Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Mer teknik bakom toapapper än i mobilen

Av , , Bli först att kommentera 1

”En rulle toalettpapper är mer teknologisk än en mobiltelefon. Det är bara det att produktionen inte är koncentrerad till en fabrik utan spridd över hela landet”, hävdar Lars Laestadius när han talat på Skogens dag under Västerbottensveckorna på Grand Hôtel. Vad han vill lyfta med det tillspetsade uttalandet är att det bakom produktionen av toalettpapper ligger ett mycket högteknologiskt produktionssystem, allt från skogsskötsel med avancerade skogsmaskiner till en massa- och pappersindustri som på många sätt ligger i framkant för att använda ny teknik.

Inte bara enskilda produkter utan också hela den svenska modellen för denna skogsskötsel skulle kunna bli en stark exportprodukt, konstaterar Lars Laestadius.

Sverige har redan idag en stark internationell roll som exportör av trävaror, skogsmaskiner och produkter från massa- och pappersindustrin. Men det finns också utrymme för att föra ut landets samlade kunskap om skogsskötsel, fortsätter Lars Laestadius, när han talar under dagen.

Svensk infrastrukturer och lagstiftning, skogsskötsel och regelverk, är områden som många länder kan lära sig mer av, menar Lars Laestadius. En central fråga han lyfter fram är hur avverkning kan ske utan att utarma skogsbeståndet och han berättar om hur Sverige lyckats återbeskoga stora områden som tidigare var icke brukbara.

”Vi måste vara mer effektiva i att kommunicera att det går att avverka men samtidigt behålla virkesbeståndet”, betonar Laestadius.

Skogens dag arrangeras av Skogstekniska klustret, Länsstyrelsen i Västerbotten, Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet som en del av Västerbottensveckorna på Grand Hôtel i Stockholm.

”River i marken på heliga platser”

Av , , Bli först att kommentera 5

”Det är helt ofattbart att utländska företag kan komma in och sätta igång med att borra, gräva och riva i marken, till och med på heliga platser. Tänk om man skulle fara in på kyrkogårdar i Sverige, vilket liv det skulle bli”, utbrister Håkan Jonsson.

Håkan Jonsson, ordförande för Sametinget, har klivit upp på scenen under kristallkronorna i Vinterträdgården på Grand Hôtel. Seminariet Framtidens gruv och mineral är inne på sin andra dag under Västerbottensveckorna på Grand Hôtel i Stockholm. Organisationen Georange bjuder in till föredrag, samtal och debatt om gruvnäringen i Västerbotten och norra Sverige.

HakanJonsson

På bildduken bakom sig visar Håkan Jonsson ett foto av en sejte, en stor fyrkantig sten, en kultplats och en symbol för det gudomliga som vakar över marken, växterna och djuren.

Så säger han:

”En gruva här och en gruva där. Det kan verka långt mellan gruvorna, men man måste se på de kumulativa effekterna”.

Håkan Jonsson är en av de som här får möta representanter från gruvbolag, teknikföretag, myndigheter, kommuner, forskare och miljöorganisationer. Det är ett spänstigt program med mycket stor bredd. Här ska många röster lyftas fram, verkar syftet vara.

I sammanhanget sticker Håkan Jonssons ord ut. När andra föreläsare talar om teknikutveckling och ekonomiska frågor blir han personlig inför de stora frågorna om vem som har rätt till marken.

”Samerna har använt varenda kvadratmeter till något, inte bara till rennäringen utan också till att fånga fisk eller hitta gräs att stoppa i skorna. Den här marken är som era vardagsrum, allt ha sin plats och sina historia”, förklarar han.

Håkan Jonssons ord far som en vind runt om i salen och tar en virveldans kring de rollups och skärmar som bolag och företag ställt upp för att marknadsföra sig. Krocken blir så tydlig, det är så olika språk som talas.

Men ändå, när Håkan Jonsson från Sametinget berättat färdigt om sin historia och hur näring och kultur inte går att skilja åt för samer, så tar han några steg till mötes.

”Att vi är här är ett jättestort kliv i rätt riktning”, säger han och syftar på hela seminariet som Georange bjudit in till. ”Vi måste mötas och få till samförståndslösningar.”

Just i detta kan Västerbottensveckorna på Grand Hôtel ha ett syfte. Att våga lyfta upp de brännande frågorna, att ge olika röster utrymme och skapa möjlighet till mötesplatser.

Om detta kan vara varje arrangörs mål när man bokar in sig för seminarium på Västerbottensveckorna så fyller mötena verkligen ett behov.

Zlatan och ishavet som smälter

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag sneddar över Drottninggatan på väg mot Grand Hôtel i Stockholm. Det är en nya dag för Västerbottensveckorna då länet ska visa upp sig och föra fram aktuella frågor i samtal med makthavare från olika samhällsområden.

I hörnet på huset mitt emot Åhléns är en gigantisk bildskärm uppmonterad på en husvägg. Jag kastar ett öga upp och ser Zlatan dyka ner i en isvak. Volvo har tydligen hyrt in sig på bildskärmen där nu deras senaste reklamfilm med Zlatan Ibrahimovic rullar. Jag stannar upp en stund och ser Zlatan springa fram i vinterskogen någonstans i norra Sverige.

När jag kommer fram till Grand Hôtel möts jag av samma syn igen, här är också Zlatan. Det är seminarium om Framtidens Gruv och Mineral och Gustav Lind, svensk ambassadör med ansvar för Arktis, berättar om de stora klimatförändringar som väntar ishavet och landmassorna i norr.

ZlatanGustavLind

Bakom Gustav Lind fylls den stora bildskärmen på Grand Hôtel av Volvos reklamfilm med Zlatan. Ambassadören tar reklamfilmen som utgångspunkt för sin dragning. Det Gustav Lind vill illustrera är hur intresset för Arktis kommer att skena under de kommande åren när klimatförändringen innebär att glaciärer smälter undan, att isen drar sig tillbaka och nya rutter för sjöfarten i norr öppnas. Det nya rutterna kommer kanske om tio, femton, möjligen tjugo år, svårt att exakt säga, men utvecklingen är ofrånkomlig, enligt ambassadör Gustav Lind.

Och därmed också det ökade intresse han pekar på. Zlatans flört med Volvo är kanske inte den tyngsta delen i den nya kapplöpningen som kommer att starta men det är en bra illustration, menar Gustav Lind.

Under de kommande åren kommer världens ögon att allt mer riktas norrut. Det kommer att ha följdverkningar på sjöfarten, på turismen, på staters territoriella krav, på militära aktioner och inte minst kommer nya aktörer att vilja kliva fram för att slå mynt av de nya förutsättningar som klimatförändringen kommer att ge.

Zlatan tog sig upp till norra Sverige i början av 2014. Nu återstår att se vilka andra nya aktörer som kommer att resa norrut mot Västerbotten och andra nordliga regioner för att slå mynt av sina intressen.

Att detta är en utveckling som måste följas på nära håll, understryker ambassadör Gustav Lind med allvar.

Internationell blick på Umeå som finansiell it-stad

Av , , 1 kommentar 2

Det är inte bara i de tjusiga salongerna på Grand Hôtel som tanken om ett finansiellt it-kluster i Umeå förs fram. För samma dag som ett fyrtiotal it-företagare, bankfolk och universitetsanställda i samband med de pågående Västerbottensdagarna bänkar sig i Mårten Winges rödklädda rum på Grand Hôtel i Stockholm förs förhoppningarna på ett sådant kluster också fram i det finansiella magasinet Institutional Investor.

När Institutional Investor rankar en världslista över teknologiföretag som levererar system till aktiebörser och finansmarknader världen över får Umeå också plats i ljuset. För bland de listade finns Veronica Augustsson, VD för Cinnober, företaget som 2012 etablerade sig i Umeå genom att ta över det utvecklingskontor som japanska Nomura lämnade efter sig när de flyttade över sina styrkor till Indien.

Idag, snart två år senare, har Cinnober närmare 250 medarbetare i Stockholm och ett femtiotal i Umeå, och Veronica Augustsson passar på att i den internationella pressen nämna satsningarna i nyöppnade Umeåkontoret där bland annat en ny traineeutbildning startats som en del av, vad hon kallar, ett ”teknologiskt kluster i världsklass” i vilket Umeå universitet och Umeå kommun ingår.

Veronica Augustsson slår fast att det kommer att hålla ”Sverige i framkanten” genom att ”gifta samman datavetenskap med behoven inom finansiell it”.

Så när det nu också är framfört i internationell finansiell press att Umeå ska finnas med i ett finansiellt it-kluster så ökar kraven på att orden i Mårten Winges rum också blir konkret handling.

Då kanske Institutional Investor får anledning att återkomma till staden i norra Sverige för att följa utvecklingen inom finansiell it.

Klockan i London visar tiden i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 1

Det finns en klocka på börsen London Metal Exchange som visar tiden i Umeå. Där finns enligt uppgift flera klockor från världens metropoler men från Europa enbart två, och den ena av dessa pekandes mot Umeå.

Det beror på att utvecklare i Umeå tagit fram system som styr handeln på London Metal Exchange, berättar Nils-Robert Persson, styrelseordförande för Cinnober där utvecklarna är anställda.

Detta är ett, kanske lite mer lustfyllt, exempel på att det nu är läge för att bygga upp ett finansiellt it-kluster i Umeå, menar Persson, när han vid ett seminarium under Västerbotten på Grand Hôtel berättar om planerna på ett sådant kluster.

Intresset för frågan är stort och till mötet har kommit många representanter från it-företag och banker. Umeå universitet är också med på tåget och erbjuder nu ett särskilt kurspaket för de studenter som vill studera finansiell it.

Får de inblandade som de önskar kommer vi inom loppet av några år få se en helt ny näring växa fram i Umeå. En näring där produkter och tjänster kommer att kunna säljas direkt ut på en internationell marknad och därigenom öppna Umeås fönster ytterligare mot omvärlden.

Läs mer på InfoTech Umeå om planerna på ett finansiellt it-kluster.

 

En kokt korv och ett fritt internet

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag köper mig en traditionsenlig kokt korv i en av ishallens kiosker. Det är hemmamatch för Björklöven i T3 Center i Umeå och korven är klart trevligare än matchresultatet. Löven åker på däng igen, den här gången med 1-4 i baken.

På ståplats H äter jag upp min kokta korv. Att målen ramlar in i baken tycker folket runt omkring mig är trist men desto roligare verkar många tycka är att bredbandsleverantören T3 nu släppt på gratis internet i hela byggnaden.

Det fria nätet för hockeypubliken i T3 Center har funnits sedan slutet av förra året och har byggts upp med Umeå kommun och Umeå Energis dotterbolag UmeNet.

När det tidigare varit fullt med publik har mobilnätet inte alltid kunnat leverera men nu med internet i mobilerna kan supportrarna rapportera ut över landet, till kompisar, släkt och vänner hur matchen går. Det är mycket Facebook ser jag och i högtalarna körs en kampanj och tävling som går ut på att man ska ta en bild som visar att man stöttar Björklöven och lägga upp på Instagram. Fribiljetter till nästa hemmamatch utlovas.

MikaelJohannes

Klart jag tar en selfie-bild med mig och Johannes Enström på matchen. Med ett fritt internet blir det också enklare att lägga upp på sociala medier.

I samma veva som T3 Center öppnar fritt nät släpper UmeNet på ett gratis trådlöst internet för hela centrala Umeå under en vecka. Nästa helg är det invigning av kulturhuvudstadsåret och för att ge alla gäster, besökare och Umeåbor möjlighet att berätta vad som händer kommer alla att få fri tillgång till trådlösa nätet City of Umeå.

Umeå blev omtalat för några år sedan som staden i västvärlden med snabbast internet. Det är ett rykte att leva upp till så är nätet nu släpps fritt är det ett viktigt tecken på att staden vill fortsätta på den linjen.

Det fria nätet kommer i framtiden gör det enklare för folk att mötas och kommunicera. Det kommer att ge större möjligheter till kulturutbyte. Men också öppna upp för helt nya marknadsplatser. Gallerior, köpcenter och butiker kommer att kunna erbjuda sina produkter och tjänster också digitalt på ett mycket enklare sätt. Umeå som handelsplats kommer också att bli digital.

Det är en omställning som vi nu ser början på. I T3 Center får jag redan vara med i kampanj på Instagram för att vinna biljett till nästa hemmamatch. När nätet blir fritt på fler ställen, så småningom säkerligen överallt, kommer andra arenor att följa efter. Håll utkik efter vad som då kan hända med galleriorna och köpcentren runt om i staden. Den fysiska butiken får en till avdelning, och den blir digital och kommer att kunna nås där du vandrar mellan hyllorna.

Och i kassan får du snart höra kunden framför dig ställa frågan: ”Jo, ursäkta, visst går det bra att jag betalar med mobilen?”

Det är brottningen som är mödan värd

Av , , Bli först att kommentera 2

De hade 48 timmar på sig att bygga nya smarta innovativa tjänster inom hälsovård, kulturliv och andra delar av den offentliga sektorn i Sverige. När jag ifjol på Mötesplats Lycksele mötte studenterna Eleonor Nilsson, Jeanette Holmlund, Jens Nilsson och Emil Hedenmalm slogs jag av den energi och iver som de visade upp. Under loppet av två dygn skulle de tillsammans med tjänstemän, administratörer, entreprenörer, forskare och andra utveckla en första prototyp som skulle kunna bli en produkt eller digital tjänst inom offentliga sektorn.

Energin fanns inte bara hos de unga studenterna, den smittade av sig till alla och jag som gick mellan grupperna och lyssnade slogs av den inspiration som flödade i rummet där omkring 70 deltagare stötte och blötte sina idéer. Det var inspirerande att se folk från olika generationer och med olika bakgrund på detta sätt brottas tillsammans.

– Det är jättespännande för vi ser hur vi kan ta med oss det som vi under utbildningen fått lära om persona, scenarier och designprocesser, berättade studenten Jeanette Holmlund.

– Vi har många olika viljor. Några drar mot marknadshållet. Andra drar mot vilka koder som ska utvecklas, konstaterade Eleonor Nilsson.
pidot05

Eleonor Nilsson, Jeanette Holmlund och Lars Lundberg under Mötesplats Lycksele 2013.
I år återkommer Mötesplats Lycksele den 4 – 5 juni och tanken är att detta ska bli ett årligen återkommande arrangemang. Målet är att människor i olika åldrar från olika delar av samhället ska mötas för att skapa nya tjänster och produkter, men också för att lyssna till föreläsningar och samtala med varandra.

Temat för 2014 är Kulturdriven tillväxt, ett tema som också speglades när Västerbotten på Grand Hôtel invigdes i veckan. Även där fanns detta begrepp med som ledmotiv. Kulturdriven tillväxt spås bli framtidens största motor för utveckling. Kultur och kreativitet blir synonymt med tillväxt, var några uttryck som hördes.

Kultur som drivkraft för tillväxt är ett begrepp som väckt debatt. En farhåga som förts fram är att kulturen ska bli kidnappad, utslätad, menlös om den kopplas samman med ekonomiska termer. Andra, som arrangörerna för Mötesplats Lycksele, hävdar att kulturen ändå står fri även om den räknas in som en del av en regions tillväxt.

Det är bra att debatten finns. Det gör att alla tvingas stanna upp och tänka igenom vad det är för beståndsdelar som behövs för att Västerbotten och norra Sverige ska vara en attraktiv region för många. Förhoppningsvis kan Mötesplats Lycksele föra vidare denna diskussion och ge praktiska exempel på hur kultur och kreativitet kan skapa innovationer. Utan att för den skull kulturen hamna i bojor.

Ett hjärta som klappar för trä

Av , , Bli först att kommentera 0

Pappa var möbelsnickare, stolt över sitt hantverk, fast aldrig att han skulle ha skrutit om något han gjorde.

Han kallades ”Millimetermannen” för allt skulle vara perfekt och inga skarvar fick synas. Att fuska var omöjligt även om han kunde skämta och säga ”Äsch, det är inte så noga, det är bara jag som ska ha det”. Eller ibland: ”Äsch, det är inte så noga, det är inte jag som ska ha det.”

Men lite sorgset kunde han kommentera den nya tidens enklare snickerier och hur hantverkskonsten började försvinna. Själva kunnandet, att hantera olika moment, det menade han var svårt för de unga att lära sig då de fick anställning i fabriker där möbler pressades samman på löpande band.

Tänk om pappa fått vara med på Västerbottensdagarna på Grand Hôtel. Då hade jag tagit honom med ner till Verandan och låtit honom känna på snickerierna i matsalen. Det är högsta kvalitet och finish från Lappvattnets Snickeri i Burträsk. Pappa hade blivit glad över att se hur hantverk och möbelsnickeri trots allt kan överleva också i vår tid.

lappvattnet02

Göran Eriksson, vd för Lappvattnets Snickeri, visar arbeten de utfört på Grand Hôtel. Väggen här är exakt perforerad med 15 000 borrhål och upplyst bakifrån.

När jag går runt och tittar på snickerierna på Grand Hôtel har jag med mig Göran Eriksson, vd för Lappvattnets snickeri. Han berättar med stolthet hur företaget under detta år ökar sin omsättning från 17 miljoner till 34 miljoner kronor. Mer än 90 procent av deras arbete installeras i Stockholm. Ett nytt hus vid Stureplan med 60 nybyggda lägenheter får snickerier från Burträsk, mängder av vindsvåningar som renoveras och så dessa nyligen utförde arbeten på Grand Hôtel.

Med tanke på att Västerbottensdagarna funnits på Grand Hôtel i 24 år, just nu i en ny treveckors period med mängder av seminarier, är det helt på sin plats att också snickerierna kommer från Västerbotten.

Det här skulle pappa tyckt om.

lappvattnet01

Finish och kvalitet på serveringsbordet.

 

lappvattnet03

Arbetet fortsätter på Grand Hôtel för Lappvattnets Snickerier.. På en skylt får vi veta att mer kommer, en ny exklusiv affär ska öppna i hotellet. Snickerierna kommer från Burträsk.

 

 

Uminova en av Sveriges bästa inkubatorer

Av , , Bli först att kommentera 1

Uminova Innovation hyllas som en Sveriges bästa inkubatorer. Det är en viktig verksamhet som handlar om att stötta och hjälpa entreprenörer som sitter på idéer till nya produkter och tjänster. Från Uminova Innovation, med säte i Umeå, har flera spännande företag kommit. Dohi Sweden, CodeMill, COS Systems, Limes Audio, Nuiteq och Tempus är några av företagen som fått hjälp genom Uminova. Flera av företagen har sin verksamhet inom nya områden som stöttas av de särskilda satsningarna InfoTech Umeå (där jag finns som redaktör för nyhetssajten) och BioTech Umeå.

Jätteroligt att Umeå får ljus på sig också i detta sammanhang. Läs mer på InfoTech Umeå om utnämningen.