Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Internet förändrar oss

Av , , 2 kommentarer 0

Webbdagarna har precis avslutats i Stockholm med över 1000 deltagare, mer än dubbelt så många som förra gången. De sammanfattande avslutningsorden gick till it-gurun Jocke Jardenberg och för dig som inte kunde vara med så kommer här en kort snabb citat-sammanfattning av hans tal.

Kanske inspirerande för dig som vill veta mer om hur internet påverkar oss och samhället. Titeln var ”Internet om fem år – en liten stund om människa och maskin” och här är snabbguiden.

Vill du se hela presentationen finns den på Jardenbergs blogg.

Men här följer alltså ett snabbutdrag ur hans tal. Fast se hellre filmen, den är mer levande.

Jocke Jardenberg säger:
”Problemet med framtiden – vi kommer att ha fel.”

”Därute i det som ännu inte blivit etablerat, det är där det händer saker, där teknik korsbefruktas.”

”Tre megatrender som jag är ganska säker på kommer att vara mainstream om fem år:
Darwin FTW (for the win)
One machine – many windows
100 % människa”

”50 % av alla fyraåringar är regelbundan internetanvändare. Det måste vi försöka förstå vad det betyder för dom kommer att växa upp till en helt annan värld än den vi växte upp till.”

”Det tog två dagar för oss att få veta att det hade smällt i Tjernobyl. När det smällde den andra gången (Fukushima) har vi ett helt annat händelsemönster.”

”När elen lanserades 1873 tog det 46 år innan det hade nått till 25 % av USA:s befolknig. Webben tog sju år. Så det går fortare och fortare.”

”De här rörelserna är något vi måste förhålla oss till. Det här är evolution. En ständig pågående förändring som vi måste förhålla oss till.”

”Det är den som är förändringsbenägen som vinner. Men vi måste inte bara vara förändringsbenägna, vi måste vara förändringskramare.”

”Internet kan vi betrakta som en enda maskin. Den är idag (2007) lika kraftfull som en mänsklig hjärna.”

”Någonstans 2020 kommer hela den här maskinen att vara lika kraftfull som hela mänskligheten (6 miljarder).”

”Det enda vi kommer att veta på riktigt är att vi kommer att ha fel (om framtiden).”

”Med hjälp av Google har vi tillgång till all informationen.Vi har tillgång till alla information via de sociala nätverken. Jag tycker det är lite vackert.”

”Varenda skärm i världen ska vara ett fönster in mot one machine.”

”Jag är lite störd av det här med appar. Jag tycker det är ett steg tillbaka. Det ska vi passa oss lite för. Jag tror att vi på sikt kommer att landa i ett allt överskuggande fönster in mot one machine.”

”Vart är vi som människor på väg mitt i detta?”

”I och med att vi är konstant online så flyter det ihop. En resa som handlar om att vara 100 % ren människa.”

”Content är inte alls king, det är konversation det handlar om.”

”Online och offline håller på att smälta ihop. Vi leverar lite grann av oss själva, och så får vi respons tillbaka.”

”Många gånger kan eleverna mer än vad lärarna kan. Det måste vi hantera. ”

”Nya kompetenser kommer att spela roll.”

”Det är ett paradgimskifte för väldigt många branscher och industrier idag.”

”Vi testar och provar vad som funkar och så rör vi oss framåt.”

”Det blir lika naturligt för oss som el i väggen och vatten i kranen.”

”Jag är absolut övertygad om att de närmaste fem åren kommer vi att få se en ökad riktning mot open source.”

”Svaren finns därute. ”

”Sätt spaden i marken och bara gör.”

(Fast som sagt, filmen är bättre så kolla in honom här på Bambuser, ca 1 timme och 13 minuter in i filmen.)
 

En mogen datorspelsindustri i norr

Av , , Bli först att kommentera 0

Starkt att se hur datorspelsindustrin i norra Sverige växer sig allt starkare. Det har verkligen hänt mycket de senaste åren med flera nya företagsbildningar och lyckade produktioner som tagit sig högt upp på olika spellistor.

I fredags arrangerades den första spelutvecklarkonferensen någonsin i Umeå och det är intressant att se hur programmet bjöd på så många inspel kring affärsutveckling. Det vi ser just nu är inte bara några glada grabbar som gillar att koda häftiga banor och designa snygga varelser. Här är istället främst ett antal drivna företagare som gett sig den på att Umeå och Skellefteå kan vara starka fästen för den växande digitala kreativa industrin. Konferensens fokus på affärsutveckling och strategisk företagsekonomisk verksamhet pekar mot att datorspelsindustrin har kommit till norra Sverige för att stanna.

Nästa steg för företagen och även utbildningarna som förser dem med nyutbildad arbetskraft är att se över hur fler kvinnor kan lockas in i branschen. Av de omkring 70 deltagarna på konferensen var endast en handfull kvinnor. Här har hela IT-branschen ett hästjobb framför sig i att bredda rekryteringen av nytt folk in i industrin.

VF frågar läsare om ny design

Av , , Bli först att kommentera 0

Just nu är det intressant att följa hur Västerbottens Folkblad bjuder in sina läsare för att vara med och kommentera den designförändring som tidningen står inför. Det är ett grepp som flera andra tidningar redan provat och med nätets möjlighet till direktkontakt finns det möjlighet att få in snabba reaktioner på idéer som tidningen testar.

En blogg har öppnats för att hålla kontakt med läsarna och redan har man efterlyst reaktioner på vilka färger tidningen kan bygga på, hur försrtasidan ska se ut, hur tidningshuvudet kan presentera tidningens namn, och för övrigt vilket namn ska tidningen lyfta fram? Ska det vara Folkbladet? Eller Västerbottens Folkblad? Eller kanske VF?

Än så länge verkar det inte vara någon strid ström av kommerntarer från läsarna på bloggen. men förhoppningsvis kan reaktionerna och förslagen bli fler framöver. För idén att ta hjälp av läsarna, de som möter tidningen varje dag vid frukostbordet eller jobbet eller annanstans, har självfallet mycket intressanta tankar för en tidning att ta del av.

Här följer du Tidningsbloggen.

Läsarnas kommentarer viktig för demokrati

Av , , Bli först att kommentera 1

När jag surfar runt på nyhetssajter på nätet slår det mig hur självklart det blivit med läsarnas kommentarer till olika artiklar. Det är fascinerande att se hur dagstidningarna med sina sajter kan bidra till att samhället blir mer öppet med en ökad dialog mellan människor.

Att få igång samtal i bygden, på arbetsplatser, skolor och i hemmen har alltid varit en viktig uppgift för den fria pressen. Med den interativa tekniken som internet erbjuder ges dagstidningarna idag än större möjligheter till att starta dessa samtal. Det är bra. Det är viktigt för ett levande samhälle och en frisk demokrati i Sverige och Västerbotten. Här har dagstidningarna en viktig uppgift att förvalta men och vidareutveckla så att debatten mellan läsare inte enbart blir pajkastning utan kan leda till att livsnödvändiga samtal förs.

Jag ser det när jag studerar en av Västerbottens-Kurirens mest lästa artiklar på nätet under de senaste veckorna. Under rubriken ”Många onyktra skoterförare” berättas om hur polisens trafikgrupp testar nykterheten bland skoterförare i Västerbottensfjällen. Att det är ett ämne som berör märks bland läsarnas kommentarer.

Bland de 33 kommentarer som kommit in diskuteras både om det är farligt att köra skoter med en promillegräns på 0,4 och vilket område som egentligen ska heta Västerbotten eller borde man säga Lappland när det handlar om fjällen? En trafikpolitisk fråga och en regionalpolitisk fråga väcks med andra ord bland läsarna till artikeln.

I Västerbottens Folkblad höjs läsarnas röster i samband med en artikel om en hundvalp på Haga i Umeå som försvunnit sedan den blivit skrämd av fyrverkerier som någon skickat iväg under kvällen. Ska det vara tillåtet med raketer eller inte och vilket ansvar har hundägaren för att ha sin hund under uppsikt? Dialogen blir het mellan några läsare.

På Svenska Dagbladet Brännpunkten blir debatten mycket livlig när prästerna Annika Borg och Johanna Andersson skriver en artikel om Svenska kyrkans beslut att i Stockholm anställa en muslimsk imam för att föra dialog mellan religioner. Med över 1000 kommentarer och mer än 2000 personer som rekommenderar artikeln till Facebook leder prästernas artikel till en mängd debatter om religion, invandring och vad som är ett demokratiskt samhälle.

Samtidigt kommer det igång ett antal underdebatter mellan läsare när de går i dialog med varandra. Men vi kan också förvänta oss att ett stort antal samtal börjar föras på Facebook när alla de mer än 2000 personer som rekommenderat artikeln till sina vänner på Facebook i sina respektive nyhetsflöden kan få igång samtal mellan just sina vänner om vad som händer när kyrkan anställer en imam. På så sätt kommer debatten att utvidgas och föras vidare till också andra rum och platser än den som dagstidningen erbjuder.

Det här är tre exempel på debatter bland många många som dagligen finns på våra dagstidningarnas sajter. Här har dagstidningarna en mycket viktig uppgift att fullfölja och även utveckla för att göra dialogen mellan läsarna än mer spridd och än mer varierad.
 

En ny skola i en digital värld

Av , , Bli först att kommentera 0

Johan Ronnestam ser en ny digital framtid växa fram med ett totalt förändrat samhälle som är helt globalt där vi redan om fem, tio år kan kommunicera på en mängd språk med stöd av automatiska översättningsverktyg. 

Därför efterlyser han en kunskapsrevolution med nya ämnen i skolan, en ny typ av lärarkår, uppgraderade lärare, löpande förändring av skolan kvartalsvis och tillgång till teknologi från ett års ålder.

Om inte annat är hans framtidsspaning intressant att läsa för att ta spjärn mot.

Du hittar den här.

Var sjätte utanför internet i Västerbotten

Av , , 1 kommentar 0

1,5 miljoner svenskar står utanför internet och samhällets digitala tjänster, visar undersökningen Svenskarna och Internet 2010. I Västerbotten motsvarar det var sjätte person eller omkring 40 000 av länets 260 000 invånare.

Detta är ett stort demokratiskt problem eftersom allas deltagande i samhället till så stor del bygger på att man kan komma åt nätet. Nu sätter den landsomfattande kampanjen Digidel upp som mål att 500 000 fler personer ska ha börjat använda internet år 2013.

Senaste nyheten om att Försäkringskassorna stänger ner sina lokalkontor och istället hänvisar den som har frågor till internet och telefon är ett av flera exempel på hur kraven växer på att alla ska kunna använda sig av digitala tjänster.

Vi ser också hur landets lokaltidningar satsar allt större resurser på internet. Upplagorna för morgontidningarna som Västerbottens-Kuriren, Västerbottens Folkblad och Norran har minskat med 15 – 30 procent sedan år 2000 och även om man fortfarande ser en stor efterfrågan på papperstidningen så har en stor omläggning börjat ske i tidningshusen mot digitala utgåvor.

”Branschen börjar inse att det inte räcker att utveckla papperstidningen… I dag pratas det mycket om att satsningar på webben, surfplattan och mobilen kan vara lösningen… VK planerar också att satsa 100–150 miljoner kronor de närmaste tio åren på den typen av utveckling”, skriver Ingvar Näslund, chefredaktör för Västerbottens-Kuriren.

På liknande sätt rustar sig Västerbottens Folkblad och Norran för att pröva nya kanaler och finna vägar till ny affärsutveckling med stöd av internet.

Detta är en ofrånkomlig väg för dessa lokaltidningar. De måste ömsa skinn, de måste finna nya former för sin journalistik och för mötet med västerbottningarna. De gör helt rätt och förmodligen kommer de att på så sätt kunna utveckla sin journalistik och dialog med länsborna.
 
Men i takt med att allt fler tjänster på detta sätt blir digitala växer nödvändigheten av kampanjer som Digidel. 1,5 miljoner vilket är 15 procent av befolkningen, står utanför internet. I Västerbotten motsvarar det nästan var sjätte person, omkring 40 000 av länets 260 000 invånare. De flesta av dessa är äldre, men icke-användarna finns i alla åldersgrupper, även bland yngre. För ett levande Västerbotten där alla kan ta del av nyheter, debatter, samhällsinformation och samhällets tjänster måste fler ges möjlighet att själva kunna hantera internet.

Det är just detta som Digidel vill göra. Målet är att fram till 2013 få 500 000 icke-användare att börja använda dator.

På Digidels webbplats visas i några intervjuer hur självförtroende och delaktighet ökar hos den som lär sig hantera nätet.

”Det var fantastiskt att kunna göra själv och betala räkningar. Jag kände mig som ett barn på julafton, fast jag varit väldig motståndare mot data”, berättar Helen som lärt sig använda internet nyligen på en kurs.

Utanförskapet har varit stort, menar Boris som också gått internetkurs. Han berättar hur han känt sig utanför när han tittat på tv-program eller lyssnat på radio och någon hänvisat till internet. ”När man tittade på något program och de säger att att man ska gå till www någonting, men jag kunde ingenting om det. Nu kan jag om jag vill veta någonting pröva mig fram och det är jättestor skillnad.”

”Det är fantastiskt, en kunskapsgrej som jag inte trodde fanns, och jag har tagit med många pensionärer som jag känner så att de också kan börja med internet”, säger Gun, en annan av kursdeltagare.

Se fimade intervjuer nedan om internets betydelse.

Ett nätverk på nationell nivå har bildats för att diskutera möjligheter till samverkan för att öka e-delaktigheten och minska digitala klyftor. Deltagarna har representerat länsbiblioteken och projekt IKT-lyftet, Folkbildningsförbundet, Folkbildningsrådet, Svensk biblioteksförening, UR, studieförbunden,RIO, lärcentraorganisationen Nitus, Tal- och punktskriftsbiblioteket TPB, Kungliga Biblioteket KB, samt .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur).

Vill du stötta arbetet med att få fler delaktiga kan du göra det via Digidels kampanjsida.
 

En skärmfri dag

Av , , 2 kommentarer 0

Skärmfri dag och Facebook-fasta. Den sista tiden har jag hört flera längtande tala om att stänga ner sina digitala apparater och inte ge sig ut på internet för en dag eller för en längre tid. De menar att nätet och den ständiga uppkopplingen ökar stressen i deras liv.

Samtidigt som vi lägger över allt fler tjänster till webb och mobil så verkar det som att det också finns ett behov av att kliva av för en stund. När nätet upplevs som att det ökar på stressen och ett hastigt tempo i livet så lockar det att stänga av, stänga ner, att ställa sig vid sidan av informationsbruset för en stund.

”Det är ju bara en enda tävlan på Facebook”, hör jag en tjej säga.

”Tänk om vi kunde ha en skärmfri dag med barnen”, utbrister en mamma.

Dessa rop på att stänga av är viktiga att lyssna till för de som arbetar inom it-branschen och med utveckling av nya digitala tjänster och produkter. Vi lever redan i ett samhälle där majoriteten av oss är uppkopplade. Nästa steg vi kommer att få vara med om är när alla prylar också blir uppkopplade. Bilen, cykeln, symaskinen, ytterdörren, nya blusen och barnens vantar. Det finns tecken på att alla dessa saker som vi omger oss med kommer att vara uppkopplade mot internet en dag.

Om det blir en lättnad eller ytterligare en börda för de som redan idag känner stress återstår att se. Frågan är i vart fall viktig att ha med när vi utformar framtidens samhälle med nya digitala tjänster och produkter. Hur kan dessa nya tjänster och produkter utformas så att de inte lägger på mer börda utan tvärtom underlättar och blir mer integrerad i vårt vardagsliv. Det är en utmaning som är viktig att fundera över för programkodare, interaktionsdesigners och systemutvecklare.
 

Nya medievanor i Västerbotten

Av , , 2 kommentarer 0

Västerbottens Folkblad har tappat 29 % av sin upplaga på tio år.
Västerbottens Kuriren har tappat 18 % och Norran backar med 17 %.
De unga tar inte prenumeration när flyttar hemifrån och Västerbotten ömsar skinn vad gäller medievanor.

Vi i Västerbotten skaffar oss nya medievanor. Med stora kliv stiger allt fler av oss in i ett nytt mediesamhälle. Det märks inte minst bland de unga som till skillnad mot tidigare generationer inte tar en prenumeration på lokaltidningen när de flyttar hemifrån.

För länets lokaltidningar är detta kanske den största utmaning man ställts inför under den hundraåriga epok som man funnits med för att förmedla nyheter och skapa debatt i länet, hundra år då man präglat samtal mellan länsborna och varit ett fönster mot omvärlden.

Men nu rister det och skälver i medievanorna bland länsborna. Med internet, webb-tv och smarta telefoner börjar länsborna hitta andra flöden för nyheter och debatt. På Facebook ser jag en Umeåbo skriva i sin statusuppdatering: ”uppdaterar sig med aljazeera och bbc world, Nordafrika är spännande nu”.

Konkurrensen är stor och för att möta de nya vanorna är det en nödvändighet för lokalpressen att pröva hur nya digitala tjänster och produkter kan användas i redaktionens arbete. För siffrorna pekar mot att något måste göras. Under de senaste tio åren har länstidningarnas upplagor minskat rejält. Sedan 2001 har Norran har förlorat 17 procent av sin upplaga, Västerbottens Kurirens upplaga har minskat med 18 procent medan Västerbottens Folkblad tappat hela 29 procent.

Ledningarna för lokaltidningarna är självfallet medvetna om detta och ser att något måste göras i takt med att länsbornas medievanor förändras. Flera nya initiativ tas nu också där man prövar ny teknik och ser över sin affärsutveckling. Man kan redan också visa på flera stora framgångar i nätupplagorna.

Men den stora medieförändring som Västerbotten står inför är inte en fråga enbart för länets lokaltidningar. Det är en fråga som hela Västerbotten kommer att behöva ta tag i ióch vi ser redan idag hur detta nu börjar ske, även omdet till synes kan verka lite ostrukturerat. Men börjar vi pussla ihop vad som sker i länet kan vi upptäcka hur delarna tillsammans bildar grunden för ett nytt medie-Västerbotten.
 
Universitetets utbildningar är viktiga i denna strukturomvandlig av mediesamhället i länet. Här finns blivande journalister och kommunikatörer som kommer att vara med och utforma det framtida mediesamhället. Här finns studenterna på Digital medieproduktion, här finns datavetare som lär sig programmera, systemvetare och beteendevetare med it-inriktning. Tillsammans med studenter från andra program gör sig dess redo för att vara med och utforma det nya mediesamhället.

På skolorna runt om i länet rustas också för ett nytt mediesamhället. De sista svarta tavlorna monteras ner och interaktiva skärmar sätts upp i klassrummen. De gemensamma datasalarna stängs och ersätts med en egen bärbar dator till varje elev och lärare. Nya metoder och nya kommunikationsvägar mellan lärare, elever och föräldrar börjar utkristalliseras. Detta kommer att ha stor vikt för hur de unga kan förberedas för ett nytt medieklimat.

Hela näringslivet kopplas upp. Livsmedelsaffärer prövar e-handel, företag beställer appar till kundernas smarta telefoner och handeln förbereder sig på att låta kunderna betala direkt med sina mobiltelefoner. Ute i länet ser vi hur Den Digitala Skogen och Den Digitala Gruvan blir till verkliga begrepp när datoriseringen av de traditionella basindustrierna går allt snabbare. Också denna strukturförvandling ligger som en pusselbit för hur nya digitala tjänster och produkter kan göras tillgängliga för medierna.

Den framtida mediestrukturen i Västerbotten är på så sätt inte enbart en fråga för länets lokaltidningar. Morgondagens nyhetsflöden formas redan nu. Här är redaktionerna viktiga, men minst lika viktigt är den omställning som sker inom skola och utbildning, inom näringsliv och handel, inom hemmen bland familjer och enskilda. Detta sammantaget kommer att vara med och stöpa om framtidens medieflöden i Västerbotten.