Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: C

Gratulerar, trots allt

Av , , 2 kommentarer 5


Mitt i det sorgliga konstaterandet av ett svårhanterligt politiskt-praktiskt läge och en del andra ledsamheter finns det saker att glädja sig åt.

Jag vill så här i halvtid av min valvaka gratulera C och KD som många räknat ut ur riksdagen gång efter annan. Nu har det varit klart rätt länge att ni skulle bli kvar, men korparna kraxade ännu längre. Jag hade önskat er och oss andra allianspartier betydligt bättre resultat, men jag gläder mig åt att ni snuvat de skadeglada på glädjen.

Med grönt perspektiv

Av , , 5 kommentarer 10

Politikerbilder Anders S och Helena L 037 - Kopia

Det har varit intressant med politikerbesöken på Eductus, alla har överraskat en del. Jag missade min partikamrat Elisabeth Björnsdotter Rahms besök, men henne har jag rätt god koll på ändå. 🙂 De övriga besökarna har jag kunnat lyssna på litegrann och alla har haft sina överraskningar.

I går kom som sagt Anders Sällström på morgonen och därefter Centerns riksdagsledamot Helena Lindahl från Gumbodahamn i Robertsfors. Det var intressant att hennes mamma kom från Polen och hade upplevt att komma till ett Sverige utan varken SFI eller annan hjälp för invandrare. Likaså att det inte fanns någon väg tillbaka till det då kommunistiska Polen och att mormor satt i koncentrationsläger under andra världskriget. Sådana saker ger vissa perspektiv. Helena har nära till erfarenheter som alla inte har när det gäller förtryck, förföljelse och invandring.

Helena hade en by- och jordbruksbarndom med dess villkor och framtonade som varm förespråkare för landsbygden. Hon hade många synpunkter på mat (inte minst antibiotika i kött!), miljö och företagande och betonade bl.a. hur många som sysselsätts av de viktiga småföretagen. Andra saker hon tog upp var behovet av service i alla delar av landet och projektet Norrbottniabanan.

Det blev livliga samtal när läraren Helena delade upp åhörarna för att få svar på vilka tre frågor varje grupp ansåg viktigast, vilka frågor man ville att hon skulle ta med sig till riksdagen och vilken fråga gruppen trodde skulle bli den viktigaste i valet. Hon fick med sig en del.

Export och import och handel mellan länder var en av de där mer otippade frågeställningarna som kom upp.

Nu är det de rödgröna partierna kvar. S kommer idag och MP och V har lovat att komma. SD har inte möjlighet enligt regionala företrädare.

Analysen lyser med sin frånvaro

Av , , 5 kommentarer 9


Hur skulle det påverka Sveriges konkurrenskraft om FI gavs så mycket inflytande att man fick igenom en tredjedel av sitt program?

Vilken minst sagt spännande situation att V, MP och FI skulle kunna utgöra majoritet eller i alla fall en mycket kraftfull del i ett nytt regeringsunderlag. Att kravet på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön skulle kunna få majoritet. Att ett parti vill lägga ner försvaret och två dra ner anslagen…

När man ser FI:s partiprogram verkar Gudruns uppeldade 100 000 för övrigt nästan som en programförklaring. Längst ner här finns en bild att fundera över.

Nog är det märkligt att både höger- och vänstermedia mest bara nyhetsfrossar lite lätt och hjälper FI framåt. Analysen lyser nästan helt med sin frånvaro både vad gäller FI, MP och V. Vad skulle ett skarpt inflytande kosta Sverige, de svaga, unga, pensionärerna, det jobbgenererande näringslivet och konkurrenskraften? Vad hjälper det t.ex. att höja pensioner och sänka deras beskattning lite till om landets ekonomi raseras och bromsen slår till med full kraft?

Mer analys och i god tid, tack.

20140510-115428.jpg

Det politiska våldet

Av , , 2 kommentarer 10


Politiker av alla färger utsätts för hot och våld, statistiken är ovärdig en demokrati. De som arbetar för det gemensamma i vårt land skulle definitivt vara fredade för sådant. Alla andra också förstås.

Ett klarlagt direkt politiskt mord har skett i nyare tid då ett par unga nynazister mördade fackföreningsmannen Björn Söderberg 1999. Sen har folk från det hållet mördat fler, men det har ibland handlat om tidigare vänner eller inte så klart politiska offer. På så sätt leder de rasistiska extremisterna våldsligan stort.

Idag anstränger sig dessa organisationer för att verka hyfsat rumsrena, i alla fall då kamerorna är på. Man lockar regelbundet och framgångsrikt "antirasister" att göra dem till offer genom att nazisterna söker tillstånd och demonstrerar fredligt medan vålds- och avgrundsvänstern kastar sten och bråkar med dem och polisen. Det verkar fungera som nazisterna hoppas varje gång.

Aktivt våld drabbar också SD i en hög grad. De sista två åren ska SD ha polisanmält hot och misshandel av sina medlemmar 150 gånger. Det har skett både misshandel och mordbrand och barn till SD-politiker har hotats. Ordföranden i Ängelholm har anmält hot, trakasserier och misshandel tio gånger i år, senast brändes hans kolonistuga ner.
Sådant här kan aldrig försvaras, aldrig bli ok, inte heller om det skulle drabba "järnrörs-demokrater" som dem vi sett på suddig mobilfilm. Alla demokratiska krafter måste ta avstånd från våld och hot som politiska medel. Att revolutionära och nazistiska grupperingar ibland inte gör det ligger i sakens natur, men legitimerar vi våld, hot och skadegörelse blir vi demokratins dödgrävare.

  Sådant har ingen plats i det politiska arbetet, oavsett motståndare.