Etikett: Helena NilssonSpringare på vk-bloggen

Tack & Hej!

Av , , 16 kommentarer 41

 

 

"Helena Nilsson Springare

På VK-bloggen sedan onsdag 08 juli 2009"

 

Åttonde juli 2009?? Nej… Det stämmer INTE! Fel, fel fel av vk.

Jag började nämligen blogga Torsdagen den 19:e februari 2009. Alltså snart 4 år sedan.

Jag har hunnit med massor och jag har bloggat om familjeliv, barn, bebisar, graviditet, förlossning, fjortisar, outfits, husförsäljning, vänner, ovänner, semestrar, kläder, missbruk, knark, sprit, sex, djur, kärlek, falskhet, betraktelser, böcker, möbler, mat, dikter, åsikter, skoj, allvar, framtid, dåtid, nuet och bara livet i allmänhet.

Jag har delat massor med Er som läser och jag har fått mycket tillbaks av i form av kommentarer och åsikter. Jag har fått mycket positiv feedback av många, men jag har även fått skit och dumheter av några få.

Jag uppskattar faktiskt bägge delarna hur konstigt det än låter. Bloggen har varit levande och verkar ha betytt mycket för många. Både för dem som älskar mig, men även för dem som älskar att HATA mig…

Det är kul att veta!

Jag har fått vara med och dela med mig av mina åsikter på andra ställen just på grund av bloggen och det känns toppen!

Men nu…

Är jag i ett läge där jag inte kan skriva. Jag VILL skriva, men jag kan inte just nu. På grund av omständigheter som jag aldrig trodde skulle inträffa i just MITT liv.

Jag har en historia som jag vill berätta för hela världen, men det är inte läge just nu. Kanske kan jag berätta min historia först om några år?! Det vet jag inte än. Jag vågar inte ännu. Så mycket vet jag.

Dock så vet jag att jag kommer att sakna bloggen och jag kommer att sakna mina läsare. Jag kommer att sakna känslan av att klicka in sig och se att det lyser rött bredvid ordet "kommentarer". Det har alltid gjort mig väldigt glad, oavsett innehåll.

Jag kommer att sakna positiva vibbar som många av Er gett mig och jag kommer att sakna spydiga elakheter som jag då och då fått svara på.

Jag kommer att sakna en hel del men mest av allt kommer jag att sakna själva skrivandet.

Om andan faller på så kanske jag skriver ändå. Fast för mig själv. Allt är inte lämpat för publicering just nu.

Min tanke är att jag kanske kan blogga längre fram i livet. Vem vet? Kanske skapar jag en ny blogg på ett annat ställe? Eller så väcker jag denna blogg till liv framöver. Till våren? Till sommaren? Till hösten?

Jag vet faktiskt inte. Vi får vänta och se. Tiden får helt enkelt utvisa vad som komma skall. Men fram tillls dess så ska jag leva här och nu. 

IRL

Tusen tack till alla som hängt med!

Helena e lack

Lack på jääävligt mycket då och då men på det stora hela rätt glad och nöjd!

 

 

Ha det fint alla!

*vinkar*