Folkpartiet vill få stopp på nätmobbning och digitalt ofredande, bland annat med hjälp av nya lagar. I den nyss utgivna rapporten Digitalt ofredande föreslår Eva Edwardsson, jurist och forskare, tillsammans med Cecilia Wikström, ledamot av Europaparlamentet, att en ny brottsrubricering om digitalt ofredande ska införas i brottsbalken. Dessutom vill man att polisen ska få möjlighet att hämta ut IP-adresser från internetoperatörer för att kunna efterforska från vilken dator ett ofredande har kommit.

Nätmobbning och förföljelse på internet är en mycket allvarlig fråga. Den som drabbas av digitalt ofredande kan få hela sitt liv förstört av smygtagna bilder som skickas runt, mer eller mindre uttalade hatgrupper på Facebook eller sms som droppar in med anklagelser och hot. Därför är det bra att Folkpartiet väcker frågan.

Men trots det är det viktigt att påpeka svårigheten med att utforma en lagstiftning som täcker in internets snabba förändringar och de nya medier som hela tiden växer fram.

Edwardsson och Wikström menar i rapporten att den lagstiftning vi har idag handlar om ”krokben och knuffar” i någon slags 1950-talsaktig kostym och inte alls klarar av att svara upp mot det digitala liv många av oss lever nu. Man skriver ”För att uppdatera lagstiftningen till det 21:a århundradet föreslår vi att det införs en ny brottsrubricering: digitalt ofredande.”

Detta blir en tuff nöt för lagstiftarna att knäcka. Vi har bara precis klarat av de första tio åren på detta 21:a århundrade och redan har vi fått vara med om en oerhörd omvandling i teknik och i beteenden och vanor kring kommunikation. Om ytterligare tio år kommer vi med största sannolikhet få se hur åter ny teknik kring vår sociala kommunikation slagit igenom. Att lagstifta för att täcka in denna ständiga förvandling som vi lever i måste bli mycket svårt för lagstiftarna. Det räcker inte bara med att se till dagens teknik, man måste också i lagskrivningen försöka väva in kommande tekniska omvandlingar. Detta är en oerhört stor utmaning för lagstiftarna och frågan är om det alls är möjligt.

Svårigheter kan anas redan i rapportens förslag om att polisen ska kunna få tillgång till IP-adresser för att eftersöka vilken dator som använts för att kränka någon. Edwardsson och Wikström menar att de flesta kränkningar på nätet sker från datorer som står i privata hushåll. Och eftersom IP-adresser kan användas för att spåra datorer kan man därmed även spåra kränkningarna tillbaka till den dator som använts.

Men redan här blir det svårt eftersom anonymiserande tjänster blivit allt mer vanliga. Med tjänster som Relakks, Dold.se och andra blir det mycket svårt för polisen att finna den dator som använts i kränkande syfte. Dold.se utlovar på sin sajt att deras program ”Gör dig 100% anonym och säker på internet” och ”Dold.se gör så att varken din ISP, myndigheter eller någon annan kan kartlägga ditt internetanvändande”.

Idag är dessa tjänster tilläggsprogram som man själv måste ladda ner, men i framtiden kommer det mycket möjligt vara inbyggda i webbläsaren som standard. Redan idag ser vi hur det i de nya versionerna av webbläsarna kommit till en ”surfa privat”-knapp. Det innebär att ingen historik samlas i min webbläsare över vilka sidor jag besökt. Nästa steg är att webbläsaren innehåller en extra applikation som gör mig helt anonym på internet.

Får vi en sådan utveckling kommer lagförslaget från Folkpartiet att vara överkört redan efter ett par år.

Stora utmaningar väntar alltså för de lagstiftare som vill försöka skriva lagar som klarar av att fånga in nätets ständiga utveckling och omvandling. Det som i rapporten kan synas vara självklart och enkelt är mycket svårt och kräver stort omdöme. Frågan är om det alls är möjligt.