Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Nu försvinner kontanterna

Av , , Bli först att kommentera 0

Över två miljoner Swish-användare. Bankernas gemensamma tjänst för att med mobilen föra över pengar mellan personer eller mellan företag har fått ett starkt genomslag under hösten 2014.

Redan har många tagit klivet in i det kontantlösa samhället. Åtminstone i praktiken och till vardags. Och det blir fler. Under november 2014 fick Swish 168 583 nya användare. Att vara plånbokstillverkare är kanske inte den främsta framtidsbranschen eftersom allt pekar på att plånböcker med fack för mynt och sedlar inte kommer att vara efterfrågat framöver.

Samtidigt som bankerna berättar om snabbt stigande anslutning till nya Swish-tjänsten (på två år har två miljoner användare anslutit sig) rapporterar Dagens Nyheter att kontanterna i samhället minskar. Från toppåret 2007 med 109 miljarder kronor till 2014 då kontantmängden krympt ihop till knappt 80 miljarder kronor.

Det är en omställning som sker med allt snabbare fart, och med tjänster som Swish och andra mobilbetalningar går genomslaget med allt större hastighet.

Men som med många förändringar finns det också de som inte hinner med och för vilka det plötsligt uppstår problem.

Helena Bargholtz, tidigare riksdagsledamot och landstingsledamot för Folkpartiet, berättar i sin blogg om hur svårt hon själv har med att leva utan kontanter. Hon skriver:

”Jag vet att många, kanske framför allt äldre, oroas. Jag tillhör dem. Ett skäl är att det blir svårt att hålla reda på koder till de kort som ska ersätta kontanterna. Jag rörde ihop dem och fick därigenom mitt kort spärrad… Många äldre har vanligen bara ett kort. Om det då spärras är man helt hjälplös ekonomiskt. Och att få ett nytt kort och en ny kod, som skickas separat tar ett par dagar.”

Helena Bargholtz fortsätter:

”Vi äldre får inte låta oss styras av bankerna. Vi måste kräva att det kontantlösa samhället inte blir verklighet.”

Med största sannolikhet är det ett krav som inte kommer att bli lyssnat till. Kontanterna kommer att fasas ut, och det finns många vinster med det. Men det som är viktigt är att omställningen sköts på ett bra sätt, att den teknik som tas fram ska vara så enkel att alla kan klara av ett nytt betalsystem.

Bankerna har med ett antal filmer på Youtube försökt ge svar på den oro som Helena Bargholtz ger uttryck för. I filmerna får äldre komma till tals, ofta med en humoristisk twist, som är tänkt att visa på enkelheten med den nya tjänsten. Ett exempel syns här med kvinnan som ska sälja en träningscykel till en äldre herre.

Ett annat exempel är mannen som i lastbilshytten in i det sista försvara kontanter, ”cash is king”, som han säger när han proppsar på att det alltid är bättre med en riktig femhundring istället för att skicka pengar med mobilen.

Bankerna har ett stort ansvar i omställningen och det är glädjande att se dessa filmer. Men samtidigt kan vi nog konstatera att de som har problem med omställningen förmodligen inte hänger på Youtube och tittar på filmer där. Så utmaningen är stor att få alla med på tåget när hela samhället ska styras om till nya betalsystem.

Nästa bil köper du på internet

Av , , Bli först att kommentera 1

E-handeln går i topp nu inför jul men än så länge är det inte bilköpen som toppas listan över prylar vi köper över nätet. Men det är på väg.

Löshår går bra, det har Rapunzel of Sweden från Umeå visat, med en omsättning på över 100 miljoner kronor via sin webbshop. Skor, kläder, böcker är andra prylar som vi gärna köper över internet.

Men större inköp är på väg. I år hyllades Lundqvists Trävaru från Öjebyn utanför Piteå som Årets Digitala Gasell i Sverige. Utmärkelsen får företaget från Dagens Industri och Google för att de lyckats öppna e-handel i en traditionell bransch som inte haft försäljning på nätet tidigare. Men Lundqvists Trävaru visar vägen för nya inköpsbeteenden med sin försäljning av mindre byggnader främst över internet.

Kanske är bilbranschen på väg mot samma stora omstöpning. Volvos försäljningschec Alain Visser sade nyligen: ”Planen är att ha alla våra bilar på alla våra marknader ska erbjudas digitalt.”

Ett möjligt hot mot återförsäljarna skulle detta kunna vara men Alain Visser betonar att leveranserna av bilar fortfarande ska gå genom återförsäljarna.

Ett annat bilföretag som redan börjat sin försäljning direkt till kunder via internet är Tesla. På Teslas webb är det enkelt att klicka i länken Buy och sedan fylla i namn och kontaktuppgifter och därefter välja betalsätt via kontokort, Pay Pal eller på annat sätt.

I ett avsnitt från Bloomberg TV diskuteras den nya e-handeln med bilar. Journalisten Matt Miller säger:

“People go into the dealership and talked to the people there and then i tend to mull over a car purchase for a good six months to a year. When they’re finally ready to pull the trigger, they can do it online.”

Än så länge är detta kanske inte ett alternative för de flesta men med Volvos nya affärsmodell och med Teslas redan prövade variant så kommer vi säkert att få se fler bilföretag lägga om sina erbjudanden till online köp.

Butiker behöver A-läge också på internet

Av , , Bli först att kommentera 0

För butiker är det viktigt att hitta ett A-läge utefter en gata. Ett A-läge är en plats i stadsvimlet där kunden lätt kan upptäcka butikens erbjudanden och enkelt komma in för att prova varorna och utforska hyllorna.

Men det finns också ett A-läge på internet för butiker. När kunden söker efter en vara på nätet är det viktigt att hamna högt upp bland sökträffarna. Den fysiska butiken måste byggas samman med den digitala och vägen till en nöjd kund går också via mobilen och datorn, inte bara genom mötet i butiken.

”Vinnarna är de handlare som kan skapa en inbjudande miljö i sina butiker och förena den fysiska och digitala butiken som en helhet”, säger Jens Levin, vd på butiksystemföretaget Sitoo, i en intervju i tidningen Fastighetsnytt.

Två exempel på företag från norra Sverige som lyckats med att nå kunder via internet är Rapunzel och Sweden från Umeå och Lundqvists Trävaru från Öjebyn, Piteå. Båda företagen har utnämnts till Digital Gasell av Dagens Industri och Google. Rapunzel tog hem Sverigetiteln 2013, och Lundqvists Trävaru följde upp 2014 med sin vinst.

Lundqvist Trävaru säljer monteringsfärdiga byggnader på internet och vill bli ett Google i byggbranschen. Näst på tur för byggföretaget är att mobilanpassa företagets webb och utveckla 3D-funktioner så att kunden lättare kan rita upp förslag på byggnader. Läs mer om deras utnämning till Digital Gasell.

Rapunzel har byggt sin e-handel på löshårsförsäljning och har fått ett stort internationellt genomslag med kunder i över 60 länder. Läs mer om Rapunzel som Digital Gasell.

Båda bolagen har insett att den fysiska butiken räcker inte till idag. Det måste också finnas en möjlighet att bygga relationer med kunder via nätet för att nå riktigt stor framgång.

Just nu pågår nomineringstiden till Umeå Handelsgala 2015. Det ska bli intressant att se om den digitala trenden också slagit igenom i denna gala. I de olika vinstkategorierna finns inte någon särskild kategori för digital handel, men det kan ju ändå bli så att bland vinnarna återfinns butiker som hanterar digitalisering och e-handel på ett vinnande sätt. Lördagen 24 januari 2015 får vi se resultatet.

Självkörande bilar rattsurfar inte

Av , , Bli först att kommentera 0

”Självkörande bilar rattsurfar inte”. Det var en stilla kommentar från Daniel Karlsson, it-direktör på Transportstyrelsen, som medverkade vid konferensen Digitala strategier som anordnades i veckan i Stockholm.

Konferensen handlade om de helt nya förutsättningar som digitaliseringen skapar för företag. Myndigheter och hela samhället i stort.

Daniel Karlsson menade även att körkortsreglerna förmodligen måste ses över när självkörande bilar blir vanligare, om så där en fem, tio år framåt. Det låter lite science fiction men tekniken för att bilar ska kunna köra själva finns till stor del redan i nya bilar med fartkontroll, backsensorer, automatiska larm och andra funktioner som underlättar bilkörning.

Med nya bilar blir föraren mer av en passagerare och det innebär att reglerna för körkort måste ses över, menade Daniel Karlsson.

Omkring år 2020 bedömer Transportstyrelsen att fordon som sköter körningen helt och hållet under vissa förutsättningar kan introduceras på marknaden. För att förbereda för detta har Transportstyrelsen tagit fram en förstudie där myndigheten gjort en första utredning kring självkörande fordon eller autonom körning som fenomenet också kallas.

– Vi ser positivt på utvecklingen med självkörande bilar eftersom risken för mänskliga misstag minskar och därmed minskar också utrymmet för människan att begå handlingar som idag är kriminaliserade, säger Staffan Widlert, generaldirektör Transportstyrelsen i ett pressmeddelande från september 2014.

Vilket alltså innebär att riskerna med mobilfipplande bilförare skulle kunna undvikas i framtiden.

För som Daniel Karlsson uttryckte det: ”Självkörnade bilar rattsurfar inte”.

Läs mer om konferensen Digitala strategier.

Ett Kodakmoment som får företag att falla

Av , , Bli först att kommentera 0

Veckans ord är Kodakmoment. Fast inte i den betydelse som fotoföretaget Kodak en gång i tiden myntade det med betydelsen att det var en härlig situation fångad i ett foto.

Nej, Kodakmoment i den nya betydelsen handlar om företag som inte förmår att ställa om när digitalisering ger helt nya förutsättningar för affärer.

Det var under konferensen Digitala strategier som Darja Isaksson, grundare av grundare av Ziggy Creative Colony, sade att många verksamheter idag står inför ett Kodakmoment, alltså samma situation som för Kodak, ett av världens största fotoföretag, som gick omkull när det inte kunde ställa om till digital fotografering.

– Alla fysiska platser vi befinner oss på, alla gator, alla bussar, alla hus, alla rum, håller på att få en digital dimension som tar hänsyn till vem du är och huruvida du står utanför rummet eller i rummet. Det är klart att det ändrar förutsättningarna, menade Darja Isaksson.

Hon hävdar att varje företag och organisation måste fundera över är om deras erbjudande har en digital dimension.

– Digitalt handlar inte om försäljning eller kommunikation. Det handlar om hela erbjudandet till kunden. Om ni inte har det måste ni fundera över var ert Kodakmoment är. Det är olika långt bort för olika branscher, men att det finns är säkert, fortsatta Darja Isaksson inför de företagsledare och it-cheferna som kommit till konferensen för att förstå mer om hur de ska klara av sina organisationers nödvändiga omställning.

Läs mer om konferensen Digitala Strategier.

Här twittrar Umeåborna mest

Av , , Bli först att kommentera 0

Här är platserna där Umeåborna twittrar mest: Rådhustorget och Renmarkstorget, ishallen och andra idrottsanläggningar, gymmet på IKSU, krogar och hotell i centrum, universitetsområdet, Umeå flygplats och Vasaplan där alla lokalbussar kommer in.

twitterkartaUmea

Twitterkartan ovan visar några heta platser i Umeå där det är vanligt att twittra.

Eric Fischer från Mapbox har gjort ett enastående arbete genom att kartlägga alla geotaggade Twitterinlägg som skrivits under de senaste dryga tre åren. Det handlar om 10 miljoner publika twitterinlägg om dagen, eller omkring 120 per sekund. En ofantlig mängd data som nu presenteras i en interaktiv karta som gör det möjligt att exakt se varifrån alla Twitter har skickats, åtminstone de Twitterinlägg som positionerats. (Här skriver Eric Fischer hur han lagt upp arbetet med att kartlägga Twitter.)

Världskartan som presenteras går att dyka ner i så att snart sagt varje gathörn i världen kan studeras ur ett Twitterperspektiv. Med gröna prickar på en satellitbild går det på så sätt att också upptäcka på vilka platser i Umeå det twittras som allra mest. (Se kartan över Twitter i världen och zooma in mot Umeå.)

Ett mycket starkt stråk av Twitter finns i centrala Umeå med Vasaplan där alla lokalbussar kommer in. Här finns också Rådhustorget och Renmarkstorget med både shopping och en mängd restauranger, ett gyllene läge för Twitter enligt kartan.

Sportarenor sticker också ut. Ishallen T3 Center i Umeå är en särskilt het arena. Här är hockeypubliken mycket aktiv med att lägga upp statusuppdateringar från kanske framför allt Björklövens hemmamatcher. Andra sport- och motionsanläggningar som IKSU samt Gammlia med fotbollsplanen T3 Arena och sporthallarna Exel Arena och Udominate Arena ligger också i Umeås Twittertopp.

På Umeå universitet är det främst vid Universitetsbiblioteket och hörsalarna i Lindellhallen samt konsertlokalen Aula Nordica varifrån det twittras mest. Från Konstnärligt campus twittras det också mycket liksom på Umeå flygplats när besökare kommer till staden eller ska lämna den.

För butiker och krogar kan det vara särskilt intressant att studera Twitterkartan och fundera över om gäster och kunder kan nås också genom Twitter. Mycket intressant är det också att fundera över vad kunderna och gästerna själva twittrar om, kanske finns här något att ta till sig för näringsidkarna.

På samma sätt kan det vara intressant för de som driver verksamheten vid köpcentra som Strömpilen och Ersboda. Här twittras det mycket mindre. Kan det bero på kundunderlaget på dessa centra eller finns andra förklaringar?

Och hur kommer det att bli med IKEA-området som byggs i södra delen av Umeå där förutom IKEA ett 90-tal butiker ska rymmas. Invigningen sker under 2015 och 2016 och frågan är om sociala medier som Twitter kommer att finnas med för att höja omsättningen?

Kan för övrigt nämna att flera projekt i Umeå har testat hur information kan skapas ur Twitterflöden. Ett examensarbete vid finansiella it-företaget Cinnober har undersökt om det går att förutse hur bolag på aktiebörsen kommer att gå upp eller ner bara genom att följa hur det twittras om dem. Ett annat test gjordes under Uniadens hackathon då några studenter byggde en app som kan följa vilka politiska partier och riksdagsledamöter som får mest publicitet på Twitter. Det visar hur det finns många olika möjligheter att utforska närmare hur Twitter kan stötta eller ge information till olika verksamheter.

För övrigt ser jag att i Skellefteå är det Torget mitt i staden och Skellefteå Kraft Arena, där Skellefteå AIK har sina hemmamatcher, som är de stora Twitterplatserna.

I Lycksele är det gästerna på Hotell Lappland som twittrar mest medan det i Örnsköldsvik finns en mycket het plats i Fjällräven Arena där MoDo spelar sina hemmamatcher.

It-minister sökes

Av , , Bli först att kommentera 0

Det har bara gått två månader sedan Sveriges nye it-minister presenterades. Mehmet Kaplan (mp) fick förtroendet av regeringen att leda det politiska arbetet med digitalisering av Sverige.

Men när nu regeringskrisen kastar om alla förutsättningar kan Kaplans tid som it-minister bli mycket kort. Hur det extra val som är utlyst till 22 mars nästa år kommer att gå vet vi inget om idag, men mycket möjligt, kanske högst troligt, är att vi får en ny person på posten som it-minister. Om vi alls får en it-minister, för en ny regering kan komma att lägga upp statsrådsuppgifterna på andra vägar.

Istället för att utse en it-minister kan frågorna om digitalisering läggas ut på flera olika departement och därmed också på flera olika ministrar. Men det vet vi inget om hur en kommande regeringen kommer att välja.

Hur det än blir tvingas vi leva en tid framöver med osäkerhet kring vilken it-politik som ska leda Sverige vidare. Osäkerhet är aldrig bra och här finns stora frågor som måste beaktas.

Digitalisering av landets små och medelstora företag är en av de viktiga frågor som nu riskerar att tappa fart. Samma med digitala åtgärder för svensk export och utbyggnaden av bredband. Bara för att nämna några högaktuella frågor.

En fast och stadig it-politik är en viktig pusselbit i digitaliseringen av Sverige. Regeringskrisen och osäkerheten inför ett extra val är självfallet inte lyckat för detta.

Biltest och datacenter kan bli miljardindustrier i norra Sverige

Av , , 1 kommentar 0

Is, snö och glesbygd. Hur i all friden kan man göra affärer av det? Tjintokk vet, Det är idag ett av de största biltestföretagen i Europa med lokaler och testbanor i Slagnäs utanför Arvidsjaur. Senaste året låg omsättningen på 280 miljoner kronor, enligt ett pressmeddelande. Och takten verkar inte gå ner. Inför vintern 2014/2015 är alla hotellrum fullbelagda och även om vintern i år dröjt något så hyser ägarna till Tjintokk inga farhågor. Testverksamheten ska fortsätta växa och planer finns på att investera ytterligare upp mot 600 miljoner kronor i verksamheten. Bilföretagen köar för att kunna använda det 20 mil omfattande systemet av testbanor och sammanlagt 40 bilverkstäder och enligt uppgifter rör det sig om nästan en miljard i total omsättning för hela biltestverksamheten i Norrbotten.

Nu knackar nästa stora nya industrigren på dörren till norra Sverige. Etableringar av datacenter kan bli en ny affärsverksamhet på samma sätt som biltestindustrin.

Sedan Facebook slog upp sitt datacenter utanför Luleå har fler aktörer och kommuner i norra Sverige börjat ana att här finns det möjlighet att bygga en helt ny verksamhet som grundar sig i naturlig kyla för att hålla nere värmen från servrarna, tillgång till stabil elkraft, en miljö utan naturkatastrofer med jordbävningar och tsunamis, samt en stabil politisk region utan större omvälvningar i det politiska livet.

Efter Facebooks etablering i Luleå har Hydro66 och KnCMiner etablerat datacenter i Boden, i Vilhelmina bygger InfoQB datorhall, i Lycksele har Acon servrar i bergrum och i Umeå har Atea och Hi5 etablerat sina datacenter. Några av dessa datacenter är mycket stora i världsklass medan andra är mindre regionala. Men alla ingår de i ett nytt ekosystem som håller på att ta form upp där internationella storbolag och mindre regionala företag lockas att bygga sina datahallar i norra Sverige.

Och fler kommer. Nyligen berättade Skellefteå kommun att det finns långtgående planer på etableringar också i Skellefteå, se artikeln Skellefteå öppnar för stora datacenter.

Kan biltestindustrin växa upp mot en miljardindustri så ska nog också datacenterindustrin kunna bli en stark industrigren i norra Sverige. Kanske inte med en miljard i omsättning nu under de första åren, men utan tvekan finns det stora affärsutsikter också i denna nya industrigren.

Snubblar på mållinjen

Av , , Bli först att kommentera 0

UPPDATERAT: Nu är ordningen återställd och Lundqvist Trävaru finns igen på nätet för alla som vill se vad Årets Digitala Gasell kan erbjuda i form av online husköp.

Men oj, oj, oj, vad hände? Igår kväll vann Lundqvists Trävaru från Öjebyn, Piteå, en storseger när företaget utsågs till Årets Digitala Gasell i Sverige. En utmärkelse som Dagens industri och Google ger till det företag som under året visat sig behärska internet på bästa sätt.

Ett värdigt val är det. Lundqvists Trävaru har genom internet nått helt nya kunder och marknader och idag sker försäljningen till stora delar över nätet.

Men oj, oj, när den stora kvällen kommer och priset delas ut och många naturligtvis vill se hur företaget jobbar på nätet, då ligger företagets prisade sajt nere och besökaren möts av en stor blaffig stoppskylt och ett meddelande från webbhotellet om att den som äger sajten (alltså Lundqvists Trävaru) ska ta kontakt med dem.

Fortfarande nu på morgonen dagen efter ligger sajten nere. Vad som ligger bakom är svårt att säga. Det kan vara en missad faktura eller något annat.

Tala om att snubbla på målllinjen. Vi får hoppas att Lundqvists Trävaru snabbt kommer upp på benen igen.

Så här såg den prisade såg ut:

loopia

Kontantlöst ett problem för många

Av , , Bli först att kommentera 0

Ett kontantlöst samhälle skapar problem för många grupper i Västerbotten, menar länsstyrelsen.

Bankkontor lägger ner eller slutar hantera kontanter. Uttagsautomater tas bort liksom automater för att deponera kontanter. Det här är en utveckling som skapar problem, menar Länsstyrelsen i Västerbotten som i ett pressmeddelande hävdar avstånden till fungerande automater kan skilja upp till 12 mil i olika kommuner i länet.

Främst är det funktionsnedsatta och äldre som drabbas men även företag och föreningar upplever liknande svårigheter.

När samhället allt mer styr över mot kontantlöst måste allt fler lita till digitala tjänster. Men också här finns det problem. Rapporten Svenskarna och internet 2014 visar att mer än en miljon svenskar inte använder internet.

Andelen svenskar som står utanför internet minskar för varje år och ser vi till barnen så använder hälften av tvååringarna internet och vid sju år är andelen som använder internet 90 procent.

Men i den omställningsperiod som samhället just nu genomgår så är det ändå viktigt att se till de grupper som hamnar utanför. Att länsstyrelsen uppmärksammar problemet är därför mycket bra. Det är en fråga som inte får glömmas bort.

Läs mer om länsstyrelsernas rapport.