Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Rädda de digitala fotspåren

Aftonbladet och Expressen raderar läsarnas bloggar. Vad händer om Facebook, Bilddagboken och Flickr i framtiden gör samma sak?

Aftonbladet och Expressen stänger sina bloggportaler. Mängder av dagböcker raderas därmed och en skatt av människors tankar, känslor och åsikter går förlorad. 

– Drift och utveckling av en bloggplattform kräver stora teknikresurser, och det är inte vår kärnverksamhet, säger Aftonbladets sajtchef Sigge Ennart, i samband med nedläggningen.

Det här är baksidan av flytten från det fysiska till det virtuella livet, från pappersböcker till e-böcker, från fysiska fotoalbum i hemmet till att spara bilderna på digitala tjänster som Facebook och Bilddagboken. För när dessa tjänster en dag stänger ner så går minnet förlorat till delar av våra liv.

I en tid när våra digitala fotspår blir allt fler blir det också viktigare att spara dem som de berättelser de är om vår vardag och våra liv.

Allt fler av oss lägger upp våra liv på internet. Det är där som vi sparar våra dagböcker, dikterna vi skriver,  vår musik, våra bilder och fotoalbum, minnena från alla resor, studentskivor och barnens dop.

Men minneskamrarna på internet är inte statiska. Gamla tjänster läggs ner, nya uppstår. Mycket av den tid som folk lagt ner på Aftonbladets och Expressens bloggar har idag flyttats över till Facebook. Men också andra digitala plattformar konkurrerar om vår tid, som exempelvis Bilddagboken och Flickr för våra foton eller Poeter.se för vår vardagspoesi.

Att vi kan använda dessa tjänster på nätet är underbart. Det innebär att vi kan dela med oss av våra vardagstankar och våra liv på ett sätt som stärker relationer. Men användndet av digitala tjänster som minnesrum har också en baksida. För när de läggs ner försvinner dessa minnen av vår vardag eftersom få av oss orkar flytta över innehållet till andra sajter.

När Lunarstorm stängde ner märktes det tydligt. Även om användarna fick god tid på sig att hämta hem alla dagboksanteckningar, dikter och kommentarer om vardagen så är det svårt att se att något större antal verkligen gjorde det.

Om några år kan det vara Facebooks tur. Genom uppköp av bolaget, ekonomisk osäkerhet eller andra prioriteringar kan Facebook, trots att det är världens största nätverk och community, en dag stå inför beslutet att läggas ner.

Om allt material som användarna lagt upp då bara försvinner eller sprids för cybervinden förlorar vi en nyckel till förståelsen av våra liv som de levs just idag.

Då har vi inte kvar möjligheten att i detalj gå tillbaka och förstå hur upproren i norra Afrika löpte som en eld över Facebooks sidor. Då kommer vi inte att kunna följa hur politiker i Sverige använde Facebook i sina kampanjer. Då kommer vi att kunna förstå hur människor skrev en sista hälsning i loggen hos människor som gått bort. Då kommer alla foton i fotoalbumen att raderas bort, foton som till allra största delen bara finns på Faceook, eftersom de inte sparas i hemmadatorn eller på fotopapper.

Inför det senaste hotet om att bloggarna på Aftonbladet stängs skriver signaturen Eva i en kommentar på Aftonbladet: ”Jag ahde själv en blogg här för länge sedan, då jag slutade stängde jag ner den och förlorade allt! Det kändes inte viktigt just då, men nu ångrar jag mig :(”.

Kanske blir vi många fler som en dag får ångra att det inte fanns några bra backup-system för våra vardagsminnen och digitala fotspår.
 

Etiketter: , , ,

2 kommentarer

  1. Petter Hedman

    Detta är en stor far5a enligt mig. Brukar alltid rekommendera att man verkligen äger sin digitala närvaro, så mycket det går. äg din domän och eget webbhotell, då är man mest skyddad mot sådana här saker.

    Petter

  2. Mikael "MMN-o" Nordfeldth

    Detta är inte en fara bara gällande Facebook/Twitter/YouTube/whatever. Det gäller ju i princip hela 1900-talets och 2000-talets kulturliv. Inget av detta får lagligen arkiveras förrän 70 år efter kreatörens död – och då har plastbitarna man lagrat musik och film på gått sönder och förfallit för länge sedan.

    Problemet är att det upphovsrättsligt ej är legalt att kopiera och arkivera varken mikrobloggar, fotoalbum eller populärkultur – ens för att bevara för framtiden. Inte ens muséerna får det!

    För att lösa detta har man på en del ställen – t.ex. StatusNet-instansen för microbloggande på http://identi.ca – avtalat med användarna så deras meddelanden är Creative Commons-licensierade. Flickr erbjuder åtminstone alternativet för just detta, men förkrånglar ändå arkiverandet.

    Konsekvensen av detta för Twitter, Facebook, Youtube etc. är enligt mig att de ej bör räknas som ”sociala media”, just för att de är slutna och i praktiken olagliga att interagera med:
    http://blog.mmn-o.se/2011/04/25/strommande-media-ar-forlorad-media/
    http://blog.mmn-o.se/2009/12/31/social-media-does-not-mean-facebook-and-twitter/

    ”Crowd archiving”, om jag får uppfinna ett uttryck, är i praktiken en olaglig, om än fullt genomförbar, företeelse. Det måste ändras innan våra digitala fotspår kan göras till nutidshistoria.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.