Man kan fundera hur regeringen tänker kring denna fråga. Årligen kommer det över 20.000 flyktingar till Sverige. Det viktigaste för dessa är att få lära sig svenska språket, arbete kommer långt ned på listan. I dagens skogsbruk använder skogsbolagen i huvudsak arbetare från öststaterna, som kommer hit och arbetar under sommarhalvåret med röjning och plantering. Har dessa mäniskor högre utbildning och lärt sig svenska språket? På den frågan kan vi svara nej. De kommer hit och arbetar och lämnar ingen skatt kvar i Sverige.

 Varför inte utbilda de flyktingar som vill, att arbeta med skogsvårdsåtgärder? Språk är inget hinder om viljan finns. Att vara analfabet, innebär inte, att man inte är intelligent, det är bara det att man har andra kunskaper än att läsa och skriva.  De skulle snabbt komma ut i arbetslivet och få lära sig både språk och kultur och visa att man vill arbeta. De vill inget annat än att få ett arbete och försörja sig själva. Det har de med sig hemifrån.

Jag arbetade på en oljetanker i ett år. Båten gick på ”ströfart” jorden runt. Vi mönstrade på för ett år och båten gick aldrig till Sverige. Vi var 43 man i besättningen och var 17 olika nationaliteter.  Av dessa var vi tre Svenskar. Alla större religioner var representerade. Det fanns de som inte kunde läsa och skriva. Många kunde inte engelska, som var det officiella språket. De fanns de, som inte tyckte om att ha skor på fötterna. Det fanns massor med olikheter bland oss, men vi hade en del väsentliga saker gemensamt. Vi var alla människor och hade respekt för varandra. Vi hjälpte och lärde av varandra. Ute på öppet hav, fanns det ingen återvändo, vi måste lita på varandra och det gjorde vi. Religion pratade vi aldrig om, de var din privatsak.  Vi hanterade stora värden och ägarna litade på oss.

Den här tiden lärde mig mycket. Man ska inte vara rädd för mäniskor, som inte är lik en själv, inte talar samma språk och inte gör som jag. Sådana möten berikar ens liv och du får nya vänner och kunskap för livet.

Efter att ha läst reaktioner på gårdagens blogg kom jag att tänka på ett ordspråk av Einstein:
”Det finns ting som är oändliga, universum och mänsklig dumhet, men när det gäller universum så är jag ändå inte säker”.

I dagens VK läste jag ett ordspråk av Kennedy som också passar i sammanhanget:
”Låt oss aldrig förhandla utifrån fruktan, men låt oss heller inte frukta att förhandla”.