Egons blogg

Reglemente för Ungdomsrådet.

Av , , 3 kommentarer 20

 

Så här ser reglementet ut för ungdomsrådet. Först bildar vi rådet och tillsätter folk, sedan får vi höra vad de tycker om reglementet. Vi måste börja någon stans med ett ungdomsråd och allt blir säkert inte bra, på en gång. Mera information kommer till alla ungdomsföreningar, efter det att kommunen formellt bildat rådet.
Kommunala Ungdomsrådet.
Ställning och uppgifter
Rådet är ett referensorgan för samråd mellan kommun och Ungdomsorganisationerna i frågor av allmän betydelse för Ungdomar. Med ungdomar menas åldern 13tom. 19 år som är skrivna i kommunen.
Rådet kan
·         verka för att Ungdomar frågor beaktas i kommunens verksamhetsplanering
·         vara remissorgan i frågor som rör Ungdomarna
·         vara forum för opinionsbildning och kundskapsspridning
·         förstärka inflytandet i alla frågor som gäller Ungdomar
·         initiera nya frågor i den kommunala förvaltningen
Kommunstyrelsen ska samråda och informera om sin verksamhet, om planerade förändringar samt om resultatet av olika åtgärder, som har eller kan få aktualitet för kommunens Ungdomar. Styrelsen ska vidare inhämta synpunkter från rådet i så tidigt skede att rådets synpunkter och förslag kan påverka ärendets behandling. Därigenom ges Ungdomarna genom rådet en större delaktighet i samhällets insatser.
Rådet får infordra yttranden och upplysningar från kommunstyrelsen, beredningar och anställda, om det behövs för att rådet ska kunna fullgöra sina uppgifter.
Sammansättning
Rådet består av tre ledamöter samt en representant från varje lokal Ungdomsorganisation, som är verksam i kommunen.
Kommunstyrelsen utser en ledamot ur vardera utskotten. Respektive Ungdomsorganisation utser en ledamot.
Ledamöterna väljs för varje mandatperiod. Kommunstyrelsen påkallar val av ledamöter från Ungdomsorganisationen.
Ordföranden utses av kommunstyrelsen och vise ordförande av rådet. Val ska äga rum under januari månad året efter då allmänna val ägt rum.
Sammanträden
Rådet sammanträder på dag och tid som rådet bestämmer och enligt upprättad sammanträdesplan.
Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska innehålla uppgifter om tid och plats för sammanträdet. Den bör på lämpligt sätt överlämnas helst fjorton(14) dagar före sammanträdet till varje ledamot. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantag får kallelse ske på annat sätt.
Kilometerersättning utgår till tjänstgörande ledamot av Ungdomsorganisation.  
3 kommentarer

Rekryteringsproblem.

Av , , Bli först att kommentera 50

 

När Kommunalrådet i Åsele, uttalar sig i tidningen, om att det är rekryteringsproblem som tvingar Frekab att flytta från Fredrika, redovisar han samtidigt sina stora kunskaper om företagarnas villkor. Om han prioriterat att träffa företagarna i Fredrika, skulle han fått höra deras syn på rekryteringsfrågan. Nu ger han sig ut och för deras talan utan att ha förstått vad som hänt.
Fråga till Peter L : Saknar förändringen av skolan i Fredrika betydelse för att driva företag i Fredrika? (ja eller nej)
Redogör för vilken insats har du gjort, för att försöka behålla företagen i Fredrika?
Detta är en mening ur Peters blogg: ”Man har frågor om de lokaler som man sett på tv, man vill veta vilka kommunikationer, hyror, arbetskraftsförsörjningsproblem mm som finns i Åsele”.
Redogör för de ”arbetskraftsförsörjningsproblem” som finns i Åsele.
Svara på dessa frågor offentligt, så att alla får klart för sig var du står i dessa frågor.
Osanningar får inte bli sanningar, vi måste hålla i frågan.
Jag tror, att många med mig, har insett var det stora rekryteringsproblemet finns. Inte är det arbetskraft i Fredrika, det är något helt annat.
Bli först att kommentera

Ett dygn i Korea.

Av , , Bli först att kommentera 25

 

Det var år 1962 och Kina levde under ett skräckvälde, ingen litade på sin granne. Under våra dygn i Shanghai, fick jag en ny syn på vad frihet innebar. Ingen vågade göra något, som inte var sanktionerat av chefen. På ett fartyg av Mandalays typ, som gick med styckegods, användes en hel del strövirke vid stuvning av lasten. Det blev alltid en massa trasigt virke, när vi lossade och det virket försvann alltid från däck när vi låg i hamn. Det var stuvarna, som tog reda på virket och ingen hade några invändningar mot det.
Så var det inte i Shanghai, här var det ingen, som frågade om virket och allt låg kvar på däck när vi lämnade hamnen. Sanningen var att alla ville ha det, men ingen vågade fråga. Vi tyckte synd om människorna, som levde under sådana förhållanden och dumpade virket i havet, så fort vi kommit på öppet vatten. Alla fartyg gjorde så. Där ute var det fullt med små båtar, som samlade drivved med hjälp av stora håvar. Virket användes för uppvärmning och matlagning. Det var inte lika nedvärderande, som att fråga om man fick virket, innan det hamnade i vattnet. Dagarna i Shanghai gjorde ett starkt intryck på en yngling som mig och jag har funderat mycket på detta statsskick, som kallas kommunism. Fattigdomen var påtaglig.
Vi lämnade Shanghai bakom oss och satte kurs mot Pusan i Sydkorea. Vi skulle ligga där och lossa och lasta på ett dygn. Det var vinter och kallt och stuvarna var klädd i blåkläder och en riktig vintermössa. Vad jag reagerade på, var att de hade skor som påminde om vår barndoms blå gymnastiskor av tyg och det var vinter. Stuvarna i Sydkorea, hade rykte om sig att vara värdens snabbaste på att lossa och lasta, det var bara i Norrland, som hade stuvare med samma kapacitet. Vi behöll sjövakten, då vi bara skulle ligga ett dygn i Pusan.
Jag gick 8-12 vakten, det var kväll och det var både mörkt och kallt. Jag hade tagit på mig en gammal ytterrock, typ ulster, som jag vunnit på kortspel och den var minst tre nummer för stor.  Den var tung men varm och på huvudet hade jag en typ av hjälmhuva jag köpt i Holland. Det var bara mun och ögon som syntes. Att se dessa stuvare arbeta var rena skådespelet, lossningen skedde med bommar och vinschar, inte som i dag med kranar.
Jag stod ute på fördäck och följde lossningen under en stor del av kvällen och fick se förste styrman springa runt på fördäck, för att sedan försvinna och komma tillbaka igen. En lång stund stod han och tittade i samma lastlucka som jag, men försvann åter mot midskepps. Det såg ut som han sökte någon. Efter en stund kom han åter och ställde sig intill där jag stod, då frågade jag, om han sökte någon. Han vände sig mot mig och sa ”här har du stått här hela kvällen och jag har tagit dig för en stuvare, det är du jag söker”. Han hade sett mig tidigare, men att jag skulle vara klädd på det viset, kunde han inte tänka sig. Vi skrattade båda två åt händelsen.
Bli först att kommentera

”Sikarna”.

Av , , Bli först att kommentera 25

 

Nu ska jag berätta lite historia från byn där jag bor. Någon gång före 1920, bildades en idrottsklubb i Söråsele. En av de drivande krafterna, var en man som hette Filip Huss, som bodde i byn. Han kom att få stor betydelse för idrotten i Åsele. Klubbens namn Söråsele IK blev ”Sikarna” bland folket.
På vintern var det skidor som gällde. Byns ungdomar skottade även upp en isbana på älven där man åkte skriskor. Man hade basarer nere på isen, där man sålde lotter och fika för att få in pengar till föreningen. Sommartid var det stafettlöpning, det skedde efter någon väg. Den stora aktiviteten var fotboll.
Byns befolkning bestod på den här tiden av många ynglingar och vissa tider hade vi två fotbollslag i byn. I början spelade man fotboll nere på ”Brännesudden”, som då var odlad mark. När fotbollen blev mer organiserad och man började ta inträde, fick man problem att ta betalt av publiken. Man saknade staket kring planen och gick miste om intäkter. Då fattade man ett radikalt beslut. I stället för att bygga ett dyrt staket, flyttade man fotbollsplanen till västra stranden av Stamsjöns utlopp. Där var odlad mark som man kunde spela på. Nu fick klubben lätt att ta betalt, för att komma till matcherna, måste man gå över den gamla träbron och där stod man och tog betalt.
Klubben gav även ut en egen tidning fyra gånger per år, som hette Sik-löjet. Den var handskriven på fyra sidor i A-3 format, med två spalter på varje sida. Priset var 50 öre och redaktören hette Harry Arfvedson (rätt stavat). Harry bodde i Söråsele och var tryckare på Br Pallins, men det var för dyrt att trycka tidningen, så han skrev för hand.
1922 bildades ÅIK, som blev en konkurrent till Sikarna, om den idrottande ungdomen. ÅIK hade börjat bygga en idrottsplats, som ligger på gränsen till Söråsele och hade nu fått samma problem som Sikarna haft en gång i tiden. Folk struntade i att betala inträde och det fick till följd att ÅIK hamnade på obestånd. Om detta kan man läsa i ÅIK:s protokoll från åren 1925-26. I protokollet från den 19 juli 1927 kan man läsa att det föreslås en sammanslagning av Söråsele IK och Åsele IK och förslaget antogs. När man läser ÅIK:s protokoll från den här tiden, ser man att många namn i styrelsen kommer från Söråsele. Göte Rådström, som var med på den här tiden, berättade för mig att Söråsele IK, var en klubb med god ekonomi och många idrottande ungdomar. Sammanslagningen räddade ÅIK från en konkurs, sa Göte.
ÅIK fick råd att färdigställa Lappvallens idrottsplats, sanera sina skulder och gå mot en storhetstid som Lappmarkens bästa fotbollslag, hockeylag och fostrade en rad andra toppidrottare.
Bli först att kommentera

386 arbetstillfällen?

Av , , 2 kommentarer 42

 

Fredrikaföretagarna hade begärt ett möte med ÅNS till den 6 mars, men fick till svar från ordföranden, att det inte var möjligt före den 25 mars. Ett nytt mail kom från Fredrika, att de ville träffa kommunalrådet och ÅNS styrelse den 6 mars. Flera Fredrikaföretag skulle åka till Bjurholm den 7 mars.
Jag ringde till Fredrika och fick mötet framflyttat till kl 8.30 den 7 mars. Vi var tre personer från ÅNS Lars-Bertil Näslund, Anders Westman, jag och ÅNS tjänsteman, som åkte till Fredrika. Kommunalrådet och ordförande i ÅNS, hade förmodligen viktigare uppgifter den dagen. I Fredrika fick vi klart för oss, att det var flera företag, som var på väg att flytta till annan kommun. De flesta av Fredrikas företagare, hade kommit till mötet.
Det som S+V avfärdade som tomma hot, är i dag ett faktum och ett företag med tio anställda flyttar till Bjurholm. Anledningen är att majoriteten i Åsele,( S+V) lyssnade inte på vad företaget sa. Man nonchalerade företaget helt, företaget saknade betydelse för vår kommun.
Tio arbetstillfällen i Åsele motsvarar 386 arbetstillfällen i Umeå. Vad skulle ha hänt i Umeå, om den politiska ledningen för kommun och näringsliv, skulle agera som i Åsele?  Är det inget man behöver prioritera? Skulle ledningen få sitta kvar? Behöver man inte ens kommentera händelsen eller svara på frågor, som företaget ställer?
Hur jag räknat? Umeås innevånare 112000 delat med Åseles innevånare 2900 gånger 10 arbetstillfällen=386.
2 kommentarer

Allmänna utskottet.

Av , , 1 kommentar 16

 

I går var en trevlig dag, som började med två intressanta företagsbesök, tillsammans med Peter L och vår näringslivschef. Vi fick en mycket bra inblick i hur företagen arbetar. Det framkom en hel del information, som vi inte kände till, men hade väldigt stor betydelse för de beslut, vi skulle fatta på eftermiddagen. Här fick vi se hur viktigt det är att vi politiker är ute på företagen och får föra ett avspänt samtal över en kopp kaffe.
Efter lunch avslutade vi det AU-möte vi påbörjade under tisdagen med budgetberedning och en rad information för att få underlag för besluten. Peter L, Tommy D och jag hade, i mitt tycke, en mycket konstruktiv eftermiddag. Efter bra diskussioner i god anda, enades vi i alla frågor, som fanns på dagens agenda.
Det blir en hel del gott kaffe man får i sig, vi dessa företagsbesök, men man får väl tänka: ”ändamålet helgar medlen.” Dagen kommer att åter starta med företagbesök och det ser jag fram emot.
1 kommentar

Ungdomsråd.

Av , , 7 kommentarer 18

 

I vår nya politiska organisation har vi beslutat om att bilda ett ungdomsråd. Nu efterlyses idéer om hur vi ska kunna skapa ett ungdomsråd. Det är fritt fram för alla, att komma med förslag. För några år sedan bildades en ungdomsförening, som kanske kan vara något att rota i och titta om det finns något att lära av.
Vilken ålder ska det vara på ungdomarna? Den ska vara opolitisk och ha utrymme för alla åsikter? Hur ska föreningen styras? Hur ska den arbeta? Viket utrymme ska den ha i det politiska rummet? Hur ska rekrytering till rådet ske?
Nu koncentrerar ni ER kring denna fråga och glömmer för en stund, de misslyckanden vi har fått uppleva i vår närhet. Vi måste försöka komma vidare och utveckla samhället med de förutsättningar som råder.
Det går bra att nå mig på både telefon och mail, om man inte vill kommentera på min blogg.
7 kommentarer

Företag i byar?

Av , , Bli först att kommentera 33

 

Du ska ha all heder som svarar Marcus, det är inte alla som gör det. Då jag läser ditt svar blir jag lite förvånad. Du företräder socialdemokraterna i både KS och KF. Då ni röstade i frågan, som rörde skolan i Fredrika, måste ni väl vara överens om grunderna i ställningstagandet eftersom alla röstade ja. Ni måste ju ha varit övertygade om, att beslutet var bra för Fredrika och näringslivet. Det är det underlaget jag frågar efter.
Det kan väl inte vara så, att alla har en egen åsikt för sig själv och röstar ja på något för att slippa debattera frågan?  I mina ögon företräder du socialdemokraterna och jag tycker det vore starkt av dig, om du svarade på medborgarnas frågor. Det är inte någon enskilds tyckande vi frågar efter.
Det kan väl inte vara dina tankar om företag i byar, som ni grundat beslutet om skolan i Fredrika. Har ni tittat på byar, som ligger inom tre mil från tätorten och sett att det finns företag men inga skolor? Finns det tillverkande industri i någon av dessa byar? Var skolan i Fredrika ett hinder för utvecklingen i Fredrika?
Jag tror inte Fredrika är jämnförbart, med andra byar i vår kommun, på grund av det geografiska läget.
Bli först att kommentera

Kunskapsluckor?

Av , , 2 kommentarer 39

 

Kunskapsluckor har alla, inte bara socialdemokrater, men det är en fördel om man inser det själv och skaffar sig kunskapen som saknas. Jag betraktar mig själv som en enkel arbetare, född och uppvuxen på ett prästtorp under knapphetens kalla stjärna. Jag anser att det var en fördel, för jag fick lära mig att kunskap var viktig och att ingen kunde allt.
Nu är det din tur Marcus, att fylla i min och många andras kunskapsluckor, om hur ert beslut kring skolan i Fredrika påverkar näringslivet i Fredrika. Observera att det inte är frågan om hur skolan fungerar, utan hur det kan vara positivt för näringslivet, ert beslut. Både politiker och befolkningen saknar den informationen. Det kan ju inte vara så enkelt, att många av er har åkt skolbil när ni gick i skolan?
Jag tror inte att ni socialdemokrater vill stoppa utvecklingen och att ni inte tror på en framtid. Något annat är befängt. Du skriver att du tydligen saknar kunskap om samhällsutveckling och intresse för medborgarnas synpunkter. Det tror jag inte heller, men är samhällsutvecklingen och medborgarnas synpunkter de rätta? Beskriv för oss andra, om era idéer om samhällsutveckling och de medborgarsynpunkter ni tar hänsyn till i detta fall. Det är enda sättet att påverka oss, genom att förklara och det har ni inte gjort ännu. Jag påstår inte att vi har monopol på att ha rätt.
Det finns genom historien (om man nu får titta bakåt) många sekter, religioner och statsskick, som handlat i så stark övertygelse, att det drabbat hela befolkningar negativt och ibland till undergång. Detta kunde hända, på grund av indoktrinering, stark övertygelse i sin tro, avsaknad av demokrati, bristande kunskaper eller förtryck. Alla hade goda avsikter för folket och handlade i den tron.
Mina frågor ställs med en positiv tanke, i förhoppning om att vi andra ska förstå, varför ert beslut är ett lyft för hela Åsele. Ni har aldrig försökt att övertyga oss eller berättat vad effekterna kan bli för Åseles del. Det har vi rätt till i en demokrati.
2 kommentarer

Bilaffärer!

Av , , 4 kommentarer 27

 

Maj-Lis och jag hade förmånen att arbeta hemma på gården, när våra barn var små. Vi drev jord och skogsbruk. Det var potatisodling på sommaren och skogsbruk på vintern och för att bli kvitt allt hö vi producerade hade vi hästar. Jag köpte in föl och åringar, som jag tämjde och körde in. Som mest hade vi 11 hästar på gården. Efter inkörning sålde vi hästarna vidare.
En gård av den här typen med mycket hästar nära samhället, var mycket populär bland barn. Vi har tre barn, men hemma hos oss var det inte ovanligt, med 10-15 barn som lekte runt gården på dagarna. Våra två döttrar hade hästar som hobby. Det var tävlingar, cirkus och massor med andra aktiviteter kring hästar.
 Andreas är yngsta barnet och hans kusin Mattias, som var två år äldre, bodde 150 meter från oss och de lekte mycket tillsammans. Vi hade bilverkstad på gården och Andreas följde mig som en skugga när jag var hemma och arbetade. När han var 6-årsåldern kunde han mycket om bilar för att vara 6 år. Han började skruva i fordon han inte fick skruva i och det blev svårt att hitta felen han ställt till med. Andreas systrar hade egna hästar, så varför fick han inte en bil?
För att få bukt med detta, beslöt jag att ge honom en gammal Opel Rekord, som jag hade stående för skrotning. Dagen han fyllde 6 år, drog jag fram Opel Rekorden som jag skrivit ”grattis Andreas” på och förklarade att han fick bilen i födelsedagspresent. Efter födelsedagskalaset gick han ut för att meka i sin nya bil, han tog en avbitare och klippte av alla kablar han kom åt i motorrummet.
Mattias och Andreas lekte ofta i Opeln och en dag kom Andreas in och ville ha hjälp av mig. När jag kom ut till bilen, som stod bakom ladugården, kunde jag inte hålla mig för skratt. Pojkarna hade byggt ett flygplan av bilen genom att spika en bräda på bilens tak som vinge och nu ville de att jag skulle bogsera, så att de kom upp i luften. Jag frågade, om de trodde att det skulle gå och fick ett övertygande ja. Det var bara för mig att koppla en bogserlina och börja dra.
Tänk er två små pojkar 6 och 8 år, de såg med knapphet över instrumentbrädan och hade svårighet att vrida ratten. Jag bogserade runt på gården en stund, tills Andreas inte orkade ratta mer. Vi skrattade alla tre och kunde konstatera att flygningen blev misslyckad, men roligt var det.
Bilintresset höll i sig och vid 11 års ålder hade han nya biltankar. Han ville ha en PV544, som han sett på Norrstrand. Den hade stått där länge och såg övergiven ut, men jag visste att det var Gunder som var ägare till bilen. En dag när vi var på BP på Norrstrand, råkade Gunder vara där. Jag talade då om för Andreas, att Gunder var ägare till PV:n och han fick fråga honom själv om bilen var till salu. Det var inga problem, han gick fram och frågade Gunder om bilen var till salu och i så fall vad den kostade. Gunder sa, att han kunde tänka sig att byta bort bilen mot ett par nya gummistövlar före älgjakten.
Det blev affär, jag minns inte var Andreas köpte nya stövlar, som han levererade för bilen. I den bilen klippte han inte av alla kablar, utan här lärde han sig mycket. Det blev riktig skruvning och med lite hjälp av pappa, fick han bilen körbar, efter några år.
Undrar om det är någon fler som bytt till sig en bil för ett par gummistövlar?
4 kommentarer