Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Påverka regeringens it-politik

Av , , Bli först att kommentera 0

Under 2011 kommer regeringen att utforma förslag till en Digital agenda för Sverige och nu kan du vara med och påverka vad som ska ingå i en sådan agenda.

Målet är att den Digitala agendan ska ”samordna åtgärder på it-området inom till exempel säkerhet, infrastruktur, kompetensförsörjning, tillit, tillgänglighet, användbarhet, standarder, entreprenörskap och innovation”.

Det är med stora ambitioner man går in i arbetet och man efterlyser nu idéer och synpunkter på vad som kan vara viktigt att ta hänsyn till när man utformar den framtida it-politiken.

Du kan vara med och påverka detta genom att skicka in dina tankar och åsikter till it-ministern. Så om du har synpunkter på regeringens utformning av en digital agenda kan du göra din röst hörd på regeringens webb.

En sådan återkoppling är viktig så ta chansen att påverka.
 

BBC skär ner och Umeå drabbas

Av , , Bli först att kommentera 0

BBC World News skär ner med 25 procent på grund av minskade statliga anslag. Omkring 650 anställda kommer att sägas upp och man slutar rapportera nyheter på fem olika språk. Det gör Umeå fattigare eftersom också Umeå ingår i den kedja av nyhetsrapportering, ofta via intyernet, som byggts upp av världens nyhetsbyråer och mediahus.

I Umeå har vi många internationella forskare och studenter. Vi har invandrare och flyktingar, och för många av dessa är BBC, ofta via internet,  en viktig källa för att få tillgång till nyheter från hemländer och egna kontinenter.

Men också för nyhetsförmedlingen på svenska är BBC viktig. Reportrar från BBC kan rapportera från senaste politiska utvecklingen i Tunisien och Egypten, från bombdåd i Moskva, uttalanden av president Obama eller den ekonomiska utvecklingen i Kina och Indien. Det är rapporter som sedan filtreras vidare till svenska medier och antingen ger underlag för svenska journalister att klara av sin bevakning eller direktöversätts för svensk publik.

Utan BBC World News tappar vi en viktig granskning och bevakning av händelser på internationell nivå. Att dessutom den svenska journalistkåren kämpar med neddragningar gör inte situationen bättre.

Umeå är en del av världen. Umeå behöver tillgång till internationell nyhetsbevakning.
 

Maud Olofsson om digitala näringar

Av , , Bli först att kommentera 0

Tiden har kommit för den nya generationens kreativa näringarna att ta plats vid sidan av traditionell industri, menade näringsminister Maud Olofsson när Västerbottensdagarna invigdes i Stockholm igår.

Tillsammans med ca 150 andra deltagare näringsliv, myndigheter och universitet gästade jag Grand Hôtel där Västerbottens dstarka kreativa digitala näringar visades upp. Mycket intressant att lyssna till näringsministern som hävdade att den nya generationen måste få komma fram för att fler jobb ska kunna skapas i framtiden. Hon talade om en omstrukturering av samhället där de traditionella basindustrierna som fordon, gruv och skog fortfarande är starka men måste kompletteras med den nya industrin som den kreativa digitala näringen står för.

Mycket intressant att följa denna utveckling, blir det.

Läs mer på Infotech Umeå om vad näringsministern sa 

Mitt nya liv är redan här

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag vill ju bara att medieföretagen ska förstå att mitt liv ser annorlunda ut idag. Att mina nya medievanor ska trigga dem till att våga välja nya vägar för att kunna vara medvandrare i min vardag.

För så här är det: Jag lever ännu i det gamla, men har öppnat porten till det nya.

Det gamla: Varje morgon, kl 06.05, stannar tidningsbudet till vid mitt hus och jag går ut för hämta morgontidningen. Inne i köket väntar kaffe och frukost och en stunds pappersvändande av nyhetssidorna som tryckts under natten. Det är en vana jag skaffat mig genom åren och jag trivs med den.

Det nya: Men med tiden har mina vanor börjat förändras. Idag är jag uppkopplad och jag lever med nätet. Jag har en smart telefon, en läsplatta, en dator och nyheterna strömmar till mig, kontinuerligt under hela dygnet. Morgonens papperstidning har fått konkurrens när jag ibland istället väljer att läsa nyheterna på min dator, ibland i mobilen och det händer att läsplattan kommer fram på frukostbordet när jag vill kolla nyheter från andra mediekanaler än min lokala.

Nu under helgen har jag suttit och skrivit en text på min dator och har då haft ett extra webbläsar-fönster öppet i bakgrunden där jag kunnat följa Vinterstudion från SVT i direktsändning, och min dator har då fungerat som tv. Tidigare på morgonen har min dator varit min radio eftersom jag lyssnat på Gomorron Världen i P1 genom den. Jag vill ha innehållet men har allt mer börjat välja olika plattformar och kanaler för att få detta innehåll. 

Mitt liv är uppkopplat och jag märker hur papperstidningen utmanas av mina nya vanor och mitt nya liv.

Det här är en fråga som Ingvar Näslund, ansvarig utgivare på Västerbottens Kuriren, skriver om i sin blogg: ”Utvecklingen är entydig, den går mot valfrihet, mot att medierna får anpassa sig. På Västerbottens Kuriren jobbar vi mycket med just detta, att utveckla oss ännu mer i riktning mot det multimediala och att göra det lättare att hitta vår journalistik – oavsett tid, rum och publiceringsplattform.”

När jag var barn och växte upp i Umeå under sextiotalet var valmöjligheterna inte alls lika stora och ansvarig utgivare behövde inte fundera på dessa frågor. På morgonen fanns morgontidningen, på eftermiddagen kom Aftonbladet och Expressen, lite senare på kvällen sände tv sina nyheter. Och dessemellan radions eko-sändningar. Rollerna mellan mediekanalerna var tydliga och väl avgränsade och jag som läsare, lyssnare eller tittare hade få valmöjligheter.

Nu är jag uppkopplad och mina vanor har förändrats och om det förr var jag som fick anpassa mig så är det idag nyhetsbolagen som allt mer måste anpassa sig. Ingvar Näslund skriver vidare: ”En effekt av det är att framtidens journalister måste behärska fler sätt att publicera sig och att vi som medieföretag hittar fler sätt att kommunicera med våra läsare och besökare”.
 
Mitt nya liv är en tuff utmaning för ett medieföretag, jag vet. Det tvingas in i journalistiska vägval, i att finna nya affärsmodeller, i att förstå på vilket sätt jag kommunicerar och hur jag rör mig under dagen.

Jag hoppas det är en utmaning som triggar Västerbottens Kuriren och andra medieföretag. Jag vill ju inte vara fiende till min gamla lokala trotjänare. Men jag vill att den ska förstå hur mitt liv ser ut idag.

Ingvar Näslund öppnar för en sådan förståelse när han skriver vidare i sin blogg: ”Vi lovar att ge många spännande nyheter och upplevelser, oavsett om man läser oss i tidningen, på nätet, i mobilen, på läsplatta eller på någon tråd i sociala medier.”

Det låter intressant och det väcker min nyfikenhet där jag hoppar mellan papperstidning, mobil, läsplatta och dator medan jag stilla undrar om Västerbottens Kuriren kommer att lyckas i sin önskan att vara medvandrare i mitt fortsatta liv?
 

Fast telefoni försvinner. Vad mer?

Av , , 1 kommentar 0

Allt fler överger fasta telefonen i hemmet. Idag läser jag på Twitter hur signaturen @erkstam skriver:
"Sorry alla telefonförsäljare. Stängde fasta telefonnumret hem nu. Det var bara ni som använde det numret."

Signaturen @fredblom svarar: "
Jag har haft den urdragen i ett år pga exakt samma orsak. Verkligen INGEN annan som ringt dit på flera år."

Allt fler blir det som följer detta exempel, också mina gamla föräldrar som är 80+. De fick ju vara med på den tiden när telefonväxeln kom till Bygdå och Malgovik och öppnade ett fönster mot världen. Men ifjol stängde mina föräldrar den fasta telefonen ute i sommarstugan. Med sina mobiler tycker de att de går att nå lika bra ändå och barnbarnen har ju inga problem att ringa på deras mobiler.

Så fast telefoni verkar inte bli mer än cirka 100 år som institution i svenska samhället trots att det för några årtionden sedan inte fanns anledning att tro att den skulle försvinna.

Vad är det för teknik och nödvändigheter vi har idag som inte kommer att överleva i framtiden? Mynt och sedlar? Körkort i plånboken? Nycklar i nyckelknippan? Television? Radio? Papperstidningen? Mobiltelefonen?

Plötsligt kan det som vi betraktar som en självklarhet med ens stoppas undan i historiens arkivhyllor på våra länsmuseer.

Styr datorspel utan handkontroller

Av , , Bli först att kommentera 0

De nya spelen där vi inte längre behöver använda oss av handkontroller kommer nu på bred front. Senaste installationen finns på Skellefteå flygplats där den som vill kan styra en virtuell trärobot i ett datorspel enbart genom att gestikulera med armarna.

Tekniken bygger på en 3D-kamera från företaget Adopticum. Kameran läser av armarnas rörelser och genom att föra armarna åt sidan, framåt eller bakåt kan man styra, bromsa och öka farten på den flygande roboten som ska ta sig igenom ett virtuellt landskap. Allt syns på en multitouch-skärm som är lika stor som en mansperson.

Det här är bara första stegen mot en ny teknik som kommer att bli vanlig inom några år. Tillämpningarna kan användas i spel men vi kommer säkert också att få se tekniken använd i museer, vänthallar, affärer och gallerior där man har behov av att visa information på nya sätt.

Särskilt roligt är det att företag från Västerbotten ligger bakom applikationen på Skellefteå flygplats. Interactive Institute Umeå har tillsammans med Skellefteåföretagen Adopticum och North Kingdom tagit fram det nya flygspelet.  

Filmen nedan visar hur spelet Woodbot fungerar.

Spel från Umeå slår högt

Av , , Bli först att kommentera 0

Snabba roliga spel för iPhone och andra smarta telefoner verkar bli ett signum för Umeå. Två av Umeåföretagen som lyfts fram i media är företagen Turborilla och Dohi Sweden som lyckats bra med spelen Mad Skills Motocross respektive Lawn Mower Kids.

Båda spelen har utnämnts till Dagens spel av tidningen MacWorld och Mad Skills Motocross har senaste veckan klättrat högt på listan över sålda applikationer i USA. Man har legat etta bland sålda racingspel och ända upp på 24:e plats för sålda applikationer alla kategorier.

Kul att se hur Umeå håller sig framme bland spelutveckling på detta sätt. Kanske kan det så småningom bli en bra och värdefull kugge i vad Umeå som Europas kulturhuvudstad 2014 kommer att kunna visa upp.
 

Skola och it hett i länet

Av , , 1 kommentar 0

Västerbotten har stark representation vid världens största mässa för it och pedagogik, London BETT 2011.

När världens största mässa för it och pedagogik, Bett 2011, anordnas i London finns ett stort antal deltagare med från Västerbotten. Nära 160 pedagoger och skolledare från hela länet har åkt till mässan för att ta del av den pedagogiska utvecklingen inom it och lärande.

Med på mässan finns också flera företag från länet. Nuiteq från Skellefteå är med för att visa sin framgångsrika multitouch-teknik som gör fysiskt tangentbord och mus överflödigt.

Dessutom deltar företaget Algoryx från Umeå som kommer att visar fysikläromedlet Algodoo för en internationell publik. Algodoo är i hetluften med sammanlagt 15 mindre demonstrationer och en huvudpresentation från huvudscenen i samarbetspartnern SMARTs stora monter.

Detta breda deltagande vid BETT-mässan är ett starkt tecken på att Västerbotten ligger långt fram när det handlar om it i skolan och nya digitala läroverktyg. Lovande inför skolans utveckling i länet.

Surfplatta, läsplatta eller pekplatta?

Av , , 1 kommentar 0

Årets julklapp 2010 var en, ja, vad hette den nu? Var det en surfplatta? Eller en pekplatta eller kanske en läsplatta? För en ePlatta var det väl inte?

De nya små platta bärbara datorerna känns igen genom att de mest ser ut som om en bildskärm (datorskärm? pekskärm? tryckskärm?) utan mus och tangentbord. Viss förvirring har dock uppstått kring namnet på denna dator, som kom till Sverige under hösten 2010. Flera olika namn cirkulerar men inget har ännu riktigt avgått med seger.

En sökning på Google fredag 7 januari ger följande träffbild:
Surfplatta 535 000 träffar
Läsplatta 363 000 träffar
Pekplatta 108 000 träffar
Eplatta 4 740 träffar

Mest vanligt verkar alltså ordet surfplatta ha blivit under de första månaderna. Men journalisten Anders Lotson på tidningen Computer Sweden protesterar och slår ett slag för ordet pekplatta. Han menar att begreppen surfplatta och läsplatta enbart tar upp några delar av de funktioner som dessa nya datorer erbjuder. Man kan ju också spela spel, titta på film, skicka mejl, uppdatera Facebook, skriva på Twitter, läsa kartor och mycket annat på dem. Men vad man än vill göra så måste man peka på skärmen, menar Anders Lotson, och därför bör det heta pekplatta.

Att peka betyder då i detta fall inte att rikta fingret åt ett specifikt håll utan istället att man sätter fingret mot det man vill utpeka på skärmen.

Fast visst kan det kännas konstigt att säga att man pekar. Använder du en mus så säger du oftast att du klickar på en länk eller en bild. Men med fingret mot skärmen kan ordet klicka upplevas konstigt eftersom klickandet sker på musens knapp. Mer naturligt kan då vara att säga trycka på skärmen. Men tryckplatta har absolut inte varit ett alternativ för dessa nya datorer.

Så vad säger vi? Ja, idag är det främst surfplatta eller läsplatta som gäller. Åtminstone om man får döma efter en sökning på Google.    
 

Surfplatta till hemmakocken

Av , , Bli först att kommentera 1

Kladdiga och solkiga kokböcker blir inte längre något irritationsmoment för landets hemmakockar. I takt med att de nya surfplattorna säljer slut i affärerna kommer allt fler hemmakockar att börja använda dem vid spisen för att följa recept och matlagningstips. Och kokboksförlagen står inför en tuff utmaning.


Surfplattan vid spisen är uppkopplad mot internet vilket gör det lätt att hämta hem recept och även skriva på Facebook vad man ska ha till middag.

Surfplattorna har inget fysiskt tangentbord, enbart ett virtuellt, vilket gör att det inte blir något klet mellan tangenterna och glaset är dessutom lätt att torka av från fett. Att man dessutom kan uppdatera sin status på Facebook direkt från matgrytorna lockar säkert också många.

I de program och appar som kan laddas ner till en surfplatta kommer det säkert att bli vanligare framöver med videofilmer där man kan följa proffsiga kockars matlagning steg för steg.
  
Frågan är då hur de traditionella bokförlagen kommer att möta konkurrensen från dessa appar och surfplattor. Får vi se förlagen göra rejält intåg på den digitala marknaden och bli mer av multimedia-producenter och utvecklare?

De har i så fall en tuff kamp att föra mot uppstickare som Menyse Mat & Dryck som tagit vägen till internet direkt utan att gå förbi bokproduktion. Menyse Mat & Dryck har också sett möjligheten med såväl nya smarta mobiltelefoner som surfplattor och erbjuder appar med recept till dessa.  Men Menyse trycker inte bara på att det är vid spisen som man kan ha hjälp av deras app. I beskrivningen av iPad-appen påpekar man att det är enkelt att ta med sig surfplattan ut på stan vilket man tänker sig att hemmakockarna ska kunna göra: ”att ha med överallt – i matbutiken för inspiration, på Systembolaget för vin- och öltips, eller i köket vid matlagningen”.
 
Kokböcker har varit en riktigt bra marknad för förlagen under senare år. Nu får vi se hur de kommer att klara utmaningen från de nya uppstickarna som satsar på digitala surfplattor och smarta mobiler.

För de kommer stort. Pekplattor och surfplattor blev en stor försäljningssuccé under julhandeln, hävdar såväl Onoff som e-handlaren Dustin. Pekplattor var ju också utnämnde i förväg att bli Årets julklapp av Handelns Utredningsinstitut

Och uppenbarligen hade de nya surfplattorna en bra åtgång i affärerna. Så snart finner vi dem väl vid sidan av spisen hos var och varannan hemmakock.