Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Lyckligare av 3000 gratis sms?

Av , , 1 kommentar 0

Om du får 3000 sms gratis i månaden när du köper en ny mobil, blir du lyckligare då? Går det mäta om vi mår bättre av internet, smarta mobiler och snabbt bredband? Kan vi se om barnen blir gladare, maten smakar bättre och företagen får en starkare ekonomi när vi genomför en digitaliseringen av samhället?

Hösten 2011 presenterade regeringen en digital agenda med titeln ”It i människans tjänst”. Den kom till som ett del av regeringens it-politik och som ett avstamp för ”en process som ska leda till att Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”.

I detta ligger det en stor utmaning. Vad innebär det att vara bäst? På vilket sätt är Sverige bättre än andra länder? Hur mäter vi det?

Det är en fråga som Digitaliseringskommissionen nu tar tag i. Den är tillsatt för att följa upp regeringens it-politik och verka för att de it-politiska målen uppfylls. Redan har man inom kommissionen börjat fundera på hur man kan mäta digitaliseringen för att kunna avgöra om Sverige verkligen lever upp till de stora målen om att vara bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter.

Teknikanalysföretaget Gartner har hjälpt till med att ta fram så kallade indikatorer, ett antal mätpunkter, som gör att Sverige kan jämföras med andra länder. Man har definierat omkring 200 sådana indikatorer och många av dessa finns redan i olika rankinglistor som organisationer över hela världen ställer samman kring internet och digitalisering.

Här kan man till exempel få siffror på hur stor andel av befolkningen som använder internet och vilken digital kompetens man har. Man kan mäta hur stor andel av befolkningen som använt e-tjänster från offentlig förvaltning och man kan också titta på hur vanligt det är bland kommuner att erbjuda sådana e-tjänster.

Man kan titta på hur många som handlar på nätet och på hur många företag som erbjuder e-handel. Man kan räkna antal nystartade företag med inriktning mot it och hur många företag som fått offentligt stöd för sin it-utveckling.

Hur väl utbyggd telemedicin är och hur många som på något sätt använder sig e-hälsotjänster är andra indikatorer att följa upp.

Och självfallet skolan. Hur många datorer per elev finns det? Har skolorna en it-plan?

Bredbandsutbyggnaden går också att mäta. Hur stor andel av befolkningen har tillgång till 100 Mbps, vilket idag är en hyfsat snabb uppkoppling och målet för regeriingens it-politik är att 90 % av Sveriges befolkning år 2020 ska tillgång till den hastigheten.

Dessa, och många fler indikatorer, sammanlagt alltså 200 stycken mätpunkter, finns nu framtagna för att granska hur Sverige ligger till i jämförelse med andra länder när det handlar om att använda sig av digitaliseringens möjligheter.

Denna stora insamling av statistik är en nödvändig grund för att kunna granska regeringens it-politik. Här kommer Digitaliseringskommission säkert att kunna bidra med stor kunskap.

Men denna statistik räcker inte till för att också kunna besvara frågan om vi blir lyckligare av 3000 sms i månaden. Eller om vi får en större trygghet i våra familjeliv när vi får 100 Mbps in i våra hem.

Utöver de duktiga statistikerna behöver vi därför också andra kategorier av människor som tänker till kring digitaliseringens följder för vårt samhälle. Beteendevetare, kulturarbetare, konstnärer, journalister, forskare av många olika discipliner, sociologer, teologer – ja, det är många som behöver vara med och få sina röster hörda när vi försöker teckna kartan över hur Sverige förändras när vi blir uppkopplade.

Och frågan är – kan vi alls mäta lycka? Kan vi ta hänsyn till subjektiva värderingar  kring hur vi uppfattar vårt uppkopplade liv? Det är en stor och spännande utmaning att också koppla till den grund som Digitaliseringskommissionen nu kommer att lägga.

***

Det här är inlägg 10 av 100 i bloggutmaningen #blogg100, här kan du läsa vilka andra som deltar.

Ska granska målen för digitalt Sverige

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag har blivit utsedd att vara med i Digitaliseringskommissions expertgrupp för att följa och granska regeringens it-politik. Mycket roligt och det är ett uppdrag som jag gärna ser fram mot.

Sverige rankas i många undersökningar som ett av de ledande länderna inom användning av digitala produkter och tjänster. Vi ligger långt fram när det handlar om mobilanvändning, hur många som finns på internet, e-handel, utbildning och it och bredbandsutbyggnad. Ett av många exempel är exempelvis rapporten om att Umeå har västvärldens snabbaste bredband, endast ett antal asiatiska städer har snabbare uppkoppling i världen.

För att bygga vidare på detta och använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt presenterade regeringen hösten 2011 en Digital agenda under titeln "It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige". I den formuleras mål för it-politiken med visionen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

För att dessa stora it-politiska mål inte bara ska fladdra förbi och bli till sand har regeringen tillsatt en Digitaliseringskommission som ska följa upp målen och granska så att det blir vekstad av dem.

Bland annat ska Digitaliseringskommissionen titta närmare på ”digitalt innanförskap”, det vill säga att verka för att överbrygga digitala klyftor. Det handlar också om att följa utvecklingen inom skola och it, samt hur entreprenörskap och företagsutveckling kan stöttas med digitala insatser.

Det är i detta arbete som expertgruppen nu kommer att finnas med som bollplank och rådgivare för Digitaliseringskommissionen. Tillsammans med elva andra kloka människor från landet som har med sig olika erfarenheter från it-området kommer jag att finnas med i gruppen till och med 2015.

Det ser jag fram mot!

Läs mer om expertgruppen.

Och här är vi på bild.
 

Börssystemen som skapas i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 1

Kan Umeå bli ett finansiellt centrum med spetsutveckling av datasystem för världens börser? Det är åtminstone målet för Cinnober som sedan maj 2012 har kontor i Umeå. Från 45 anställda idag är siktet inställt på att nå 200.

Visionen som målas upp kommer från Cinnobers styrelseordförande Nils-Robert Persson. Jag passar på att sitta med när han tidigt på tisdag morgon träffar ett femtiotal studenter vid ett frukostmöte på Umeå universitet i samband med arbetsmarknadsdagen Uniaden.

Cinnobers verksamhet bygger på avancerade algoritmer och matematik. Kunderna finns uteslutande i utlandet och består av börser i Dubai, Thailand, Brasilien och exempelvis London Metal Exchange. För dessa utvecklar Cinnober finansiella system som ska klara en miljon transaktioner i sekunden och svarstiden inom systemet försöker man pressa ner till sju mikrosekunder.

”Våra system får aldrig gå ner. Då hamnar vi på första sidan på Financial Times nästa dag”, förklarar Nils-Robert Persson för studenterna och berättar hur de i maj 2012 tog över japanska Nomuras kontor i Umeå med 40 utvecklare. Nu har man på åtta månader anställt fem ytterligare och, som sagt, målet är satt till 200 anställda, hävdar Nils-Robert Persson.

Är det en ny industrigren vi ser ta gestalt i Umeå? Ja, Cinnober menar i vart fall att de ska göra sitt för att sätta Umeå på kartan inom denna gren av finansiella datorsystem.

Och avtryck verkar man vilja göra. För att komma igång i Umeå har man inom företaget rest 550 gånger mellan Umeå och Stockholm under tiden maj 2012 till december 2012.

I höstas deltog man vid Umeå kommuns Morgonpasset då man inför dryga hundratalet åhörare förklarade sina stora mål.

Nu i januari har företaget klivit in som silverpartner för Uniaden, vilket innebär att man är en av de största sponsorerna för Umeå universitets största arbetsmarknadsdag. Bara Umeå kommun är större.

Man har också gått in som huvudsponsor för Datatjej 2013, en konferens för 120 it-studerande unga kvinnor från hela Sverige som 7 – 9 februari samlas till rikskonferens i Umeå.

Om de satsningar man nu gör räcker till för att skapa ett centrum i Umeå för utveckling av datorsystem för världens börser återstår att se. Men Nils-Robert Persson hävdar att han är övertygad om det. Därför ger han sig tid att finns med bland studenterna för att hitta nya medarbetare.

Återstår nu att se om detta är en pusselbit i den förvandling till en stad på 200 000 invånare som Umeå kommun siktar mot inför 2050.

Det här är inlägg 8 av 100 i bloggutmaningen #blogg100, här kan du läsa vilka andra som deltar.

 

Äger du tekniken äger du ditt liv

Av , , 1 kommentar 0

En GPS och en kompass i din nya kamera ger dig inte bara möjlighet att använda nya funktioner. De ställer dig också inför nödvändiga val om hur du vill leva ditt liv och hur samhället ska utformas. För den som äger tekniken äger också möjligheten att göra de viktiga valen.

Inne i den lilla minimala kameran gömmer sig en antenn som utan avbrott söker efter satelliterna som kretsar där ovanför ditt huvud. Du blickar uppåt men du ser dem inte. 20 000 kilometer är ett för långt avstånd för att ditt öga ska kunna uppfatta dem.

Men kameran du bär med dig har en antenn som förmår ta emot signalerna och i kamerans GPS-mottagare omvandla dessa signaler till den exakta position där du befinner dig på jorden.

Inne i kameran ryms också en kompass som kan berätta i vilken riktning du vänder kameran när kortet tas. Har du någon sett hur Google Street View kan fånga in stadsbilden så kan du ana möjligheten som denna kompass i kameran kan ge också dig.

Kameran i detta fall är en Memoto och planeras finnas till försäljning i slutet av mars eller början av april. Men mycket krävs ännu för att allt ska fungera, läs här. Signalerna via antennen till GPS-mottagaren är fortfarande lite för svaga för att kunna ge den exakta position som krävs. Och kompassen måste kunna fungera utan att störas av metallbygeln som du sätter fast kameran med i din kläder.

Här nedan är en film från Memoto som förklarar den nya kameran. Under filmen fortsätter jag med tankarna om vad tekniken innebär.

Det finns mycket att säga om den nya kameran Memoto som är en del av det nya begreppet lifelogging. Med kameran kan du logga hela ditt liv i bilder eftersom den oavbrutet tar en ny bild var 30 sekund när du sätter fast den på skjortan eller kavajen. Var du än är, vad du än gör, allt dokumenteras hela tiden av kameran, utan att du behöver trycka på någon knapp. Varje bild tas automatiskt och lagras i kamerans minne.

Lifelogging är värd en egen debatt eftersom den på djupet berör frågaor om det privata, om integritet och vad som händer när vi ständigt dokumenterar våra liv.

Men det är också intressant att se hur teknik från olika branscher idag strålar samman i våra prylar. En kamera är inte längre bara en kamera. Den är också en GPS-mottagare. Den är en kompass. En klocka. Ja, mycket mer.

För de som utvecklar dessa nya prylar innebär det stora utmaningar för att få helheten att fungera. Men det gör också att möjligheterna ökar till att nya tjänster kan skapas utifrån prylarnas funktion.

En kamera som innehåller en GPS och en kompass kan kan kopplas till en kartfunktion som i sin tur kan kopplas till ett informationssystem som kan kopplas till en affärsmodell för något annat företag. Kanske kan kameraa med GPS och kompass innebära nya möjligheter för marknadsföring, annonser och reklam knuten till en viss position.

Eller kanske kan kamerans funktioner användas av sajter som bygger på sociala nätverk och människors önskan att hålla kontakt.

Eller kanske kan funktionerna användas för att spåra dig och hur du rör dig i staden. Kanske någon skulle vilja ha koll på det.

Så blir tekniken en grund för den debatt som ständigt måste föras om hur vi vill utforma våra liv och det samhälle vi bygger inför framtiden. För tekniken tvingar oss in i avgörande val som berör de innersta delarna av vår vardag.

Därför är det viktigt att du äger den teknik du använder. Att du förstår den, och i vilken riktning den kan föra dig.

Det här är inlägg 7 av 100 i bloggutmaningen #blogg100, här kan du läsa vilka andra som deltar.
 

iPhone-spel på toa, i duschen och sängen

Av , , Bli först att kommentera 0

Han spelar i sängen när han vaknar. Fortsätter vid frukost. På toa. I duschen. James ”Master52” Lambert från Kansas City, USA, avslöjar hur han gör för att hålla världsledningen i Mad Skills Motocross, iPhonespelet från Umeåföretaget Turborilla.

Över 15 000 deltagare är med i den tredje världsturneringen i Mad Skills Motocross, ett iPhonespel från Umeåföretaget Turborilla som gör stor succé internationellt. Mästaren nu liksom i de två tidigare turneringar som Turborilla anordnat är James ”Master52” Lambert från Kansas City, USA.

Men statistik som släppts av Turborilla från den första veckans omgång visar att det kostar att ligga på topp. Sammanlagt har James Lambert kört igång spelet 3 833 gånger denna första vecka. Ändå är han inte värst. En av konkurrenterna, BigbadB8s, har hela 6 469 starter under första veckan. Men James Lambert är snabbast av alla 15 000 spelare.

I en film som James ”Master52” Lambert lagt upp på Youtube berättar han om hur omfattande insatser som krävs för att vara i ledningen av Umeåspelet Mad Skills Motocross. Lite med en glimt i ögat är det nog som han visar hur han spelar direkt när han vaknar, vid frukosten, på toa och i duschen. Men klart är att det finns ett mått av sanning i filmens intervju. För den som vill vara etta i världstoppen får allt ligga i.

Här nedan berättar James "Master52" om utmaningen med att leda Umeåspelet
 

Det här är inlägg 6 av 100 i bloggutmaningen #blogg100, här kan du läsa vilka andra som deltar.
 

Ett större allvar, det bränner till

Av , , 2 kommentarer 0

Det strömmar in sms till min mobil. Pling, pling, pling hörs det från den när det fortsätter att komma in nya sms.
 
Jag har just bett drygt hundra ungdomar som är på läger på Gransnäs stiftsgård i Småland att sms:a mig om livet på Facebook. Det är mitt i en föreläsning som jag håller och eftersom alla ungdomarna har med sig sina mobiler tar jag chansen att be dem om en återkoppling på det vi pratar om via sina mobiler.

De hakar omedelbart på och in strömmar alla dessa sms om vad på Facebook som gör att de mår bra, och vad som gör att de mår dåligt. För en stund blir det nästan komiskt när jag håller upp min mobil i luften så att de själva kan höra hur det plingar till hela tiden. Några hukar sig igen över sina mobiler och plingandet fortsätter.

Ur mobilen läser jag för dem vad de just ha sms:at till mig. Först har jag bett dem skicka sms till mig om vad som får dem att må bra på Facebook.

”Får snälla kommentarer från kompisar”, skriver en. ”Positiv feedback och hålla kontakt med vänner”, skriver en annan. ”Inbjudan till events”, skriver en tredje.

Några betonar möjligheten att hålla kontakt ut över landets gränser. ”Facebook får en att känna sig trygg. Vi håller kontakt med omvärlden. Facebook kommer bli viktigt för mig som ska flytta till USA.”, skriver någon. En annan skriver: ”Komma i kontakt med familjemedlemmar från andra länder”.

De sms som strömmar in handlar nästan uteslutande om de stora möjligheter som Facebook ger för att skapa och hålla kontakt med vänner, familj och släkt. Det är en stark och enad kör som hörs genom min mobil.

Så ställer jag nästa fråga. Vad är det som kan få dig att må dåligt på Facebook? Återigen dyker ungdomarna ner över sina mobiler och nu tystnar det i lokalen. Det blir ett större allvar, det bränner till.

”Taskiga kommentarer där de står tex du är ful”, läser jag. ”Mobbning förekommer, ej likes”, skriver en annan och i ett annat sms läser jag ”Känsla av värdelöshet om man inte får bekräftelse”. Det är två sms som ger en inblick i hur någon kan bli ställd utanför gemenskapen. Det behöver inte vara med elaka ord eller hot. Det kan också vara genom tystnad, genom att aldrig få några likes, trots att alla andra får och ger varandra.

”När man känner avundsjuka på andra när man allt de gör”, berättar någon i ett sms som följs av ”Man får självmordstankar”.

Ungdomarna jag står inför är mycket engagerade . De går en utbildning i Svenska kyrkans regi och denna helg har de samlats för att fundera över begreppet kommunikation. Min del i det handlar om att inspirera till en diskussion om vad som händer med oss när vi är ständigt uppkopplade och hur en organisation som kyrkan kan förhålla sig till nya digitala kanaler.

Till min mobil har de skickat sina tankar om Facebook och jag lovar att radera vad de skrivit. Men har också fått godkännande om att citera några av dem anonymt här på bloggen.

Vår gemensamma övning ger många perspektiv, också för kyrkan. Jag frågar ungdomarna om de skulle kunna tänka sig att använda sina mobiler på ett liknande sätt under en gudstjänst. Om prästen skulle vilja ha en återkoppling på sin predikan direkt på plats. Om de kunde få formulera böner med ett sms. Det väcker diskussion. Några tycker det är en utmärkt idé och det verkar som att de genast vill åka hem till sina församlingar för att pröva. Men andra protesterar. Tvärtom, utbrister de. Någonstans behöver vi koppla bort från att alltid behöva vara uppkopplade. Kyrkans gudstjänst skulle kunna vara en sådan plats, menar de.

Två timmar tillsammans går fort. Snart är det lunch och vi bryter för att äta. När de reser sig för att gå står jag kvar och ser dem gena över gården mot matsalen. Var och en av dem bär de på sin berättelse och sitt liv med sina erfarenheter. I händerna håller de sina mobiler.

Tack alla ni unga som gav av er själva och gav mig inspiration!

Smarta mobiler ersätter busskort

Av , , Bli först att kommentera 0

Inom några år kommer du kanske vara tvungen att ha en smart mobiltelefon om du tänker åka buss. Kontanter går redan idag bort, det vill bussbolaget inte hantera. Kontokort och busskort, ja, det finns fortfarande men sett över några år kan möjligheten att betala med dessa också försvinna när mobiltelefonen ger all service som behövs för en bussresenär.

Men innan jag fördjupar mig i den framtiden, låt oss se hur läget är idag, för mobilens del av bussresan handlar inte bara om hur du ska betala.

För nu kommer mobilappen "Ultra vill mer" som ger dig lugnet i väntan på bussen. Inget mer förtvivlat rusande fram mot busshållplatsen med andan i halsen och frågorna susande i huvudet. Har bussen gått? Kommer den snart? Är den sen? Var är den?

Lugn, här är appen som stillar ditt oroliga hjärta. I en smart mobiltelefon kan Umeåborna nu få realtidsuppdateringar om när nästa buss kommer fram till hållplatsen man just för tillfället står vid. På minuten, exakt.

Jag testar med busshållplatsen som ligger utanför Universum. Mycket trafikerad. Mängder av studenter. Många busslinjer. Appen håller koll på allt. 2:ans linje mot Vasaplan går om 4 minuter, informerar appen. 8:ans linje mot Tomtebo går Nu. Nästa om 9 minuter. Jag försöker kolla om bussarna verkligen följer vad appen informerar om men är lite osäker om det verkligen stämmer. Kanske att realtidsuppdateringen inte riktigt hänger med denna fredagsförmiddag?

Men flygbussen verkar komma till busshållplatsen om 8 minuter. Bra. Då hinner jag. Kan ta det lugnt med väskorna.

Informationssystemet som ligger bakom Ultras app heter MobiTime och används av flera bussbolag över hela Sverige. Värmlandstrafik, Hallandstrafik, Länstrafiken Örebro, Västmanlands länstrafik och Länstrafiken Sörmland är andra bolag som nu också satsar på att ge information till bussresenärer via smarta mobiltelefoner.

”Idag kan man köpa en smartphone under tusen kronor. Jag   tror att man inom ett år kan få en för 500 inom ett år”, säger Stefan Johansson, som arbetar med MobiTime, när jag ringer upp honom.

I takt med att fler resenärer skaffar sig en smart mobiltelefon ser allt fler länstrafikbolag en möjlighet att flytta över både tidtabeller och betalsystem till de nya telefonerna.

14 länstrafikbolag har redan skaffat systemet för den nya mobilbiljetten via app, berättar Stefan Johansson. Han ser en framtid när den smarta mobiltelefonen också ersätter busskortet. Det skulle innebär att länstrafikbolagen enbart behöver ha ett system, det som kopplas till mobiltelefonen.

”Många av våra kunder ser vad som håller på att hända  och inser att man kan öka servicegraden i mobilen. Det finns en möjlighet att allt flyttas till mobilen åtminstone inom fem år”, tror Stefan Johansson.

Läsntrafikbolagen ser också fördelar med att lägga över sin service i smarta mobiltelefoner. En kanal för all service gentemot bussresenärerna. Smidig möjlighet till uppdatering av tidtabeller. På sikt behövs inga tryckta papperstidtabeller. Slipper det utbredda fusket med sms-biljetter.

Så signalerna är tydliga. För en bussresenär blir det i framtiden svårt att klara sig utan mobiltelefon när den nu också blir vår busstidtabell och vårt busskort.
 

Digitalt ersätter journalister på plats

Av , , Bli först att kommentera 0

Nya digitala plattformar ruskar om medievärlden. Det erfar vi när TT stänger sina nyhetsredaktioner i norra Sverige och menar att inga reportar behövs i Umeå, Sundsvall och Luleå. ”Behovet av att permanent finnas på plats … är inte längre lika stort, inte minst genom den tekniska utvecklingen. Dessutom behöver vi överföra resurser till att utveckla de nya plattformarna.”, hävdar TT i en kommentar.

Protesterna rungar mot beslutet. ”Det är mycket illa”, säger riksdagsledamot Maria Lundqvist Brömster i en intervju i P4 Västerbotten och kommunalrådet Anders Ågren instämmer: ”det är mycket olyckligt”.

Fyra journalisttjänster plockas bort, när TT beslutar att nyhetesrapporteringen  i norra Sverige ska följas på distans istället för med personer på plats. För den digitala utvecklingen inom mediebranschen är TT:s beslut intressant. Tekniken håller på att stöpa om nyhetsförmedlingen.

Kommunalrådet Anders Ågren ger själv ett exempel på detta när han skriver i sin blogg: ”Med dagens tempo i nyhetsflödet så är det inte lika vanligt att man som politiker ger sig tid att skriva de "gamla" pressmeddelandena, utan numera kommenterar man omgående i twitterflödet.”

För TT kan detta möjligen vara en lockande lösning i den ekonomiska bedömningen av vad bevakningen får kosta. När Anders Ågren och många fler hittar nya digital kanaler som är effektiva för dem så kan det också bli en möjlighet för TT att på distans från Stockholm följa det flöde av nyheter som finns idag på Twitter och bloggar. Ser TT att kommunalrådet skriver något intressant på Twitter kan man från Stockholm ringa upp för att få en kommentar.

Andra möjliga sätt att bedriva journalistik på distans från Stockholm mot norra Sverige skulle kunna vara automatiskt uppdaterade nyheter som bygger på smarta algoritmer som sveper av vad som poppar upp på internet om norra Sverige. Ett annat är databasjournalistik där reportrar kan sitta i Stockholm och ställa samman nyheter från norr genom att tränga in i öppna databaser som finns hos exempelvis kommuner och myndigheter.

En del av detta ligger några år framåt i tiden men redan finns exempel på sådana journalistik. Den är mycket intressant att följa, men frågan är om TT kan följa upp de uppslag man får in via inernet när man inte har reportrar på plats i norra Sverige.

TT menar nu alltså att man ska utveckla nya plattformar. Vilka dessa är som ska ersätta journalisterna på plats säger man inget om, men naturligt är att det handlar om nya digitala vägar för nyhetsarbetet.

Det här kan vara början på stora omvälvningar som vänder upp och ner på den traditionella nyhetsförmedlingen. Hur norra Sverige ska kunna finnas kvar i det framtida nyhetsflöde som den omställningen skapar återstår att se.

Utifrån de protester som kommit fram i samband med TT:s beslut så verkar mångas farhågor vara stora om att det inte blir bra lösningar för norra Sverige.
 

Varje dag ett nytt blogginlägg

Av , , 1 kommentar 1

Bloggarna i Sverige lever. Allt är inte bara Instagram, Facebook och Twitter. Satsningen #Blogg100 har lockat cirka 90 bloggare att anta utmaningen – varje dag ska våra bloggar få ett nytt inlägg.

Min blogg här på Västerbottens Kuriren är med i utmaningen. Förra året 2012 skrev jag 179 inlägg på bloggen så jag snittar ungefär en varannan dag. I bloggen gräver jag i hur våra liv påverkas när mobiler, läsplattor, uppkopplade barn, internet, sms, smarta hus, smarta städer, smarta robotar, gps och ständig närvaro tränger in i allt vad vi gör. Det kommer jag att fortsätta med under de kommande 100 dagarna, men nu ökar alltså takten när #Blogg100 startar idag för att gå i mål den 3 maj 2013.

Reglerna är enkla. Varje dag, 100 dagar i rad från nu, måste minst ett nytt inlägg publiceras på bloggen. Det finns inga krav på hur långt inlägget ska vara. Det går att förhandspublicera inlägg, om man är bortrest eller upptagen med annat. Men självfallet blir det mer läsvärt om blogginläggen skrivs så nära publiceringen som möjligt.

Här kan du läsa mer om vilka som är med i #Blogg100 och bakgrunden till satsningen, en utmaning som startats av Fredrik Wass.

Tanken med #Blogg100 är mer än en kul hitta-på-sak. Bloggen har en annan karaktär än exempelvis Facebook och Twitter. Här kan tankarna få bredas ut lite mer, det finns utrymme för ett större djup än vad ett snabbt twitterinlägg eller en Facebook-uppdatering ofta klarar av. Bloggarna är röster som behövs i Sverige.

Risken finns dock att kvantiteten, att varje dag skriva ett nytt blogginlägg, tär på kvaliteten. Förhoppningsvis ska det inte bli så. Tvärtom kan det vara så att för oss dryga 90 bloggare som antar utmaning kan bloggandet bli ännu mer levande eftersom vi måste tänka på det varje dag.

Och för de som följer oss kan det bli en god vana att varje dag kika in på bloggen.

Från Umeå deltar också Elza Dunkels med sin blogg Nätkulturer i utmaningen att skriva ett nytt inlägg varje dag. Elza skriver ofta klokt och innerligt om sin forskning kring barn och internet. Bara en så´n sak, att få följa hennes tankar varje dag. Det känns inspirerande.

UPPDATERAT: Det verkar röra på sig i bloggarleden i Västerbotten och fler kommer nog att haka på utmaningen #blogg100. Nu senast är det Jakob Mjöbring med bloggen Social masskommunikation som också är med.
 

Nuiteq firat som Årets företag

Av , , Bli först att kommentera 0

Multitouch har blivit hett i Skellefteå. Det handlar om den teknik som gör det möjligt att med fingrarna svepa över en datorskärm eller läsplatta och på så sätt gör det möjligt att styra och navigera genom innehållet.

När näringslivet i Skellefteå firades i helgen med Alvargalan gick priset som Årets företag 2013 till Nuiteq, ett företag som på kort tid nått stora framgångar internationellt med sin multitouch-teknik.

Det finns många intressanta perspektiv på detta företag. Det är grundat av Harry van der Veen som flyttat upp till norra Sverige från Holland. Vikten av att norra Sverige måste vara öppet för internationella kontakter är det ett tecken på.

Viktigt är också att universiteten i Umeå och Luleå kan ha en god kontakt med näringslivet i regionen. Företaget Nuiteq startades när Harry van der Veen själv var student vid Luleå tekniska universitet, en framgång för hur ett examensarbete kan bli till en viktig del av regionens näringsliv.

Helt enkelt ett bra val av Skellefteå kommun som utsåg vinnaren Nuiteq.