I dag kom en av mina väninnor och hälsade på. Hon ville se min kökslampa. Det är många som vill veta hur den blixtrar sa hon. Efter att ha beskådat min kökslampa sa hon en fantastisk lampa men jag skulle vilja ha en sådan på toaletten.
Jag kontaterar att ’smaken är som baken’ delad.

Vi, Andersson och jag, är delägare i en skogsfastighet vid Ångermanälven i Vilhelmina. Om vi skulle få rösta nu på söndag när det gäller Vojmån skulle vi rösta olika.
Eftersom vi känner Vilhelminaskogarna och dess vattendrag så har diskussionen här hemma varit både utförliga, hetsiga och ibland tenderat att skilja makarna Anderssons åt i deras sovrum. Det kan ju faktiskt vara skönt att sova ensam någon gång eller hur?
Andersson är helt klar över sitt ställningstagande ett rungande NEJ. Motivet vi måste kunna spara något vacker åt nästa generation. Dessutom tror han inte att det blir någon större energivinst eller lägre priser att göra en överledning vid Vojmån. Dom blir lurade dom som säger ja tror han.
Jag skulle ha röstat JA därför att jag anser att Vilhelmina kommun behöver billig energi, arbetstillfällen och en extra slant i kommunkassan. Dessutom tror jag att mina partikamrater har gjort ett bra uppgör med Vattenfall. Så¨våra röster blir oavgjort i denna omröstning.
Jag ringde min kusin i dag och hon hade röstat men vad ville hon inte berätta men hon påpekade att det även gick att rösta blankt.
Att rösta blankt är fegt tycker jag. Men det är klart det är bättre än att strunta i valmöjligheten,
Nu är frågan vilka konsekvenser får ett Ja eller ett Nej för Vilhelminaborna? Ett är säkert det får konsekvenser i vår familj. Först skall det utvärderas varför det gick fel och sedan har vi ju slagit vad, så någon blir en nöjd vinnare på måndag.
I Vår famlij är det aldrig helt stilla det förs alltid en samhällsdiskussion och för det mesta har Andersson och jag helt olika uppfattning så i vårt äktenskap blir det aldrig slentrian. Det är alltid något på gång.

Nog måste den politiska alliansen i Nordmaling slarvat med datum för sammanträden när politikerna skall besluta om vilka pengar som de kommunala verksamheterna skall ha 2009. Ingen ordning inget material från största nämnden. Inget beslut klart om vad dom tycker om de mindre pengar som de styrande i Nordmalings kommun beslutat om. Ja nu blir det som vanligt ett extra sammanträde för att besluta om 2009 års anslag. Fel kan man göra på många olika sätt. Ett exempel. Andersson påstår att jag har tagit fel utan att han medverkat till detta, ha, ha. Det var så här. Jag skulle snabbhandla några grejor. Andersson körde mig fram till affären och jag slank in genom dörren. Snabba som vi kvinnor är kom jag snart ut. Där stod bilen, jag öppande dörren, satte mig i passagerarsätet och säger -jag är klar. Jasså svara en manlig skrovlig röst. Det där är inte Andersson säger hjärnan. Jag tittar upp och där sitter en helt främmande äldre herre. Ursäkta jag har tagit fel säger jag och rusar ut ur bilen med kassar och allt. Väl ute tittar jag mig omkring och där borta sitter Andersson i vår bilen och ler. Jag muttrar xxxxx och sliter upp dörren till bílen och skriker varför har du flyttat bilen. Du har tagit fel jag har inte flyttat bilen säger en skrattande Andersson. Att luras är inte kul även om det handlar om något på hjul. Se upp säger Andersson annars kan du falla ner.
Det samma måste jag säga till Ordförande i Kommunfullmäktige tillika Barn och utbildningsnämnden. SE UPP, annars kan du falla ner………

Där står han vid bussen, vart skall du åka säger han. Kepsen är nerdragen över pannan och ögonen blixtrar under stora gråa ögonbryn. Till Umeå svara jag. I Umeå finns det inget för dig säger han och fortsätter kom å drick kaffe eller te hos mig i Sunnansjö vackra by. Jag kan inte i dag heller säger jag. Du säger han, inte är du väl ’storbjudd’?
Denne lille alerte mannen och jag har ett knepigt förhållningssätt. Han dyker alltid upp och ropar -hörredu hur har du det? Sedan tar han upp dagens ämne allt mellan skogsråvaran, industrin, jordbruket och enskilda människor som han tycker till om. Ibland osar kommentarerna hett.
Vad tycker du om bankkrisen säger han ögonen blixtrar och kepsen åker på sne. Det är de välbeställda som får allt, se bara hur det är i Sunnansjö säger han. Det är kapitalet säger jag. Det där var inget riktigt svar säger han. Du svarar som dom som inte vill svara i Sunnansjö. Han tittar mig i ögonen och säger strunta i Umeå, där finns inget att hämta. När får Sunnansjö bredband frågar han. Du ska veta att många är upprörda även dom beställda, för övrigt behövs bredband fortsätter han. Han tar emot en stor kartong från chaufören och jag frågar inte har du väl skaffat dig en dator?
Hörredu hur har du det med prästen i Rundvik frågar han. Jag har gjort slut svarar jag.
Då ler han lyfter på kepsen och spatserar i väg med sin kartong. Jag åker tur och retur till regionsjukhuset men kan inte släppa tanken på ’min vän mannen i kepsen’ tänk om alla fick vara så pigga och alerta på ålderns höst.

Planeringen för morgonkvällens ofentliga möte på Rundviksgårder upptar min penna och mina sinnen. Nu ges tillfälle at ställa frågor till bland annat finansiärer.
I morgonkväll skall vi ta tempen på bostadsmarknaden utanför ’tätorten’,
Kan vi köpa, bygga och få lån till en bostadsfinansering i Rundvik, Lögdeå och Nyåker?
Vi S-föreningar på dessa orter har inbjudit alla till ett offentligt möte där Norrhus fastighetsbyrå och en lokal bank skall informera om vilka förutsättningar som finns för en positiv bostadsutveckling i dessa orter.
Nog är det väl konstigt att det skall skilja så mycket på huspriser utanför tätorten.
Helt klart det är endast vi som bor och lever som kan marknadsföra våra orter men vi kräver ett samhällsengagemang som kan möjliggöra detta.
Jag brukar alltid säga jag bor på Nordmaling men har stora intressen bland annat i Rundvk.
Att statsbiddrag och övriga finanseringsmöjligheter påverkar om vi skall ha ett levande omland (landsbygd) är helt klart.
Kvällens stora överrasklning tror jag blir när vår senaste medlem Arne K bjuder någor ’smarrigt’ typiskt danskt. Frågan är vad. Den som kommer till kvällens möte får se.
Morgondagens kvällsmöte kommer att vara iderikt det är jag övertygad om. Jag kommer därför att tänka på rimmet i min tjejkalender av Laila Wikström
’Att komma på en bra ide, är som att ha en kärleksaffär, med sitt innersta’
Jag hoppas på många kärleksaffärer vid morgondagens möte.

Min man Anderssons pappapresent är en arbetsbyxa köpt och inprovad lokalt. Att Andersson har för korta ben det kan ingen hjälpa. Jag fixar det sa jag när köpet gjordes. När sedan arbetsbyxan skulle kortas av så var inte min symaskin eller alla synålar helt överens med mig. Att sy av byxa mellan fickorna och skrevet är inte lätt. Det gäller att sy ett veck mellan fickorna på insidan byxan. Här uppstod problemet. Tyget var strävt och symaskinsnålarna vill inte hänga med. Efter tre nålbyten och många böner kom vi överens symaskinen och jag. Härligt nu får Andersson ha de nya arbetsbyxorna med alla fickorna på i alla väder. Passar denna regniga dag eller hur?
Att så många nålar måste sätta ’livet ’ till innan sömmarna blir helt OK är förunderligt. Det är nästan som i politiken så många sjuka och arbetslösa som får ’sätta livet’ till för att överleva.
Efter en timmes sömnad och flera provningar kan vi konstatera att längden och fickornas placering stämmer.
Det som jag inte tycker stämmer är den annons som Athena Omsorg infört i dagens lokaltidning. Man kan associera med den ’Amerikanska flaggans färger där man lagt in texten Athena omsorg älskar dig! Val i hemtjänsten, mot blå botten och en stor stjärna. Detta får mig att tänka på det Amerikanska presidentvalet som demokraterna vann. Därifrån till att göra anspelning för ett privat vårdföretag tycker jag känns fel. Något att pröva för konsumentombudsmannen eller?

Min yngste son och jag diskuterar politik och politiska ledare.
Jag är personvald till kommunfullmäktige säger jag. Naturligtvis är jag glad men också ödmjuk förtsätter jag. Tänk alla timmar som jag arbetar med politiken och politiska frågor fortsätter jag.
Hörredu, säger sonen, om noshörningen Nelson hade ställt upp i kommunvalet i Nordmaling skulle han ha konkurerat ur er alla från alla partier säger sonen.
Konsekens: Känslan övervinner förståndet.
Dagens ungdom?

Jag har länge surrat med Andersson om vår köksbelysning. En kristalllampa skulle vara något som jag alltid velat ha i köket säger jag. Inte i köket säger Andersson. Det blir prismor och skuggor och då kan jag inte läsa påstår Andersson. Jag har visat kataloger och olika reklamblad för kristallbelysning men Andersson har varit ovillig. Men så i denna vecka veknade han och jag fick min vilja igenom. Vi köpte en kristalllampa som jag absolut skulle ha i köket. Efter många och långa diskussioner påbörjade vi uppsättningen. Gissa var, självklart där kvinnan vill, alltså i köket. När vi står där och skruvar ringer telefonen. Det är vänninan. Du måste komma på kol-mötet i Oasen. Jag kan inte svarar jag vi håller på att sätta upp en lampa och det är många skruvar och prismor säger jag. Det går fem minuter telefonen ringer igen det är vänninan som påstår att det finns karlar här som vill träffa dig ta med Andersson och kom säger hon. Du får fara själv säger Andersson jag får som vanligt klara mig själv även om det är dina ’påhitt’ som jag skall fixa säger min rare Andersson.
Väl på mötet om lungsjukdomen Kol kan jag kontatera att det är en nyttig information och att det är många ungdomar som vill lyssna till hur vi skall kunna klara hälsan och våra lungor
Mötet avslutas med att ordförande i folkhälsonämnden påpekar vikten av motion. Ta stavarna och promenera säger hon. Jag har två par stavar men saknar stavdriften. Hur fäster man Lille Boy vid staven? Andersson hämtar mig från Oasen och lite förblindad av prismor och informationen om Kol, och dess Riksförbund, låter jag mig lungnas med en blick på min nya lampa som Andrsson lyckats sätta upp. ’Njut av livet-så ofta du kan’ ett råd från folkhälsonämnden och för mig blir det en blick in i min nya kökslampa.

I dag tog jag bussen till Umeå och regionsjukhuset. Det var dags för ett EKG. I går vid kommunstyrelsens arbetsutskott diskuterade vi tiden för dagens protokolljustering. Endast på eftermiddagen sa jag för jag skall ta ett EKG på Regionsjukhuset. Jag vet hur det går till sa en av ledamöterna. Jag hade en kompis som helt nyligen gjorde ett EKG och det blev för mycket han fick ta glycerin och därefter göra fem balongsprängningar. Så nu vet du.
Med denna information i minnet åkte jag buss till Umeå i morse. Väl framme blev jag beordrad att ta av mig kläderna på överkroppen och sedan kopplades jag fast i slangar och elekroder. Sätt dig på cykeln sa en man i vitt. En trevlig tjej började ta blodtrycket. Jag trampade och trampade och den unge mannen ropade -bra Ulla-Maj. fortsätt. Flåsande fortsatte jag och det var nu jag minns mannen som fick glycerin. Tramp, tramp och flås. Nu började jag känna hesheten, törsten och tröttheten. Vatten skrek hjärnan, sluta ta igen dig hetsa inte fortsatte den. Fortsätt trampa Ulla-Maj ropade mannen bakon skärmbordet. Host, gurger, svälj. Hjälp jag vill sluta.
Du kan sluta nu ropade grabben bakom bordet med skärmarna. Tack och lov tänkte jag. Benen för korta tramporna för långt borta men med en stuts landade jag ner på golvet.
Lägg dig ner å vila sa sköterskan. Efter några minuter var tanten Andersson ånyo på gång. Jag är en seg liten rödhårig gumma och jag har ’lappblod’ i mina ådror, därför klarar jag det mesta.
I bussen på hemvägen tänkte jag på den folkpartistiske ledamoten som berättat om sin kompis som fick spränga fem gånger.
Jag konstaterar att det aldrig går byta bort knoppen och kroppen med någon annan. Konsekvens, ingen är den andra lika, tack och lov. Vi är alla unika även om jag har svårt att förstå de som fortfarande har ’kejsarens nya kläder’ det kanske behövs en balongsprängning eller?

I bland kan man inte sluta sluta förvåna sig. Att tillsätta arbetsgrupper kan vara bra om grupperna får lämna sina förslag innan ’de dugliga’ tar över och beslutar. I Nordmalings kommun råder minst sagt ’villervalla’. Några exempel: en arbetsgrupp är utsedd för att jobba fram ett nytt reviderat föreningsreglemente. Gruppen har träffats några gånger. I morron förmiddag har kommunstyrelsens arbetsutskott uppe frågan om det nya föreningsreglemenmtet till beslut på förmiddagen. På eftermiddagen träffas arbetsgruppen för revidering av föreningsreglemente för att lämna slutförslag. Konsekvensen kan bli att de första blir de sista eller tvärtom.
I Nordmaling finns det många olika hus. Ånyo föreslås kommunstyrelsen överta hus från Nordmalingshus AB för 50 miljoner kronor. Dessutom vill bolaget att skattebetalarna skall bevilja en nyemission på 10 miljoner kronor för att bygga lägenheter. De privata fastighetsbolagen har också förslag men just nu är deras förslag förvisade ’till någons bakficka. Den som lever får se hos vem. Det var inte länge sedan som konkursens svarta spöke visade Nordmalingshus AB dess verkliga värde. Konsekvensen blev stat och kommun gick in med 55 miljoner i Nordmalinghus. Visst är det bra att skattebetalarna är så penningstarka på husmarknaden. Men vad vill kommuninnevånarna?
Morgondagens sammanträde kanske blir som diktaren spår ’En fördel med att gå den smala vägen är att få försöker tränga sig förbi’ Jag önskar att flera försöker gå den smala vägen och att dom har kompass och karta med ordet samordning överst.