I oktober 2012 hölls en förlovningsfest mellan städerna Umeå och Örnsköldsvik. Är det nu dags att gå till bröllop?

Det var inför Kulturhuvudstadsåret som en förlovningsfest hölls i Örnsköldsvik och ett rött hjärta sattes upp som en symbol för kärleken mellan de två städerna. Samarbetet som manifesterades rörde inte bara det europeiska kulturhuvudstadsåret utan även en gemensam arbetsmarknadsregion. Umeå och Örnsköldsvik med sina kranskommuner bildar en gemensam region med över 200 000 invånare, och med en ny snabb tågförbindelse i form av Botniabanan så ökar möjligheten till arbetspendling.

I veckan har vi fått två nya exempel på det ökade samarbetet. Det är it-bolagen Clavister och AdviceU som knyter banden mellan de två städerna lite starkare.

Clavister är ett it-företag som med huvudkontor i Örnsköldsvik lyckats nå stor internationell framgång inom nätsäkerhet. Nu meddelar bolaget att de också öppnar ett kontor i Umeå, bland annat för att komma närmare universitetet.

I veckan har vi också hört om it-företaget AdviceU som lockat några it-veteraner från regionen att sätta upp kontor i Umeå och Örnsköldsvik. De själva menar att regionen kring de båda städerna håller på att växa ihop och att allt fler pendlar mellan orterna.

– Fördelen med de två kontoren är att vi kan fånga upp många kunder som jobbar i Övik men pendlar till Umeå, och tvärtom, säger en av grundarna Urban Holmgren till Infotech Umeå.

Kanske kan vi se detta som tecken på att regionen Umeå-Örnsköldsvik håller på att växa sig allt starkare.

Företagen i Västerbotten visar på störst optimism i norra Sverige, enligt en aktuell konjunkturrapport från Norrlandsfonden.

För hela Norrland pekar den så kallade konfidensindikatorn neråt jämfört med hela riket. Västerbotten skiljer dock ut sig.

– I motsats till i övriga län och riket så stärktes de privata tjänstenäringarna i Västerbotten. Detta berodde uteslutande på att tjänsteföretagen var väsentligt positivare i sina bedömningar till hur efterfrågan kommer att utvecklas framöver, säger Lars-Olov Söderström, vd för Norrlandsfonden.

Ett tecken på dessa positiva tongångar är kanske de nyetableringar av it-bolag som vi ser just nu i Umeå. Flera nystartade företag och flera etableringar av befintliga bolag som ser Umeå som ett starkt nytt fäste.

Konjunkturrapporten bygger på ett samarbete mellan Norrlandsfonden och Konjunkturinstitutet för att kunna presentera kvartalsprognoser om stämningsläget i det norrländska näringslivet.

Bristfälliga it- och telekomlösningar kostar Sveriges näringsliv och offentliga sektor stora belopp i produktionsbortfall. I snitt lägger tjänstemän 1,3 vecka per år på teknikstrul, visar en undersökning från TNS Sifo, beställd av TDC.

Hälften lägger cirka en timme per vecka på strulet, medan en av fem tillbringar mellan en och tre timmar. Endast en av fem, 20 procent, är fullt ut nöjda med sin it-miljö, enligt undersökningen.

Frågan är om det alls är möjligt att skapa arbetsplatser med noll teknikstrul. Inte bara tjänstemän som i undersökningen utan även bönder, åkare, grävare och entreprenörer med fordon är grupper som väl känner till hur teknik och maskiner kan strula. För att förebygga haverier gick exempelvis skogsmaskinföretaget Komatsu Forest nyligen ut med ett pressmeddelande om vikten av att vårda och underhålla maskiner, skotare och skördare. Med rätt vård kan dagens maskiner köras 15 000 till 20 000 timmar, skriver Komatsu Forest.

Men hur mycket supporten än jobbar och hur stor möda som än läggs ner på förebyggande arbete kommer det också framöver vara svårt att undvika teknikstrul och it-stopp.

När allt mer digital teknik i framtiden byggs in i alla prylar runt omkring oss kommer det också att innebära att vi ställs inför nya kommande it-trubbel. Uppkopplade självkörande bilar, smarta hem och datorer som göms i kläder och möbler innebär enligt teknikoptimisterna att våra vardagsliv underlättas. Men vi får inte blunda för att med all denna teknik utsätts vi också för nya irriterande situationer när tekniken strejkar och datorerna inte gör som vi vill.

Därför kommer test av system, program, appar och maskiner att fortsatt vara en viktig del av it-branschens verksamhet. Här gäller det att inte släppa på kraven, för vikten av att systemen fungerar är oerhört viktigt och kommer inte att bli mindre viktigt framöver, exempelvis när it blir en allt större del av vård och hälsa.