Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet överväger idag att i riksdagen rösta för en extraskatt på lastbilstransporter. Det skulle innebära en fördyring för speciellt långväga transporter, som inte är helt ovanligt i norra delen av landet. Lastbilsägarna skulle därigenom få en extra kostnad på 70 000 kronor per lastbil och år. Har man t ex fyra lastbilar blir det över en kvarts miljon i merkostnader! 

Besökte sjukstugan i Dorotea igår. Där träffade jag ockupanterna som outtröttligt kämpar för att få behålla en rimlig sjukvård!

Jag blev starkt berörd när jag såg alla dessa modiga människor, människor som satt ned foten genom att sitta på sjukstugan – dag som natt, människor som inte bara knyter näven i byxfickan, utan med kraft kräver att också inlandet måste ha grundläggande trygghet.

Det är på ren svenska inte klokt vad sossarna i landstinget nu gör. Hur i friden tänker man när man ska dra in akutvårdsplatserna och  bara ha öppet mellan 08.00 och 17.00? Vad händer om man blir sjuk efter stängningsdags? Vad händer om någon får en stroke? I värsta fall blir det en färd till Lycksele lasarett och det är 15 mil bort! Vad händer om någon bryter ett ben i Borgafjäll på andra tider än öppettiderna i Dorotea? Då får de åka till Umeå – 24 mil! Är det rimligt? Hur ska man locka turister till Borgafjäll om det inte finns grundläggande sjukvård att tillgå och hur ska man få företag och invånare i Dorotea med omnejd att känna sig trygga?

Nu är det dags för inlandet att säga ifrån och det gör ni i Dorotea! Ni är förebilder för hela inlandet och landsbygden. Ni går före och visar att nu är det nog!

Har nyligen gjort ett spännande besök i Norrbotten – fick bland annat provsitta en riktig sportbil och efter det kändes det inte spännande att återvända till min lilla Golf…

Men innan detta biläventyr begav jag mig först till Arvidsjaur och den internationella flygplatsen dit många av biltestare flyger. Arvidsjaurs kommun kämpar nu mot Västerås när det gäller etableringen av en ny yrkeshögskola med flyginriktning och som jag ser det har Arvidsjaur goda förutsättningar att kamma hem det hela (nu kanske ni tänker att åsikten delvis beror på att hon är norrlänning och jag svarar: tacka sjutton för det!).

Flygplatsen är fantastisk – stor, väldigt fräsch och har i anslutning till denna jättefina utbildningslokaler. Dessutom ligger flygplatsen ganska långt ifrån bebyggelse och gör att man har mycket fritt luftrum. Vidare måste jag säga att det finns gott om idéer hur man ska sätta Arvidsjaur på kartan när det gäller just flyg – härligt!

Fick även möjlighet att hälsa på i Arjeplog – ett av de vackraste samhällen jag besökt. Kan verkligen rekommenderas!

Här är det biltestverksamheten och även turismen som står högst på agendan. Kommunen har drygt 3000 invånare och antalet personer nästan fördubblas under vintersäsongen! Der känns roligt att sitta på hotell Silverhatten och höra människor prata tyska, italienska, engelska, norska och you name it. Härlig internationell atmosfär som bidrar till en stor del av ekonomin på orten.

Jag hade även förmånen att besöka Colmis biltestanläggning. Här fick jag först skriva under ett kontrakt där jag lovade att inte fota eller sprida kunskap om vad jag sett. Men lite kan jag berätta – provsatt t ex en Ferrari och en Maserati … "and the rest is silence" :o). 

*Några länkar:
Centerns riksdagsledamot Helena Lindahl besökte Arvidsjaurs flygplats

http://www.pitea-tidningen.se/arvidsjaur/artikel.aspx?ArticleId=6792178

Jag kikar in i flygskolans hangar, Arvidsjaurs flyglpats. Foto: Kent Norberg, Arvidsjaurs kommun

Utanför stämmolokalen i Arjeplog ler (och fryser :o)) Kristina Bäckström, ordf. för C i Norrbotten, jag och Pernilla Djärv, tjänsteman på C.s riksorganisation.

Idag hade jag möjlighet att ställa en fråga i kammaren under "ministerns frågestund". Denna timme återkommer varje vecka och olika ministrar finns på plats för att svara på ledamöters olika frågeställningar.

Idag var bl a infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Swärd där och jag ville veta om hon tycker att Norrbotniabanan är tillräckligt viktig för att tas med i den nationella infrastrukturplanen som presenteras i höst. Dessutom undrade jag om hon håller med EU-kommissionen om att Norrbotniabanan är ett prioriterat infrastrukturstråk i Europa.

Jag fick inget tydligt svar – vilket gjorde mig besviken. Hon svarade ganska svävande och ska jag vara ärlig så hade jag inte förväntat mig något annat innerst inne.

Maud Olofsson och dåvarande infrastrukturminister Åsa Torstensson (C) skickade in en ansökan tilll EU om att få Botniska korridoren, där Norrbotniabanan ingår, uppvärderad till TEN-status. Det betyder att banan klassas som ett viktigt infrastrukturstråk för Europa och att man dessutom kan få medfinansiering till byggnationen.

Jag har även fått reda på att Sverige klommer att få betala en straffavgift till EU om inte Norrbotniabanan byggs innan 2030. Infrastrukturministern konstaterade också att så var fallet, men nämnde inget mer.

Jag kommer att fortsätta att driva frågan och jag hoppas och förväntar mig ett tydligare svar från ministern nästa gång.

Centerpartiet vill som parti inte att det ska brytas uran i Sverige. Vi säger tydligt nej.

Idag har jag tillsammans med LRF, Västerbotten och länets riksdagsledamöter från alliansen, besökt Kenneth Åström och Kerstin Lööfs köttgård i Gubböle utanför Umeå. Vi fick en lång pratstund med Kenneth om hur det är att driva ett lantbruk och hur han och hans fru får detta att gå runt. 

Idag räknar man med att varannan tugga är importerad och det är, som svensk köttbonde, prismässigt svårt att konkurrera med alla importerade matvaror. Jag anser att det är bra att vi har höga djurskydds- och miljökrav, men när bönderna i andra EU-länder inte har samma regler att följa påverkar det naturligtvis priset och konkurrensen.

Kommuner och landsting upphandlar en stor mängd mat för många miljoner årligen och det mesta är importerat, då offentlig sektor ofta utgår från det pris som är billigast. Jag tror att lokala politiker måste bestämma sig för hur viktigt det svenska jordbruket är. Genom att handla lokalproducerade varor eller åtminstone svenska varor, sänder de en signal till omgivningen om att detta är viktigt. Det påverkar i sin tur beteendet hos allmänheten. Om vi vill ha kvar öppna marker, lokala arbetstillfällen inom jordbruket och värna miljö och djurskydd måste den lokala politiken ta ett större ansvar som signalbärare.

Sedan 1975 har antalet bönder i Sverige mer än halverats och fortsätter nedläggningen i den här takten stänger den sista svenska bonden igen sitt lantbruk 2051!

Sist men inte minst vill jag rekommendera Kenneth och Kerstins gårdsbutik som har öppet torsdag och fredag eftermiddag. Den är väl värt ett besök.

Allt gott så länge!

Jag, Lotta Folkesson (vice ordf. LRF, Västerbotten) och Anders Sellström (KD) på Kenneth Åströms lantgård i Gubböle (Foto: Eva Carlsson, LRF)

Gruvnäringen expanderar stort i Sverige och i Norrland återfinns majoriteten av de totalt 17 gruvor som är aktiva. Cirka 90 procent av den svenska gruvproduktionen sker i Kiruna, Malmberget och Aitik (dagbrottsgruva utanför Gällivare).