Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Vapenlicens direkt på internet

Av , , Bli först att kommentera 4

Nästa år ska det bli möjligt att ansöka om vapenlicens direkt över internet. Polisen planerar då att införa ett nytt digitalt system för ansökan. Förhoppningen är att det ska korta handläggningstiderna.

Kritiken mot de långa handläggningstiderna har varit mycket stor. I juni 2014 tog Isak From (S), riksdagsledamot från Norsjö, upp frågan i en debatt med justitieminister Beatrice Ask. ”Jägare rasar mot långa handläggningstider för vapenlicenser”, menade Isak From och undrade vad justitieministern tänkte göra i frågan.

Omfattningen av vapenansökningar är stor. 2013 rörde det sig om 64 000. Beatrice Ask höll med Isak From i att handläggningstiderna måste kortas och att de bör vara lika långa i alla polisdistrikt. Som det är nu kan det i vissa distrikt ta upp till tolv veckor att få ut en licens, medan det i andra distrikt kan gå på tre eller fyra veckor. ”Det som nu görs är att man bygger upp ett bättre it-stöd för hanteringen, för att få det rättssäkert och enhetligt”, var justitieministerns konkreta svar.

Det it-system som Beatrice Ask talade om är nu på väg att införas, meddelar Rikspolisstyrelsen.
”Systemet ska vara utformat så att du kan ansöka och betala via internet och du måste även fylla i alla uppgifter som krävs för att kunna gå vidare och skicka in licensansökan”, säger Peter Thorsell, verksamhetsansvarig för vapenärenden vid Rikspolisstyrelsen till Jägareförbundet, enligt tidningen Jaktmarker & Fiskevatten.

Under nästa år hoppas polisen att systemet ska vara i drift. Förhoppningsvis kommer it-systemet att kunna sjösättas utan alltför stora problem. Polisen har bitvis smärtsam erfarenhet av it-system som havererat, återstår nu att se om detta system kan korta handläggningstiderna för vapenlicenser.

UPPDATERAT:
En mycket erfaren jägare är Joel Enqvist, säljchef på it-bolaget Acino i Umeå. Jag bad honom att som jägare ge en bakgrund till behovet av det nya it-systemet och han berättar följande:

”Handläggningstiderna har de senaste åren varit en het fråga. Det finns exempel i Dalarna där det tagit över sex månader att få licensen bearbetad. Förutom att det drabbar den enskilda individen så blir också vapenhandlarna bakbundna och tappar tillväxt trots en hög efterfrågan.

Ett digitaliserat handläggningssystem med automatiserade funktioner är verkligen efterlängtat. Jag är helt övertygad om att processen för vapenlicenserna kommer att kortas ned avsevärt, och det hjälper ju även polismyndigheten som kan rationalisera personalens uppgifter.

Inom politiken diskuteras just nu framtidens vapenlagstiftning frekvent. Oavsett var utfallet hamnar så tror jag det är en förutsättning att licenshanteringen digitaliseras”, menar Joel Enqvist .

Det ska vara digitalt till jul

Av , , Bli först att kommentera 0

Sedan 1988 har 15 av 27 Årets julklappar varit en elektronisk eller digital pryl. Det framgår av listan över de julklappar som HUI Research lyft fram som Årets julklapp allt sedan 1988.

I år 2014 är det aktivitetsarmbandet som hyllas och förväntas bli en storsäljare inför jul. Valet av 2014 års julklapp tar fasta på ”den fortsatt starka hälsotrenden som gör allt fler medvetna om sambandet mellan aktivitet och välbefinnande. Årets Julklapp är en symbol för en hälsomedveten konsument som vill dela sina aktiviteter i sociala medier”, skriver HUI Research i ett pressmeddelande. (Se listan över de 15 längre ned)

julklapp2014

”Att statusuppdatera i sociala medier om sina framgångar och jämföra resultat med vänner eller andra användare är ett starkt skäl till att många fortsätter att använda aktivitetsarmbandet”, fortsätter HUI Research.

Tittar vi tillbaka på Årets julklapp, en titel som delats ut sedan 1988, ser vi att under hela 15 av de 27 åren har en elektronisk eller digital pryl lyfts fram som etta bland julklappar. Vilket säkerligen är glädjande för landets elektronik- och it-handel.

(De fetmarkerade julklapparna är de 15 elektronik- och it-prylarna som lagts i tomtesäcken sedan 1988. Även andra år som 2013 med en råsaftcentrifug eller 1988 års bakmaskin kan i och för sig delvis räknas som elektronikpryl, men jag nöjer mig här med att fetmarkera dessa 15.)

2014 Aktivitetsarmbandet
2013 Råsaftcentrifugen
2012 Hörlurarna
2011 Den färdigpackade matkassen
2010 Surfplattan
2009 Spikmattan
2008 En upplevelse
2007 GPS-mottagaren
2006 Ljudboken
2005 Ett pokerset
2004 Den platta tv:n
2003 Mössan
2002 Kokboken
2001 Verktyget
2000 DVD-spelaren
1999 Boken
1998 Dataspelet
1997 Det elektroniska husdjuret
1996 Internetpaketet
1995 CD-skivan
1994 Mobiltelefonen
1993 En doft (parfym)
1992 TV-spelet
1991 CD-spelaren
1990 Woken
1989 Videokameran
1988 Bakmaskinen

UPPDATERAT: HIU Researchs val av Årets julklapp möter nu skarp kritik, bland annat av Röda Korset som istället vill se ”Matpaket till Syrien” som en långt mer angelägen julklapp. Läs mer i artikeln Röda Korset debatterade Årets julklapp med HUI.

Kodcentrum för barn startar i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu ska barn i Umeå få lära sig koda. Programmering är en av de viktig framtida kunskaperna, både för att klara av yrkeslivet men också för en fortsatt hög demokratisk nivå i samhället. På samma sätt som det en gång var viktigt att lära alla i landet att läsa och skriva är det idag viktigt att fler får kunskaper i programmering.

Kodcentrum är en ideell förening som helt gratis erbjuder barn och unga mellan 9-13 år kunskap om kodning. Den 26 november har Kodcentrum premiär för sin första kodstuga i Umeå, närmare bestämt på Östermalmsskolan, enligt ett pressmeddelande från Kodcentrum.

Många företag, inte minst i Umeå som är en het växande it-stad, kan berätta att de har svårt för att hitta kunniga programmerare. År 2020 kommer Europa enligt en rapport från EU-kommissionen att sakna en miljon programmerare. Redan nu är det därför viktigt att locka fler unga att kliva in programmeringens värld. Kodcentrums initiativ är ett exempel på satsningar som just nu görs för att locka unga just till detta.

I kodstugorna kan barn få ges gratis hjälp av studenter och programmerare som helt ideellt bidrar med sin kunskap om kodning.

– Genom bygga upp ett nätverk av gratis kodstugor över hela landet vill Kodcentrum ge intresserade barn en chans att lära sig om kodning. Vem som helst får delta oavsett förkunskaper och man behöver inte ha med sig en egen dator. Vi börjar med att introducera programmeringsspråket Scratch och när kunskaperna växer ska utmaningarna följa med, säger Emelie Dahlström, verksamhetschef på Kodcentrum, enligt pressmeddelandet.

Mer information kan fås av Emelie Dahlström, [email protected], 0709-991600.

 

Implantat i hjärnan

Av , , Bli först att kommentera 0

En fjärdedel av generation Y, 18-30 åringar, skulle kunna tänka sig att operera in ett implantat i hjärnan för att alltid ha tillgång till internet, hävdar en studie från Cisco.

Det är studien Cisco Connected World Technology Report (CCWTR) som låtit personer från 15 länder svara på hur de ser på användningen av uppkopplade prylar i arbetet. Självsäkert menar mer än hälften av de som är 18 – 30 år att de använder internet, är uppkopplade och kan multitaska på ett mer effektivt sätt än de som är mellan 31 – 50 år.

Vad som är än mer intressant är att en av fyra bland de yngre kan tänka sig internet-implantat i hjärnan. I studien framgår att 26 procent av 18-30 åringar skulle kunna tänka sig att operera in ett internet-implantat i hjärnan, om det var möjligt, för att på så sätt alltid kunna vara uppkopplad mot internet. 21 procent av de som är mellan 31-50 år skulle göra detsamma om det var möjligt.

emilottChip01

Bilden ovan från InfoTech Umeå visar hur Emilott Lantz implanterar ett chip i handen.

Helt nyligen kunde vi på InfoTech Umeå läsa om Emilott Lantz som är en av de första i Sverige att gå från ord till handling och faktiskt implantera ett chip med en rfid-tagg i sin hand. Det går inte att surfa med den och den har en mycket begränsad informationsmängd, men med den kan hon exempelvis få passerlås i dörrar att öppna sig om hon håller upp handen.

Vi är på väg mot en tid då människa och maskin blir allt mer uppkopplade mot varandra och det kommer att ställa oss inför helt nya vägval. Nya bilägare har redan accepterat att deras bil då och då måste uppgraderas då mjukvaran som styr bilens datorer behöver förnyas.

På samma sätt kan vi gå mot en tid då vi också måste uppgradera de chip som vi opererar in i våra kroppar. Några av chippen kommer att användas för identifiering, andra kanske för handel medan åter andra för medicinsk uppföljning av vår hälsa.

En utveckling som uppenbarligen många av de unga i Ciscos undersökning redan har accepterat.

Facebook på jobbet

Av , , 1 kommentar 0

Nyheten sprids snabbt över hela världen. ”Facebook at Work” ska bli en ny tjänst att använda på arbetstid.

India Today, Malaysian Insider, Japan Today, Financial Times, Namibia Press Agency,Reuters, The Guardian – alla rapporterar om ryktet att Facebook hyser planer på att ta sig in på arbetsplatserna på riktigt. För facebookar gör ju redan många på sitt arbete, och det är något som Facebook nu vill utnyttja, enligt vad ryktet säger. Facebook har dock inte officiellt bekräftat nyheten.

Trots det fylls ryktet med detaljer. The Guardian skriver att Facebook at Work kommer att innehålla ett nyhetsflöde, möjlighet att skicka meddelanden och skapa grupper. Även någon form av projektverktyg kommer att finnas med för att användarna ska kunna dela dokument.

Mashable menar att konton på Facebook at Work kommer att vara separerat från användarnas privata konton.

Är ryktet sant kan Facebook at Work bli en allvarlig konkurrent till både Linkedin och Google, men även Microsoft och IBM som har liknande verktyg för anställda. Om säkerheten dessutom kan garanteras så att inte konton lätt blir hackade och arbetsrelaterad information som ska vara intern sprids över nätet kommer förmodligen många företag att ta sig en allvarlig funderare på om det inte är dags att ta in Facebook i företagens verktygslåda.

Kanske är det främst Linkedin som här får se upp. För de flesta, åtminstone i Sverige, är Linkedin inte något som används dagligen. Mest är det någon form av CV som ligger lite outnyttjad.

Kan Facebook erbjuda en mer aktiv tjänst så kan det utan tvivel bli en het konkurrent mot flera och ge ett uppsving för plattformen som redan idag har 1,4 miljarder aktiva konton.

Sociala medier och härskartekniker

Av , , 1 kommentar 0

I veckan har två mycket intressanta böcker om internet kommit ut. Det är faktasamlingen Svenskarna och internet 2014 samt boken Sociala medier och härskartekniker.

Både böckerna speglar internets utveckling, men från lite olika håll. Sociala medier och härskartekniker har skrivits av Annakarin Nyberg och Mikael Wiberg, båda forskare vid Umeå universitet och med stor erfarenhet av internet som fenomen. Boken vill diskutera hur människor på olika sätt försöker dra nytta av det sociala spel som sker på nätet, inte minst i form av härskartekniker. Författarna presenterar tio härskartekniker som i dag utövas på nätet – och tio motstrategier för att utveckla ett bättre förhållningssätt till såväl subtila som tydliga härskartekniker i sociala medier.

Dessutom får vi möta nätprofilerna Clara Lidström och Johanna Frändén och deras strategier på internet.

Svenskarna och internet 2014 är den årliga sammanställningen av internetstatistik som ges ut av Internetstiftelsen. Suveränt sammanfattat om internets utbredning och användning i Sverige. Här får vi bland annat veta att fortfarande är det en miljon svenskar som inte använder internet, en viktig notering när vi talar om att alla ska kunna vara med i samhället.

Men vi får också veta att nu använder hälften av tvååringarna internet. Redan bland 3-åringarna är tre av fyra internetanvändare och vid 7 år är andelen 90 procent.

Tvi viktiga böcker att studera för att förstå mer om vad internet betyder i våra liv.

De nya jobben i digitala industrin

Av , , 1 kommentar 0

Nu kommer de nya titlarna och jobben. När digitaliseringen förändrar samhället får också arbetsmarknaden ett nytt utseende. Chief Digital Officer, Social Media Manager, Data Scientist, Community Manager, Customer Interaction Manager, Interaction Designer och Expectation Analyst är bara några av de nya engelska titlar som vi fått vänja oss vid under de senaste åren. (Se för övrigt nya jobb i digitala industrin på InfoTech Umeå)

Utvecklingen mot nya titlar och nya jobb är något som inte minst kan märkas inom kommunikationsområdet, menar Christina Hammer på Hammer & Hanborg som rekryterar kommunikationsexperter till andra företag.

Hammer & Hanborg startade 1994 – innan internet fanns.

– Jo, det fanns men vi och många med oss visste inte om det. Internet tillhörde teknikerna, definitivt inte kommunikatörerna. Teknikerna var väldigt svåra att förstå och det krävdes ”tolk” för att kunna navigera framåt. Affärsnyttan var inte tydlig och många var skeptiska, säger Christina Hammer, en av grundarna till Hammer & Hanborg, i ett pressmeddelande.

Det är möjligheterna med internet och de digitala kanalerna som påverkat kommunikationsrollen allra mest.

– Vi hade aldrig kunnat föreställa oss att det på två decennier skulle bli en så stort förändring. I dag är det roller som Expectation Analyst, Chief Listening Officer och Why Director som gäller, säger Christina Hammer.

Just dessa tre jobb som Christina Hammer nämner är kanske lite mer spektakulära, åtminstone finns de inte med (just när detta skrivs) på listan Jobbsök över lediga jobb som InfoTech Umeå publicerar för den digitala industrin.

Men ett annat nytt jobb finns med på listan. Det är Digital designer som söks till kommunikationsbyrån Plakat. ”Den digitala designer vi söker är formsäker med fokus på UI och UX – oavsett lösning, flöde och enhet. Du är idédriven, lyhörd och lika passionerad för grafisk design som digitala innovationer”, skriver Plakat i sin annons.

Tilläggas kan att UI står för User Interface och UX för User Experience, två områden som ser till användarperspektivet på exempelvis digitala tjänster.

Webbstrateg, systemutvecklare, it-samordnare, helpdesktekniker, key account manager och training manager är andra yrken som just nu finns på InfoTech Umeås lista över lediga jobb. Flera av dessa är titlar som vi hunnit vänja oss vid inom det digitala området.

Men förändringarna kommer att fortsätta och intressant är att se hur det kommer att påverka kommande titlar i jobblistan. Får vi ha kvar it-samordnare i framtiden? Eller är it då något så självklart enkelt så att någon samordnare inte längre behövs?

För övrigt kan kanske framtidens jobb anas bland de titlar som finns hos talarna på SIME 2014, en konferens som samlar några av de hetaste namnen inom dagens digitala industri och medieföretag. En snabb titt på listan ger titlar som
EVP Strategy and Digital Transformation
Social innovation strategist and Storyteller
Chief Operating Officer
Director Data & Programmatic
Evangelist
Chief People Officer
Brand Director
Chief Development Officer
Corporate Citizenship Officer
Digital Strategist and Creative
Director Communications and Development Cooperation
Head of CSR

Återstår att se vilka nya titlar som vi kommer att få möta i framtidens konferenser och vilka titlar som faller bort. För förändringen har kommit för att stanna.

Bilden nedan från SIME 2014

sime2014

Umeås bredband en förebild i hela världen

Av , , 1 kommentar 0

Vägar, järnvägar, båttrafik och flyg – under de senaste åren har vi kunnat se hur en väl utbyggd infrastruktur gett människor möjlighet att upptäcka nya platser, möta andra människor, sök ny kunskap. En fungerande infrastruktur är på så sätt en grund för att bygga ett demokratiskt samhälle.

Till dessa infrastrukturbyggen får vi idag lägga till även internet. Nätet har under de blott tjugo år som det funnits tillgängligt visat sig vara inte minst en grund för demokratiska samtal, möjlighet till nya möten och kunskapsspridning. Visst finns också mycket skit där ute, och det måste på många sätt bekämpas. Men inte med ett stängt internet utan än mer med ett öppet och tillgängligt för fler.

Här kan Umeå vara en förebild för många andra städer i världen.

2012 publicerade Akamai Technologies sin respekterade State of The Internet Report. Den visade att Umeå hade västvärldens snabbaste internet. Listan över världens 100 snabbast uppkopplade städer toppades av sex sydkoreanska städer och sju japanska. Sedan kom Umeå på plats 15. Nästa västerländska stad fanns på plats 50.

Det var en enorm fjäder i hatten för Umeå och de framsynta bygge av infrastruktur kring bredband som skett i staden ända sedan 1990-talet.

Idag har Akamai ändrat sin mätningsrapport och det går idag inte att få fram siffror för enskilda städer, så det är svårt att veta hur Umeå ligger till i världslistan 2014. Men att Umeå ligger långt fram märks ändå, inte minst med den reklamfilm, Living with Lag, som Umeå Energi och dotterbolaget ume.net tagit fram tillsammans med byrån ANR BBDO.

Living with Lag har idag setts över 5,6 miljoner gånger på Youtube och sprider därigenom budskapet om att i Umeå är det något särskilt med bredbandet. Här finns en hastighet som få städer ka nmäta sig med.

Filmen har också fått ett enorm mottagande i en mängd reklamtävlingar, både i Sverige och internationellt. Nu senast är det den prestigefulla tävlingen European Excellence Award som filmen nominerats till.

Tävlingen avgörs den 4 december och det är bara att önska alla inblandade god lycka.

Läs mer om bakgrunden till Umeås snabba internet.

Heter det deleta eller ta bort?

Av , , Bli först att kommentera 0

Heter det laptop eller bärbar dator? Smartphone eller smart mobil? Heter det verkligen managera ett datacenter? Eller ska vi säga administrera en verksamhet? Eller leda den?

Jobbar du med Big Data? Heter det deleta eller ta bort? Är inte gamer något annat än spelare? Går det lika bra med content som med innehåll?

Språket förändras. Det är något naturligt och inget som vi ska vara ledsna över. Om inte språket förändrades skulle vi fortfarande använda runskrift eller läsa Bibeln i Gustav Vasas bibelöversättning från 1541. Vi skulle inte ha nyöversättningar av klassiker som Dostojevskijs Brott och straff eller Shakespeares verk.

Att språk förändras är något som vi alltid har levt med och alltid kommer att leva med. Något annat är omöjligt.

Men att inte bry sig om hur ett språk utvecklas, att kanske mista ett helt språk, det är något helt annat, och något som nu Svenska Akademiens ledamöter i en debattartikel i Dagens Nyheter uppmärksammar. Det är med anledning av att regeringen i sitt budgetförslag vill dra in anslaget till Terminologicentrum som har till uppgift att dokumentera och leda förändring av fackspråk på svenska, det vill säga hur ska exempelvis tekniker, ingenjörer och programvaruutvecklare uttrycka sig på svenska.

Det är ett viktigt och nödvändigt arbete, menar Svenska Akademien, och hävdar att en nedläggningen av Terminologicentrum skulle vara en mycket allvarlig stöt mot det svenska språket där det är som allra känsligast: uppkomsten av nya ­tekniska termer.

Svenska Akademien skriver: ”Men det är inte bara de som i dag arbetar inom vården, it-sektorn, bygg och industri et cetera som behöver de där nya termerna och definitionerna. Vi behöver dem alla för att det svenska språket ska kunna utvecklas, och leva. Alla kan dagligen och stundligen ser hur det engelska språket breder ut sig, och ingenstans är denna utveckling så tydlig som just vad gäller olika typer av fackspråklig terminologi. Det är här som svenskans reträtt på olika områden är som allra tydligast – detta fenomen som språkvetare kallar ’domänförlust’.”

Läs hela debattartikeln

När Lina gjorde Sverker nervös

Av , , Bli först att kommentera 2

Gång på gång kom Sverker Olofsson tillbaka till det. ”Du gör mig nervös”, sa han på scenen i Aula Nordica inför 850 gäster på Umeågalan. Den som gjorde den annars så trygga och lugna journalisten Sverker Olofsson nervös var Lina Thomsgård, grundare av Rättviseförmedlingen.

Lina Thomsgård var med sin föreläsning om jämställdhet ett av huvudnumren under första akten av Umeågalan, den som gick av stapeln i Aula Nordica innan alla gästerna förflyttade sig till Nolia för kvällens galafest för att fortsätta hylla stadens företagare.

Vad är det då som gör att Lina Thomsgård skapar nervositet? Enligt henne själv, knappt något alls. Hon bara håller fram en spegel, säger hon, och låter verkligheten synas i den. Så berättar hon inför gästerna på Umeågalan hur det ser ut i mediernas värld. Att tre av fyra som kommer till tals är män. Att fyra av fem experter som syns i nyhetsrapportering också är män. Att jurygrupperna i Idol, TV-kocktävlingar och andra tävlingar i TV ofta innehåller två män och en kvinna, aldrig tvärtom. Aldrig bara kvinnor.

Så säger hon att när hon lyfter fram spegeln på detta sätt får hon ofta stämpeln på sig att vara ett problem. Den som påpekar orättvisorna ses som den som ställer till problemen. Fast spegelbilden bara avslöjar att det är verkligheten som är skev.

Så det är inte Lina Thomsgård som är provocerande, det är verklighetens skeva fördelning mellan kvinnor och män som provocerar.

Då säger Sverker Olofsson igen, ”Du gör mig nervös.”. Fast egentligen är det ju den skeva verkligheten som är grunden för att många av oss att blir nervösa. För när vi väl upptäcker skevheten kommer vi kanske till insikt om att verkligheten måste förändras, och inför förändringar är det lätt att bli nervös.

Hur ser det då ut om vi håller upp Lina Thomsgårds spegel mot Umeågalans hyllning av framgångsrika företagare? Jo, skevheten skaver också där.

Av sammanlagt tolv priser var det enbart två som gick till företag eller organisationer där en kvinna fanns med för att ta emot priset. Det var VK Medias Varumärkespriset och priset som Årets företagare. Tio av de tolv priserna gick alltså till män. Inget pris gick till ett företag där enbart en kvinna tog emot det.

Titta in i den spegeln och säg om du blir nervös eller inte.