Sprutbyte för hälsa och humanism!

 Vi har i VK under senaste veckan kunnat läsa om inställningen hos Kommunpolitiker hos Landstingspolitiker om ett sprutbytesprogram för narkomaner. Mats Olofsson hade även en ledare på temat.

För mej så är frågan en fråga om humanism och smittspridning. Om ett sprutbytesprogram innebär att smittspridningen av blodsjukdomar bland sprutmissbrukare minskar så är det för mej enkelt att säga ja till detta. Det viktigaste måste vara att hjälpa och stötta individen. 
Jag är absolut inte för en legalisering av narkotika, men jag tror inte att det är så enkelt att möjligheten till rena sprutor gör att fler lockas till narkotikabruk.

När jag arbetade i ladugården på nuvarande Forslundagymnasiet var det väldigt noga att vi hanterade använda sprutor och kanyler, som vi använt när vi behanslat korna på rätt sätt, destruerade dem så att inte de skulle stjälas av narkomaner, det hade hänt tidigare.

Slutligen finns det en inte ovuiktig faktor till varför sprutbyte är viktigt och det är att ett välorganiserat sprutbytesprogram gör ju att den som befinner sig i missbruk, behåller kontakten med vården/sociala myndigheterna, detta gör att steget till en framtida kontakt för hjälp att komma ut missbruket blir lättare att ta om man har ett sprutbytesprogram.

Människor som sitter fast i ett tungt narkotikamissbruk, behöver inte ytterligare stigmatisering de behöver hjälp på olika sätt för att komma ur sitt missbruk.