de kunnat få en chans. Särskilt med tanke på att brukarna själva är så nöjda med vården. Det gör ont att veta att de äldre nu är ledsna och förtvivlade och oroliga för sin framtid. När man är inne på ålderns höst ska man få ha det bra och ha lugn och ro. Det viktigaste borde väl vara de äldres välmående och att detta inte prioriterats när beslutet tagits är för mig helt bakvänt.