Vad är exponentiell tillväxt?

Av , , 1 kommentar 1

Vad är exponentiell tillväxt?  Till att börja med vill jag berätta två historier, om liljor i en damm, och en om vete på ett schackbräde.

Vattenliljor på dammen

En viss typ av vattenliljor introduceras till en damm. Just denna arten växer exponentiellt. och fördubblas varje dag, och kommer täcka hela dammen efter 30 dagar. Efter hur många dagar täcks hälften av dammen?
Många kanske tänker att den borde va halvfull efter halva tiden, dvs efter 15 dagar. Detta är dock fel: dammen kommer vara halfull den 29 dagen och vara helt full nästa dag.

Vetekorn på schackbrädet
Denna historia handlar om uppfinnaren av schack, en man från Indien. När han visar upp sitt påhitt för kungen så frågar kungen vad han vill ha som belöning. Mannen svarar att han vill bara att kungen ska ge honom vete, ett vetekorn på första rutan, 2 på den andra, 4 på den 3e, osv, en fördubbling för varje ruta. Kungen tycker sig lätt kunna avvara några få vetekort så han går snabbt med på förslaget. Detta visar sig snabbt vara en dålig idé, då fördubblingarna snabbt drar iväg.  På den 4 rutan läggs 8 riskorn, men på den 16e rutan måste läggas 65536, på den 32e rutan 4294967296 riskorn, och på den sista rutan 9,223,372,036,854,775,808 riskorn, något kungen verkligen inte har råd med.

Detta med exponentiell tillväxt beskriver egentligen fördubblingstakten. Ett enkelt sätt att räkna ut fördubblingstakten är att använda 70-regeln. Den innebär att man delar 70 med tillväxttakten i %, detta ger hur många t.ex. år det tar för en fördubbling. T.ex. om Kinas ekonomi växter med 7% per år, så kommer den fördubblas på 70/7 = 10 år. Eller om du får 3,5% på ditt sparande varje år så kommer dina pengar ha fördubblats på 70/3,5 = 20 år. Detta innebär att du kommer ha 4 gånger så mycket på 40 år, och 8 gånger pengarna på 60 år. Så även om tillväxttakten är densamma så kommer ökningen av pengar gå allt snabbare.

Tyvärr så är vi människor ganska dåliga på att reagera på exponentiell tillväxt. Se bara på fallet med liljorna på dammen, på slutet växer det så sjukt fort. Samma principer går att tillämpa på andra saker, till exempel miljöproblemen, att man har en viss %ig ökning av utsläpp, eller avskogning, eller artförlust varje år. Det går långsamt i början, men efter ett tag så blir det praktiskt taget en explosion. Detta ser vi nu i mycket av utvecklingen här i världen, både inom ekonomin, och i miljön.

Utförsäljningen av apoteket en flopp

Av , , Bli först att kommentera 1

http://www.dn.se/sthlm/110000-lamnar-sitt-apotek-utan-medicin

Att sälja ut apoteket har visat sig blivit en flopp. Tanken var att att marknadskrafterna skulle genom ökad konkurrens öka servicen för kunderna. Detta visar sig nu inte fungera. Genom att låta marknadskrafterna jobba, så kommer servicen samlas där pengarna finns, så där lönsamheten är dålig så kommer det också fungera dåligt. Detta har vi har sett både på landsbygden, där de "vanliga apoteken" är de enda som kan drivas, samt inom receptbelagd medicin, det är för dyrt att ha massa olika medicin i lager. I inget av dessa fall har vi fått bättre service.

Nä att låta pengarna styra,  istället för sjuka människors och dess behov är omoraliskt, för att inte säga odemokratiskt. Makten ska komma från folket och dess behov, oavsett om man har pengar eller inte, och så sker inte på en fri marknad där de som har pengar bestämmer.

Att tillåta försäljning av huvudvärkstabletter och liknande på ica är toppen, men att låta försäljningen av receptbelagd medicin styras av marknaden är ett ideologiskt felsteg och en uppenbart värdelös idé. Håll marknadskrafterna utanför vård, skola och omsorg!

Frikoppling

Av , , 1 kommentar 0

Flygplan kraschar ibland. Inte särskilt ofta, men det händer, med oftast ganska tråkiga följder. Därför försöker man minska risken att detta händer med olika metoder. En del vill ha ner risken till 0, men att tro att det går är bara okunnigt. De riskkällor som finns är lägesenerggi, kinetisk energi och kemisk energi i bränslet. Det enda sättet att nå 0% risk är om planet står stilla, på marken, utan bränsle. Men då kan man ju inte flyga, eller hur?

På samma sätt finns det de som resonerar mellan kopplingen mellan ekonomin och miljöpåverkan. Vissa vill tro att det går art drikoppla dessa två, men det är lika lönlöst som att frikoppla flygning från risk. Miljöpåverkan upppstår av all produktion och användning  av varor och tjänster – gör man något påverkas miljön. Antag vidare att man skulle luckas med 100% frikoppling, vad har man då? En pengasnurra som snurrar på utan att det sker någon påverkan på något överhuvudtaget, och vad vore syftet med det? Att frikoppla ekonomisk aktivitet från miljöpåverkan är som att frikoppla flygning från risk – ett lönlöst spel för gallerierna, om det ens går. Glöm inte detta nästa gång du läser om frikoppling!
 
 
"Men, jag förstår inte riktigt kopplingen mellan ekonomisk aktivitet och miljöpåverkan." Jag föklarar:
 

Som bilderna ovan visar så ger "ekonomiska processer" avfall av olika slag, alltså miljöpåverkan. (Även om den inte för t.ex. en enskild människa inte är stor, men har man 7 miljarder så får man snabbt icke försumbar miljöpåverkan. Miljön har en förmåga att absorbera viss miljöpåverkan, men inte hur mycket som helst, men mer om detta senare)
 
Vad gäller vid odling och andra uttag av natturresurser då? Vid första ögonkastet så kan t.ex. ett odlat fält se ut att bara ge och ge, att man kan plocka ut råvaror i en evigt flödande ström. Detta stämmer dock inte.

Som bilden visar, så krävs en hel del inputs för att odlingen ska fungera. En naturlig miljö fungerar såklart av sig själv, men ofta då med ett begränsat utflöde. I moderna jordbruk så stoppas det in väldigt mycket både konstgödsel och bränsle till traktorerna, då de naturliga flödena inte räcker till. Miljöpåverkan från detta blir förutom landanvändningen, en utarmning av näringsämnen och minderaler ur jordarna, samt indirekt genom produktion av bränslen och konstgödsel.
 
Ekonomisk aktivitet kan alltså ses som ett flöde av energi och materia genom en "ekonomisk enhet", alltså en maskin, fabrik, människa, odling osv. Det går inte att skapa en "ekonomisk enhet" som bara producerar "nytta" utan annan miljöpåverkan såsom avfall eller andra utsläpp, något som bevisas av termodynamikens andra huvudsats (den säger i stort sett att man alltid får ett spill, att ingen process kan ge 100%).

Enda sättet att inte få någon miljöpåverkan är att inte ha något flöde, alltså ingen ekonomisk aktivitet. Man kan alltså inte frikoppla ekonomisk aktivitet från miljöpåverkan.

Skogsbrand?

Av , , 1 kommentar 0

Det fanns en gång för inte allt för länge sedan ett annat Sverige,  ett Sverige utan kommuner och skolplikt. I detta Sverige levde man ur hand i mun på bondgården. En gång i veckan, varje söndag, så samlades innevånarna i socknen för att gå till kyrkan och sjunga psalmer och be. Detta var dock inte allt man gjorde, kyrkan och socknen blev också en slags samligsplats där man kunde komma överens om olika saker. En historia jag hört var att man gick ihop ett gäng bönder och hyrde in en lärarinna för att ge sina barn en skolgång. På denna tid var inget lika automatiskt som det kan upplevas idag, det var upp till de själva att ordna för sig, annars blev dom utan. Man blev på detta sätt direkt delaktig i skapandet av sin egen välfärd, man såg sammanhanget och nyttan med detta.

Sen flyttar vi fram några år till idag.Jag såg på nyheterna ett rapportage om New York och Brooklyn, där systemet för dagis inte fungerade, det kommunala kunde inte fixa dagisplatser till samtliga. Där hade man nu gått ihop några föräldrar och själva anställt en förskolelärare till sina barn, precis som man tvingades till förr.

Detta vittnar om två saker, dels att systemet inte fungerar så bra som det skulle. Detta är dock ingen ovanlighet, det händer lite då och då, även i Sverige, fast oftast så gör vi inget åt det för vi vet att det ordnar sig.
Dels så visar detta också på något värre, att man inte längre har förtroende för de gemensamma strukturerna som är tänkta att ta hand om oss. Dessa sociala strukturer växer sig allt större, stelare och mer komplexa, likt en igenvuxen skog. Fler och fler börjar ta dessa för givet, och det blir svårare att se sammanhanget då man byggt ett komplext system ivägen, vilket leder till ett urholkat förtroende. Dessutom (gäller inte bara skolbranchen) så försvårar de stora strukturerna för dom små, de blockerar ljuset för nya plantor vid markytan.

Vad behövs för att få bukt på dessa gamla strukturer? En röjning? Gallring? Avverkning? En Skogsbrand?

Strategiska drivkrafter

Av , , 3 kommentarer 0

När företag och organisationer pratar om globala strategiska drivkrafter så finns det ett par kategorier det brukar handla om. Vi har klimathotet/miljöförstöringen, resursbrist samt urbaniseringen/befolkningsutvecklingen.  Vanliga drag i olika framtidsscenarier är att kina kommer att växa kraftigt, för att sedan bli omkörda av indien med sin "bättre" åldersstruktur med fler i de lägre åldrarna. Detta kommer ske samtidigt som energipriserna förblir höga vilket ställer krav på energieffektiv verksamhet. Även råvarupriserna kommer försätta växa från en idag redan hög nivå.

Detta är som sagt ett icke ovanligt och orimligt framtidsscenario för stragegisk planering på högre nivåer. Det finns dock en sak, en mycket viktig sak som dom missar. Nämligen utvecklingen av LENR, eller "kall fusion".

Med denna upptäkt, 2000-talets motsvarighet till upptäkten av eld, så kommer allt ställas på sin ända. Detta kommer innebära långt mer än den faktor 10 som ofta pratas om, snarare en faktor 100, eller ännu mer. De första modellerna kommer t.ex. kosta så lite som 50$/kw och med en driftskostnad på ett par hundra kronor per år för en 10kW värmare.

Hur kommer detta påverka vår ekonomi?

Vi kommer ske ett paradigmskifte. Från det att energi var dyrt och råvaror billiga, till att energi är billigt och råvaror dyra.
Under årtusenden har energi varit den begränsande faktorn. Muskelkraft och djurkraft var länge de enda kraftkällorna. Dessa kraftkällor var beroende av mat, och matproduktionen var beroende av mängden land. Mer land betydde mer energi, mer makt. Detta var en av drivkrafterna för kungar att tillskansa sig större och större riken.
Sen började man hitta kol och olja. Detta var upplagrad och koncentrerad energi som försköt förhållandet mellan pris.  Idag är energin så billig att det t.ex. lönar sig att frakta fisk fiskad i atlanten till asien för rensning och sedan frakta den tillbaka till europa för försäljning. Då energin idag mest kommer från fossila källor så har detta stor miljöpåverkan, och håller faktiskt på att förstöra våra ekosystem.

I den nära framtiden så kommer dock enegi från denna nya typ av energikälla bli tillgänglig. LENR kommer att på samma sätt som kol, olja och gas helt utkonkurrerade hand och djurkraft, på samma sätt flytta över kostnadsandelen nästan helt och hållet till råvarukostnaden.

Detta paradigmskifte, denna fullkommliga revolution kommer ställa alla våra strategiska beslut på sin ända. Saker som idag verkar viktiga, så som att minska energiförbrukningen osv, kommer bli oviktiga. Stora investeringar som vindkraftverk kommer snabbt bli utkonkurrerade, många innan de hunnit betalas av.

Då LENR slår igenom inom 1-2 år och kullkastar all strategisk planering så kommer alla fråga sig hur vi kunde missa detta? Och det är frågan, varför är alla så blinda för denna frågan?
 

Vad är fri vilja?

Av , , 7 kommentarer 0

Jag var på en föreläsning häromdagen i ekologisk ekonomi, för övrigt ett mycket intressant ämne som ofta kritiserar rådande ekonomiska teorier.
Hursomhelst så pratade föreläsaren om rationella val, och sade att att alla våra val är rationella. Detta tänkte jag diskutera nu.
Antagandet att alla människor alltid gör rationella val är en av grundpelarna i ekonomisk teori. Genom att anta detta, så är det ju uppenbart att det är bra med valfrihet, freedom of choice. Valfrihet är marknadsekonomins kanske viktigaste byggsten; med valfrihet kan köparen välja det bästa alternativet på marknaden. Att vara rationell är att göra ett medvetet val utifrån given "data"/information.

Men, är vi verkligen rationella jämt? Knappast. Vi tenderar att ofta göra känslomässigt styrda  (och därmed ofta omedvetna) val. Jag skulle bli förvånad om ens 50% av våra val är rationella (Har ni sett lyxfällan?).

För att ta detta ett steg längre så frågar jag om vi överhuvudtaget är kapabla till fria val, eller om vi bara tror det?

I ett avsnitt av vetenskapens värld i höstas nån gång (har tyvärr ingen SVT-play-länk) så var det ett inslag om att man kunde förutsäga en människas val upp till 6 sekunder innan den personen var medveten om sitt val (Länk). Detta tycker jag visar på att vi är mer styrda än vi tror. För att illustrera detta med en bild.

Vår hjärna/kropp, illustrerad av fyrkanten, är som en sorts avancerad funktion. Denna funktion bestäms av tidigare upplevelser, av samtliga (känslomässiga) upplevelser. På så sätt så får man ut en viss känsla/tanke/handling, givet en viss händelse/upplevelse in. Hur funktionen fungerar är såklart för avancerat att för att vi ska kunna beskriva, men skulle vi det så hävdar jag att man skulle kunna räkna ut en persons handling i förväg, vilket skulle bevisa att det inte finns fria val.

Att vi inte har fri vilja ska inte blandas ihop med diskussionen om ödet, som fri-vilja-diskussioner ofta handlar om, alltså att livet skulle vara ödesbestämt och alla ens val redan är gjorda, av t.ex. gud. Nä gällande framtiden på lång sikt så säger kaosteorin att framtiden på lång sikt är oförutsägbar och inte möjlig att veta. Men på kort sikt så tror jag det skulle gå teoretiskt, vilket skulle visa att vi inte har något val, att valfrihet inte existerar.

 

Revolution

Av , , 1 kommentar 0

Medelåldern i Sverige ligger kring 40 år. Det innebär att de flesta i Sveriges land har levt igenom ett antal kriser. Krisen på 90-talet slog hårt mot offentlig sektor och med många arbetslösa. IT-bubblan sprack i början av 2000-talet, och så klart den akuta finanskrisen 2008-09. Dessa kriser mins de flesta. Innan dess hade vi några mindre kriser på 80-talet, varvskrisen och såklart oljekrisen på 70-talet. Men i stort sett ända sen andra världskriget har vi haft en ständigt växande ekonomi. De flesta födda idag vet att ekonomin växer på lång sikt, de har aldrig upplevt något annat.

Det vi står inför nu är något annat. Det vi står inför nu är inte bara ett hack nedåt i en annars ständigt växande kurva, det är inte bara ett litet avbräck i den annars eviga tillväxten. Det vi ser nu är något som ingen av oss sett förut, något nytt, något som kommer skaka samhället i sina grundvalar.

Ofta jämförs denna krisen med krisen på 1930-talet, men jag skulle snarare säga att det kommer vara närmare 1910-talet, eller varför inte 1790-talet. Det vi står inför är en revolution, en bortgång från gamla system mot nya, mot ett nytt hållbart system. Detta är vi tvunga till. Vi kan inte hålla på som vi gjort de senaste århundradena, och detta börjar vi bli varse, både på det ekonomiska och miljömässiga planet. Förändringens tid är här.

Denna förändring kommer troligen inte utan konflikter. Denna tid vi står inför, kommer vara en orolig tid, en tid där mattan kommer ryckas undan, ryckas bort under fötterna på de som idag håller i systemet. Det kommer vara en orolig tid, en tid där konflikthärdar kommer kunna växa till sig, frodas och utvecklas, och i värsta fall utvecklas till krig.

Men det kommer också vara en tid av utveckling. Nöden är utvecklingens moder, och med gott om nöd kommer också gott om utveckling. Denna utvecklingen kommer ske på olika nivåer, på alla nivåer. Folk kommer behöva sin omgivning på ett helt annat sätt än idag, man kommer bli beroende av relationer till de som finns i ens närhet, grannar, vänner och familjer.
Lika så kommer teknikutvecklingen utvecklas. Möjligheterna till detta kommer blomstra, både pengar och energi kommer att kunna satsas på att snabbt utveckla ny teknik.
Likaså kommer de sociala systemen utvecklas, både lokalt men även globalt. Folkets krav på mer rättvis fördelning, på ett slut på förtryck och orättvisor kommer bära frukt, och detta kommer vi ha med oss in i denna föränderliga framtid vi står inför.

Det finns ett kinesiskt ordspråk som säger: May you live in interesting times – må du leva i intressanta tider. Och de närmaste årtiondena kommer vara fantastiskt intressanta.

Iran hotar strypa oljeflödet

Av , , Bli först att kommentera 0

I en artikel i DN och SvD så skrivs det att Iran varnar för dubblade oljepriser om sanktionerna mot landets oljeindustri fortsätter. Inte nog med att landet är en av världens största oljeexportörer, Iran ligger också väldigt nära Hormuz-sundet, ett sund där 20% av världens olja, en tredjedel av all sjögående export, passerar.

Landet kan med lätthet både sluta exportera sin egen olja, och stänga igen detta sundet, vilket skulle skapa totalt kaos på världens oljemarknader. I oljekrisen på 70-talet ledde en minskning på 8% av oljetillgången till en fyrdybbling av oljepriset och kaos i många västländer. Man kan då knappt tänka sig vad en mer än dubbelt så stor minskning skulle innebära

Innanför sundet ligger samtliga oljehamnar från Irak och Kuwait, de flesta av Saudiarabiens oljehamnar, samt några mindre länders, typ Bahrains.

Skärpning! – en historia om energi och materialflöden

Av , , 2 kommentarer 0

Jag såg en debatt på tv imorse, där dom pratade om utvecklingen sedan efterkrigstiden. Deras tankar var i stil med: Det är våra politiska ideer som skapat välfärden under efterkrigstiden. Dom hävdade alltså att dom enbart med ideer skapat välfärd, att socioekonomiska/politiska ideer är det viktigaste, att ideer och initiativ är det enda som behövs för att skapa en välfärdsstat.

Tala om att vara ute och cyckla

För vad har hänt under efterkrigstiden? Jo vi har med hjälp av billig energi från olja, vattenkraft och senare kärnkraft kunnat öka genomströmmningen av energi – vi har med våra gruvor och skogar pumpat ut ohyggliga mängder material som snurrar genom vårt ekonomiska system. Detta är den största bidragande orsaken till att vårt välstånd ökade. De politiska och socioekonmiska tankarna, ideerna och systemen ligger bara ovanpå och skvalpar, dom ligger där ovan och reglerar litegrann.

Många som tänker som de i debatten ovan- och det är alldeles för många-  tar alldeles för mycket för givet. Dom har sett att vi alltid, under deras livstid och kanske tillochmed under deras föräldrars livstid har haft ett ökande energi och materialflöde i vårt samhälle- utan att riktigt fundera på varifrån det kommer. Detta är oerhört naivt och och okunnigt. För har man ökande energi och materialflöden i ett samhälle är det lätt att få till välfärd, man kan nästan tillämpa vilken sorts ideer som helst. Och tvärtom, har man inget eller ett minskande energi och materialflöde i ett samhälle så är det mycket svårare.

Ingen energi – ingen välfärd, hur bra ideer man än har.

När ska vi sluta ta detta för givet? Ett bra ställe att börja på att jobba med dessa frågor är i skolan. För mig är det ett mysterium att vi inte har "hållbar utveckling" på schemat i grundskolan, att man inte får lära sig om energi och materialflöden och dess påverkan och inverkan på våra ekosystem och vårt ekonomiska system. Lika så på ekonomutbildningarna på högskolan bör man införa lite hållbar utveckling och ekologi eller industriell ekologi på schemat, särskilt som våra ekonomer ofta blir våra makthavare och beslutsfattare. Vi lever inte frånkopplat från vår planet, vi kan inte uppföra oss hur vi vill utan att ta konsekvenserna för vad vi gör, vi kan inte tro att ekonomisk tillväxt ska vara frånkopplat från miljökonsekvenser, vi kan inte bara öka energi och materialflöden genom vårt samhälle utan att tro att det kommer få konsekvenser, vi kan inte bara hoppas på att naturens känsliga ekosystem pallar med allt vi gör.

Vi är en del av det globala ekosystemet och det är dags att vi börjar agera så också.