Det finns tidningar som tryckts på papper i över hundra år. Det är en lång tradition men nu bryts den i sökandet efter nya kanaler och nya sätt att distribuera nyheter. Utvecklare och designers hos mediebolag runt hela världen tittar sig idag omkring i människans vardagsmiljö för att hitta andra material, andra platser, andra vägar att testa när nyheter ska spridas.
 
New York Times grundades 1851. Det är en lång tradition att bryta upp från. Men omställningen är nödvändig, vittnar Alexis Lloyd om när hon i förra veckan höll en kort föreläsning på Social Media Week i New York.

Alexis Lloyd är kreativt ansvarig på New York Times forsknings- och utvecklingsavdelning. Hon anses som av de främsta inom interaktionsdesign av nya medier och hennes arbetsuppgift består i att undersöka nya trender inom teknikområdet och bygga prototyper för framtida gränssnitt, för nya sätt att förmedla nyhetsinnehållet. (UPPDATERAT: Om inte annat så tvingas man till detta då raset för dagspressen är stort. På tio år har Folkbladets upplaga minskat med en tredjedel (33,5 %), Västerbottens Kuriren har tappat 23,8 %, medan Norran tappar 22,2 %. Se mer här.)

Under sin presentation under Social Media Week visar hon på en Coca Cola-flaska och funderar högt över om den skulle kunna vara en plats för nyhetsförmedling där etiketten eller själva glaset blir en digital yta som kan återpublicera nyheter.

Det låter som min egen mjölkförpackningen på frukostbordet. Den har också text och bild som förändras över tiden, även om det inte sker digitalt och först när jag köper en ny mjölk. Till jul får jag en rebus att lösa, nu i februari har jag mötts av en intervju med Kent Fredriksson, mjölkbonde på Aspby gård i Nyland, som berättar om varför jag ska köpa lokalproducerad mjölk. Nyheter på sitt sätt.

North Kingdom i Skellefteå har tagit detta ett steg längre genom att få figurerna på frukostflingornas paket att leva. När kameran i mobilen hållls upp mot flingpaketet triggas den igång med att visa en film för barnen (läs mer på InfoTech Umeå om hur det fungerar).

Nu vill Alexis Lloyd från New York Times ta dessa första steg ännu längre. Hon ser sig omkring och upptäcker en mängd material och ytor som skulle kunna vara platsen där nyheter publiceras.

Själv funderar jag om nyheterna skulle kunna tryckas i skogen direkt istället för att ta omvägen till tidningspapper? Papperet är ju också en skogsprodukt så det är ju en och samma kejda som sträcker sig tillbaka till trädet. Men nyheter i skogen, varför det?

Jo, som skidåkare vill jag ibland veta mer om snön där jag åker. Som joggare funderar jag ibland över om det varit en lyckad älgjakt där jag springer. När jag letar svamp vill jag veta mer om hur skogsbeståndet mår, om det är sura regn här, om växthuseffekten innebär något för den plats där jag just då befinner mig.

Men hur skulle nyheterna kunna tryckas där, mitt i skogen? Barken på träden kan väl inte publicera nyehter? Nej, inte med dagens rimliga möjligheter. En variant är självfallet digitala anslagstavlor vid vägen där jag lämnat bilen. Det går att uppdatera trådlöst. Men naturligast blir kanske min egen mobil. Den vet ju med sin GPS-funktion var jag befinner mig och när platsen väl är bestämd kan nyheter om just den lokalen plockas upp av webbläsaren i min telefon. Eller läsas upp i en hörsnäcka.

Alexis Lloyd har ett fascinerande arbete. Hon ska nu försöka förstå var jag, du, alla vi människor rör oss i vår vardag och hur vi skulle kunna ta del av nyheter just då och där, i den situationen vi står i och kanske till och med den sinnesstämning vi är i. Och vilka nyheter är det i så fall vi ska ta del av? Det kanske är olika nyheter vid frukostbordet och ute i skogen?

Här hemma där jag bor grundades Västerbottens Kuriren år 1900. Strax efter, 1917, kom Västerbottens Folkblad som numera går under namnet Folkbladet. Hundraåriga institutioner som liksom New York Times nu står inför den stora utmaningen – hur ska nyheterna distribueras?   

Vi får se om Alexis Lloyd och hennes kollegor där borta men också här hemma kan komma upp med ett svar.