Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Grattis Simon Lindgren!

Av , , Bli först att kommentera 1

En av Sveriges mest "superkreativa förebilder i det digitala Sverige". Utmärkelsen går till Simon Lindgren, professor vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet. Det är tidningen Internetworld som listat 62 framstående förebilder värda att hålla ögonen på framöver.

Men inte nog med Internetworlds svenska lista. Simon Lindgren har nyligen också hamnat på internationella listan över de 50 mest intressanta sociologiprofessorerna på Twitter.

Simon Lindgrens forskning har både bredd och djup och rör främst frågor kring nya medier, ungdomskulturer och subkulturer. Och mycket mer. En professor från Umeå väl värd att följa för den som vill djupdyka i digitala frågor.

Här finns Simon Lindgrens blogg.

Följ honom också på Twitter.

Grattis Simon!

Spel en del av kulturhuvudstadsåret

Av , , Bli först att kommentera 0

Det lilla Umeåföretaget Turborilla visar att de nya smarta telefonerna kan ge nya internationella affärsmöjligheter, också för mindre företag från Västerbotten. Här växer fram något nytt inför kulturhuvudstadsåret 2014.

Ny infrastruktur ger upphov till nya affärer. Det skedde när järnvägen drogs upp till Norrland. Det kan vi se när vägarna mot inlandet blev bättre och när E4:an byggdes som en viktig blodåder mellan norr och syd.

Nu ser vi det igen när bredbandet och internet ger nya möjligheter för affärsverksamhet i Norrland. Turborilla i Umeå är ett spelföretag med bara ett par anställda men ändå har man över en miljon registrerade spelare till sitt framgångsrika Iphone-spel Mad Skills Motocross, som spelas på främst Apples Iphone-mobiltelefoner. Under vårvintern bjuder man under 14 veckor in till stor internationell turnering, med en ny bana i spelet som släpps varje lördag under turneringen. Minst 8 av dessa veckor ska spelarna ta sig över en viss förutbestämd tid på banan för att gå vidare till finalen.

Tävlingen har nu pågått i 3 veckor och totalt har 26 770 spelare från hela världen antagit utmaningen att gå vidare till final.

Om spelkultur är en kulturform, viktigt vi får erkänna idag, så är de internationella framgångarna för det lilla Umeåföretaget en mycket intressant historia inför Umeås kommande kulturvudstadsår 2014. Med stöd av internet kan kulturskapande i Västerbotten nå långt utanför socknen och skapa framgångar och även lönande affärsmöjligheter långt ute på den globala marknaden.

Här nedan visas ett vinnarlopp i en av deltävlingarna i Umeåföretaget Turborillas pågående internationella Iphone-speltävling.

Jesus har börjat twittra

Av , , Bli först att kommentera 0

Självaste Jesus Kristus har börjat twittra på svenska så här under fastan. Ska visst hålla på till påsk. Än så länge är det dock inget nytt som sägs i twitterinläggen. Den som redan läst sin Bibel kan se att det som Jesus skriver är återupprepningar av sådant som redan finns i evangelierna, typ "Låt barnen vara, och hindra dem inte från att komma hit till mig! Himmelriket tillhör sådana som de." (Matteus 19:14), eller "Gå din väg, Satan" (Matteus 4:10). Nu är ju i och för sig dessa ord tänkt att att vara eviga så det kanske inte behöver hittas på något nytt bara för att Twitter nu har kommit till mänskligheten.

Det återstår att se om det blir någon succé denna gång, Jesus har i alla fall redan fler följare när detta skrivs (17 followers) än förra gången det begav sig med de tolv följande lärjungarna.

Nu kan jag i och för sig avslöja att det inte alls är Jesus själv som twittrar utan han har hjäp av Svenska kyrkan i Märsta som öppnat kontot och på detta sätt vill finna en ny väg för att sprida gudsordet.

Bra av kyrkan att pröva nya kanaler, det är viktigt för varje organisation att se över sin kommunikation nu när nya kanaler dyker upp via internet. Om just detta är ett bra sätt återstår att utvärdera.

Läsplattor hot mot skogsindustrin?

Av , , 2 kommentarer 0

40 miljoner kronor kan kommuner, landsting och Svenska kyrkan tillsammans spara om man går över till digitala utskick och låter bli att skicka pappershandlingar till sina förtroendevalda. Men en sådan omläggning kommer också att påverka skogsindustrin samt massa- och pappersbruken. Kommer den att kunna överleva omställningen? Är det papperslösa sammanträdessverige ett ytterligare hot mot skogsnäringen?

Siffran 40 miljoner har Kyrkans tidning kommit fram till efter en undersökning (nr 8/2012) man gjort inom den offentliga sektorn. Förutom kommuner och landsting har Kyrkas tidning gjort en särskild beräkning på Svenska kyrkans kostnader där man menar att de tretton stiften och de största samfälligheterna i landet tillsammans skulle spara upp mot 5 miljoner kronor per år på att gå över till det digitala.

Bara i Luleå stift, som omfattar Västerbotten och Norrbotten, skullekyrkan spara minst 50 000 kronor på minskade kostnader för kopiering och porto om domkapitel och stiftstyrelse arbetar med läsplattor istället för pappersutskick.

Men omställningen från papper till det digitala har följder för andra områden. Kyrkans tidning belysre själva problem med produktion av de digitala läsplattorna som kräver intensiv gruvbrytning, ofta  i Afrika under tveksamma förhållanden, enligt tidningen.

I ett skogslän som Västerbotten är det också intressant att titta på vad som kommer att ske med skogsindustrins förutsättningar om behovet av papper minskar dramatiskt.

– Pappersproduktionen under 2011 ligger på en nivå mer än en halv miljon ton lägre än före den ekonomiska krisen och recessionen 2008–2009. Det motsvarar årsproduktionen på två till tre medelstora pappersmaskiner, säger Marie S Arwidson, VD i Skogsindustrierna, till branschorganisationen Paper province.

Rubrikerna inom pappersindustrin talar om nedgång. En prognos inför 2012 menar att efterfrågan av pappersprodukter i Europa kan minska med 5 till i värsta fall 11 procent under det kommande året.

Orderingången i den finska pappersindustrin föll med 12,3 procent i december 2011 och har backat för varje månad sedan mars 2011, medan skogsägaren Södra halverade sitt rörelseresultat under förra året.

Den minskade efterfrågan har flera orsaker där den digitala omställningen är en av flera samverkande faktorer. Hiur ska då kommuner, landsting och Svenska kyrkan i Västerbotten agera? Ska man låta bli exempelvis läsplattor för att stötta skogsindustrin? Knappast möjligt och absolut inte troligt. Varje enhet kommer att tvingas se över sin egen ekonomi och upptäcker man då att exempelvis digitala läsplattor kan spara hundratusentals kronor så blir det svårt att stå emot den nya tidens teknik.

Det blir istället skogsindustrin och massa- och pappersbruken som kommer att tvingas till en omställning där jakten på nya podukter och andra marknader blir avgörande för överlevnaden. Vi ser också nu hur man inom skogsnäringen allt mer tittar på digitala lösningar också för sin egen verksamhet. Datorer i skördarna och uppkoppling mot internet för att styra avverkning har redan gjort sitt intåg ute i skogen. Fler inititiv kommer vi också att få se, inte minst i att finna nya produkter. Annars är risken stor att det går med skogsbranschen som det gick för den svenska varvsindustrin och tekoindustrin som vi nuförtiden mest kan möta på landets museer.  
 

Min morbror tog hästen till skogs

Av , , Bli först att kommentera 1

Det är inte länge sedan karlarna i min släkt  utanför Bygdeå tog hästen till hjälp när de skulle ta hem timmer från skogen. Idag är avverkningen en högteknologisk process som kräver såväl datastyrning som uppkoppling mot internet direkt från skördaren.

Ny teknik och avancerade automationslösningar har gett helt nya metoder för att ta till vara skogen, malmen och andra råvaror. ProcessIT Innovations har fångat utvecklingen i en animerad film med hjälp av Kreator i Umeå.

Se filmen som visar på en basindustri som genomgått enorma förändringar från flottning och hårt kroppsarbete i gruvan till dagens högteknologiska industriföretag som tar tillvara råvarorna. Filmen ger en bild av ett Sverige i förvandling.

Filmen hittar du här.

Din gata genom Googles kamera

Av , , Bli först att kommentera 1

sajten 9-eyes har konstnären Jon Rafman samlat sina favoritbilder från världens alla gathörn (bokstavligen) genom att följa i spåren av Googles kamerabilar som kört gata upp och gata ner, längs ödevägar och in i återvändsgränder, ständigt fotograferande med en nioögd kamera uppe på biltaket.

Jon Rafmans projekt är imponerande på flera sätt. Först: att ta sig tiden att sitta vid datorn och skanna igenom Googles karttjänst Street View för att samla in alla dessa bilder. Timmar, dagar, veckor måste han ha ägnat sitt projekt för att hitta guldkornen.

Men det är också imponerande att se det material som Rafman samlat in och lagt ut på sin  sajt. För oss som inte orkar eller har tid att gå igenom Google Street View på detta sätt ger bilderna en ögonblicksmässig och intressant bild av livet som pågår runt om i olika länder. Vilket sätt att resa och uppleva världen från sin hemmadator. Det blir till en egen personlig variant av de reseprogram som är så populära i tv.

Pojken som fallit av en cykel, hästen som står på en bakgård, mannen som räcker över ett gevär till en annan, polisen som gör en razzia och ställt upp folk mot en vägg, en bilolycka där en kropp fortfarande ligger under en filt på gatan , snölandskap, ökenområden, fattiga ruckel och skyskrapor. Samt en kvinna som mooonar mot Google-bilen, alltså drar ner byxorna och visar sin nakna bakdel.

Rafman inspirerar mig att gå in och skärskåda Umeå via Googles bilkamera. Jag följer gata upp och gata ner, över Kolbäcksbron, förbi sjukhuset och stannar så småningom till vid Umedalsallén och betraktar kvinnan som väntar i busskuren med den hjulförsedda väskan, en så kallad dramaten, vid sin sida. Skidstaven har hon lutat mot glaset i kuren. Kvinnan bryr sig inte om Googlebilen utan är försjunken i att studera busstidtabellen på anslagstavlan.

En ögonblicksbild från Umeå genom Googles kameraöga och jag tänker återigen på vilket monstruöst arbete Jon Rafman har utfört som gått igenom så många gathörn från hela världen.

Fast jag må säga att på något sätt väcker också bilden från Umedalen min fantasi och min tanke över livet i Umeå. Vad tänker kvinnan på? Varifrån kommer hon? Är hon född i Umeå. Vart ska hon åka med bussen? Hur ser hennes liv ut idag?

Jon Rafman har utfört ett mycket intressant konstprojekt som aldrig skulle kunna ha genomförts om inte den digitala förändringen fört med sig teknik som på detta sätt kan dokumentera  världen.

Bloggar nästa landshövding i Västerbotten?

Av , , 1 kommentar 1

Kommer nästa landshövding i Västerbotten att blogga? Får vi följa henne på Twitter? Förväntningarna är stora eftersom Chris Heister, som nyligen lämnat posten som landshövding i Västerbotten, bröt ny mark vad gäller tillgänglighet i sociala medier.

Hösten 2011 klev Chris Heister ut på Twitter och den som ville kunde sedan följa hennes snabba uppdateringar om resor i länet och möten med ministrar, företagsledare, kulturarbetare och länsbor, kända som okända.

På sin blogg "En landshövding" har hon skrivit om träffar med skogsindustrins företrädare och samtal kring gruvnäringens behov av snabbare handläggning kring miljöfrågor. Men hon har också skrivit om kalvmärkning i Vindelfjällen, svampplockning i Borgafjäll och en magisk kväll vid Bjuröklubbs fyr.

På Twitter, se bilden ovan, berättar Chris Heister kort att hon möter processindustrins företrädare från såväl norra Sverige som övriga landet.

Med inläggen på bloggen och de korta uppdateringarna på Twitter, där hon måste hålla sig till enbart 140 tecken, har Chris Heister öppnat en dörr in till landshövdingens vardag som är intressant att följa för såväl journalister som en intresserad allmänhet.

Nu är arbetet på gång med att hitta en ny landshövding som kan ta vid efter Chris Heister. Frågan är om den nya kommer att ta över traditionen med blogg och Twitter. Vi får hoppas det, eftersom detta är ett mycket bra sätt att öppna dörren något in till maktens korridorer.

It-branschen en vinnare

Av , , Bli först att kommentera 0

Törs man satsa en hundring på att den som väljer en it-utbildning i år gör bästa klippet? Det är alltid svårt att sia om framtiden men ser man till läget idag så är it-branschen mycket het med ett stort behov av ny personal.

I veckan kunde vi, bland annat på InfoTech Umeå, läsa om hur it-företaget Atea räknar med att anställa 30 nya under 2012 och upp mot 100 de närmaste tre åren. Idag lördag 18 februari har Know IT annonser i länets lokalpress under rubriken Norrland behöver fler systemutvecklare, på tisdag 21 februari anordnar it-företaget Sogeti en helkväll för kvinnor inom it-branschen för att stärka deras roll och i förlängningen locka fler kvinnor till området. Dessutom söker Sogeti allt från app-utvecklare för mobiltelefoner till testledare och systemutvecklare.

Ett stort antal mindre företag växer också upp, inte minst i Umeå och Skellefteå, flera av dem kapar åt sig betydande uppdrag både nationellt och internationellt och vi kunde i höstas se hur it-företagen blev Umeågalans vinnare.

Många fler exempel skulle kunna lyftas fram men låt oss stanna där och helt enkelt konstatera att den som nu i vår söker sig till någon av Umeå universitets olika it-utbildningar kan sitta på en vinstlott inför framtiden. Den digitala förändringen av samhället har bara börjat och som det ser ut idag så kommer det att finnas ett mycket stort behov av kvalificerad personal inom it-företagen under de kommande åren.

I dagsläget verkar it-branschen vara en vinstlott.

Studenternas bokhandel stängs

Av , , 2 kommentarer 0

Umeå universitetet tappar sin enda bokhandel när Akademibokhandeln i början av mars stänger portarna. Nu är det slutsålt böcker inne på Universum och studenter och anställda får istället ge sig ut på nätet eller ner på stan för sina bokinköp.

Men några större demonstrationer verkar det inte bli utanför Universum där Akademibokhandeln har sina lokaler. Nedläggningen av butiken beror på minskad omsättning och flykten från den fysiska bokhandeln har redan varit igång långt innan detta slutliga beslut nu kom.

Ingen behöver egentligen heller vara förvånad. Redan 2008 sade Akademibokhandelns vd Maria Hamrefors:

– Det råder inga tvivel om att de renodlade campusbutikerna kommer att bli färre under de närmaste åren. Kurslitteratur utgör en allt mindre del av vår försäljning. Studenterna har ont om pengar och ligger i teknisk framkant, och handlar på nätet.

Det vi ser är alltså, enligt Maria Hamrefors, en logisk konsekvens av den digitala förändringen av samhället. Studenterna tycker det är billigare och enklare att beställa sina böcker över internet, slutar därför göra sina besök i bokhandeln som tvingas slå igen sina portar.

Under senaste året har vi också kunnat se en ökad försäljning av e-böcker vilket självfallet också spär på de ekonomiska problemen för en fysisk bokhandel.

Nedläggningen av Akademibokhandeln är en signal till hela universitetet att än mer utveckla de digitala tekniker och kanalerna för undervisningen. För det handlar inte bara om att de fysiska böckerna försvinner. Hela kunskapsmiljön föärndras mot det digitala vilket innebär ökade förväntningar på digitala hjälpmedel i föreläsningssalar, i distansundervisning och kontakt mellan studenter och lärare.

Det är också en signal till de utvecklare och företagare som satsar på nya digitala produkter och tjänster. Det finns ett stort behov av att finna nya vägar för kunskap och kompetensutveckling och företagen behöver ligga i framkant för att bidra till att denna omställning i samhället sker på ett klokt och smart sätt.
 

Köksbordet blir din dator

Av , , 2 kommentarer 1

Allt fler saker i vår vardagsmiljö kopplas upp mot internet. När också köksbordet blir digitalt och interaktivt med en tryckbar datorskärm som en del av bordsytan kommer förändringarna att märkas högst påtagligt också vid frukost och måltider.

Skellefteåföretaget NUITEQ står bakom datorprogrammet som gör att skärmen i bordsytan  känner av hur du trycker på den med dina fingertoppar. Själva bordet blir interaktivt och uppkopplat mot internet blir det en del av ditt nya smarta hem, som visas på filmen nedan.

Filmen ovan: Det malaysiska företaget Innovation Now använder Skellefteåföretaget NUITEQs programvara Snowflake för att göra ett interaktivt bord med en tryckbar datorskärm som känner av dina fingertoppars rörelser.

Vad skulle du göra om bordsytan i köket blev interaktivt som filmen visar? Använda det som en del av dukningen med bilder som samspelar med maten du serverar? Eller låta barnen göra sina läxor vid bordsytan som de kan interagera med för att hämta information från internet? Eller bläddra bland recept till matlagningen? Eller läsa morgontidningen digitalt direkt på bordsytan? Kanske se morgontv i bordet vid frukosten? Eller låta bordsytan vara en digital ritskärm för de minsta barnen?

Bord som på detta sätt har inbyggda tryckbara skärmar kommer att bli allt mer vanliga i framtiden. Vi kommer då inte att gå till en datoraffär för att köpa dem utan hämta dem från IKEA och andra möbelaffärer. Så småningom kommer de bli så vanliga att några av dem hamnar på Blocket.

Frågan är vad  vi då gör med bordsdukarna och tabletterna under tallrikarna? Kommer de att bli mindre vanliga och kanske helt försvinna eftersom de är i vägen för våra fingertoppar och skymmer vad datorskärmen i bordsytan visar?

Jag skojar inte. Ditt kök kommer att förändras. Frågan är: Blir ditt nästa köksbord interaktivt?