Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: vuxenutbildning

Orätt av Region Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 23


Petter Bergner har i dagens VK en mycket bra och viktig artikel om Region Västerbottens orättvisa behandling av de rörelsedrivna folkhögskolorna.

De återigen allt viktigare folkhögskolorna har finansiering från både stat och region, tidigare landsting. Det mesta kommer från staten.
Region Västerbotten sticker ut rejält. Här betalar man ca 850 kronor per kursdeltagarvecka till sina egna skolor. Civilsamhällets ( rörelsedrivna) skolor får 209 kronor per vecka via en klumpsumma på drygt 7 700 000 till Dalkarlså, Strömbäck, Edelvik, Medlefors och Solvik. En summa som legat fast sedan 1998, utan ens indexuppräkning. Löner, hyror har däremot ökat under 22 år…

SKR rekommenderar regionerna att betala 400 kronor till skolor där länsinvånare väljer att gå. Det gör Region Västerbotten, till alla skolor i hela Sverige. Det är bara länets rörelseskolor som istället bara får 209. Skolor som drar in tiotals miljoner i statsbidrag till regionen som det blir anställningar, intäkter och skattepengar av.

Det finns fler principiella skevheter. 2011 sökte Västerbotten momskompensation hos staten för Västerbottens folkhögskolor. Detta gör också kommunerna för sina friskolor. En kommunal skola köper sina varor och tjänster utan moms, en friskola eller folkhögskola måste betala moms. Ett kollegieblock som kostar kommunala skolan 10 kronor kostar de andra skolorna 12,50. Därför ges dessa momskompensation på 6 % av sina bidrag.
Region Västerbotten sökte alltså detta för alla folkhögskolor. Däremot betalar man inte ut dessa pengar. Man sänkte bidraget genom att ge samma 7 700 000, med ”momskompensationen” inbakad.

Hur motiverar man dessa markanta orättvisor? En deltagare som läser in t.ex. grundskolan eller gymnasiekompetens på en av regionens folkhögskolor ger ca 2 500 mer per månad till skolan än om man väljer oss andra.
Man kallar det ”ägartillskott” och menar att huvudmännen för oss andra får göra detsamma.
Vänta nu, vi betalar alla skatt till regionen som i det här fallet till största delen går till ett flerdubbelt högre bidrag till regionens skolor. Sen ska vi andra betala ägartillskott till våra egna ur plånboken.
Det resonemanget håller inte.

Rörelseskolorna vill inte att bidragen för kollegorna Vindeln och Storuman dras ner, de gör ett viktigt och bra jobb. Man begär inte ens full likabehandling, även om vissa regioner betalar nästan samma summor till region- och rörelseskolor. Men, det måste bli mycket rättvisare än det är nu för dessa rörelseskolor som tar allt större samhällsansvar.
Region Västerbotten, det är skämmigt att vara absolut Sverigesämst.

Låg arbetslöshet kräver också åtgärder

Av , , Bli först att kommentera 10


Västerbotten har just nu landets lägsta arbetslöshet. Det är glädjande.

Vi har under en lång högkonjunktur haft en gynnsam situation. En följd av det är att det blivit mycket mindre fokus på kompetensförsörjning. ”Så många har ju ändå jobb”, kan det sägas i politiken. Området har låg prioritet på regionnivå.

Det verkar mer vettigt än det är.
Arbetskraftsbristen är på flera områden så besvärande att företag och institutioner begränsas i sin utveckling, ibland stängs företag på grund av kompetensbrist. Möjliga skatteintäkter uteblir. En kommunal näringslivsansvarig på en ort i norr sa för ett par år sedan att flera företag där funderade på att flytta ut verksamheten till Baltikum, Inte av lönsamhetsskäl, utan av brist på utbildad arbetskraft.

Grupperna i ”arbetskraftsreserven” som ändå finns är få. Många har fått eller fötts med hinder i livet, andra har fötts någon annanstans. Idag finns möjligheter för många där att komma i arbete, inte minst via kortutbildningsjobb som kan bli livslånga eller steget vidare till annat.
Det kommer andra tider. Vi borde passa på att underlätta vägen för alla vi bara kan till utbildning och jobb när möjligheten finns. Det är i företagen skattemedel kommer till, det är i skola, vård och omsorg stora delar av välfärden blir till med hjälp av dessa medel. Det är I barnomsorgen och skolan mycket av morgondagens samhällsförutsättningar grundläggs.

Arbetslöshet är ett samhällshot, arbetskraftsbrist ett annat.
Nyttja dagen, låt oss aktivera samordnande kompetensinsatser igen. Det är särskilt viktigt i ett läge där matchningen till jobb kommer att halta ordentligt några år. Se till att vuxenutbildningen hos olika aktörer får förutsättningar att möta konkreta behov och ge fler människor möjligheten till egenmakt. Det är sannolikt också enda möjligheten av avlasta kommunernas ansträngda försörjningsstöd.

Expansion

Av , , Bli först att kommentera 8


Efter ett morgonmöte på distans slank jag in på sluttampen av morgonens dialogfrukost i Vännäs. Ämnet var fastigheter och Balticgruppens exploateringschef Björn Johansson berättade om arbetet med samhällsutveckling och exploatering i Umeå.
Känt är att stora saker är på gång och mycket handlar om förtätning.
Några spridda reflektioner hann jag få med mig under frågestunden på slutet;

Även fastighets- och projekteringsområdet har stora svårigheter att få fram utbildad och kompetent arbetskraft. Min fundering, hur lyckas vi flytta fler framåt till jobben som finns?

Ingen verkar veta hur vi ska få fram tillräckligt med infrastruktur och effekt för att riktigt många ska kunna köra elbil. Björn ansåg att vi måste ha flera hållbarare alternativ, det räcker inte med el.
Min fundering, hur ska vi undvika att stoppa utveckling av ny och befintlig teknik som så lätt sker om alla springer åt samma håll?

Det sades inte mycket om det planerade handelsområdet uppe vid Green zone (ersbodarondellen) som enligt uppgift har krympts, men blir tämligen stort. Nu sägs att det inte blir ett område med ”vanliga affärer”, utan mer av större verksamheter. Min fundering, för övrig handel i Umeå och regionen låter det klokt.

Baltic är idag verksamma på några platser till, utanför Umeå. Blir spännande att se om det även kan bli på fler ställen i regionen.

Vem ska göra AF:s jobb?

Av , , 2 kommentarer 6


Det drar ihop sig till storm på arbetsmarknadsområdet, efter en tids stiltje på vissa områden.

Vi får fler äldre äldre med ökande behov av vård och omsorg och har litet tillflöde i arbetsföra åldrar. I många kommuner minskar befolkning och arbetskraft. Färre arbetande skattebetalare. En stor del utrikesfödda arbetar, men många i etableringen är på väg in i JOB, andra till försörjningsstöd. Flera kommuner måste minska vux-utbildningen och studerande får läsa på distans. Inte bäst för alla.

M/KD—budgeten drog ner 5 % på AF:s förvaltningsanslag, 10 nästa år, och 50 % drogs ner på AF:s programanslag. Pengar till arbetsmarknadsutbildningar, aktivitetsstöd och lönesubventioner m.m. Regeringsbildningen och Jök:en medförde full privatisering av matchningen av arbetssökande. Allt sker momentant, rakt av. Det finns medarbetare även inom AF som tror att det som helhet är rätt åtgärder, men takten ger svåra problem.

Då ser väl morgondagens AF-aktörer, bolag och folkhögskolor, ljust på framtiden? Inte direkt. Några av bolagen har upphört, dragit ner, slagits ihop eller konkursat. Några försöker lämna igen sina upphandlade uppdrag. De flesta har få deltagare och blöder kraftigt.

Folkhögskolor som på regeringsuppdrag samarbetar med AF i särskilda utbildningar upplever en tvärbromsning. Dels naturligt på grund av lägre inflöde av utrikesfödda, dels för att AF sagt upp viss utbildning och inte orkar/hinner anvisa svensk- och utrikesfödda till arbetsmarknadskurser eller ”kortare reguljära” utbildningar – ofta mot vård och omsorg. Nödvändiga utbildningar som inte kostar kommuner eller AF regionalt några pengar.

Nu bromsar konjunkturen, många kommer tillbaka från extratjänsterna samtidigt som insatser och resurser som kan lindra används inte. Det gläder att det högt i AF förs diskussioner om fler folkhögskoleinsatser, men nu skickar skolorna tillbaka anvisade pengar. Många arbetssökande går istället hemma utan utbildning medan folkhögskolor måste lägga ner arbete och enheter som absolut behövs i morgon. Vem ska då göra jobbet?

Att kommunerna vill bygga ut sin verksamhet och konkurrera med aktörerna om matchningen är förståeligt, men också oroande. Alla kommuner kommer inte att ha aktörer, särskilt inte när de etablerade nu svälts ihjäl. Att vi i kommunerna blir både beställare, utförare och kanske kontrollanter är inte bra. Jag ser växande administration, ökade kommunala kostnader och än förre utförare då få vågar lita på att kommunal verksamhet inte favoriseras.

En mörk bild? Jag har försökt teckna den som jag ser den, utan alltför mycket partiskhet.
Vad måste göras?

Arbetsförmedlingen lokalt: Mitt i krutröken måste AF ändå fokusera på att flytta sina inskrivna framåt. Människor måste in i utbildning och matchas vidare till jobb där de behövs. Utrikesfödda får inte gå hemma och tappa språk, motivation och fart. De måste aktivt föras vidare i trappan mot arbete och integration. Det finns lämpliga påverkansbara utbildningar, folkhögskolans behöver AF inte betala för.
Förs människor inte vidare knäcks de kommunala ekonomierna då många hamnar i försörjningsstöd istället för förvärvsarbete.

Arbetsförmedlingen centralt: Huvuduppgiften måste få fokus ner genom organisationen. Omorganisation får inte ta all tid. Avtal måste nyttjas, nya måste till. För folkhögskolan måste det snabbt fram kurser med svenska, samhällsinformation och arbetsmarknadsinsatser för dem som gått från etableringsprogrammet till Jobb- och utvecklingsgarantin. Utrikesfödda som varit här några år, men inte kommit längre än de i etableringen. Det behövs även mer aktivering för svenskfödda som av olika anledningar blivit långtidsarbetslösa.
Folkhögskolornas bristyrkesutbildningar måste också komma tillbaka.

Kommunerna: Vi måste bryta ryggmärgsreflexen att vilja göra mest möjligt själva. Vilka samarbeten kan vi få till? Med andra kommuner, folkhögskolor och andra. Ibland behövs delande av kostnader, med folkhögskolor blir utbildningen oftast gratis fast man kan resonera sig fram till utformningen utifrån förutsättningarna. Kanske till och med samarbeta om lärare.
Människor i försörjningsstödet måste kunna studera till vissa kortutbildningsjobb. Personer i svårigheter av olika slag kan få en start mot studier i Studiemotiverande folkhögskolekurs, SMF. Upp till 6 månaders utbildning utan kostnad för kommunen. Till exempel.

Politiken lokalt: Vi måste uppmuntra och initiera samarbeten innan vi ”bygger ut”. Fundera på vad vi ska driva själva och inte.

Politiken centralt: Utan att fastna i vems fel det ena och det andra var och är måste politiken få fram verktygen att få fler av arbetskraftsreserven i arbete. Människor långt ifrån arbetsmarknaden måste komma närmare – få bli behövda och självförsörjande.
”The perfect storm” måste undvikas.

Det är förståeligt att många i myndigheter och verksamheter mår mindre bra idag, men om vi inte får jobbet gjort nu mår vi ännu sämre i morgon.

Kostnadskoll på invandringen

Av , , 4 kommentarer 7


Man bör ha koll på kostnaderna, i privatlivet och definitivt när man i offentlig sektor förvaltar andras pengar. Även när man ger till humanitära insatser bör man ha koll. Så det inte blir som när en av våra större hjälporganisationer sålde in ett månadsgivande till mig på ett sätt som gränsade till bedrägligt beteende.
Vi bör ha koll på våra utgifter hemma, i stat, landsting och kommun. Annars drabbas några förr eller senare av hålen som uppstår.
Man bör också samtidigt ha koll på intäkterna, vad som drar in medel så att vi kan betala för det vi vill göra.

Att veta vad invandringens olika delar kostar, det är inget ont i sig, tvärtom. Vi ska inte luras och mörkar samhället finns andra som räknar, mörkar på sitt sätt och använder siffror till maximal intressekonflikt. Några för att få samhället att likna kampen mellan ett gäng tokkategoriserande fotbollshuliganer. Typen som kan knocka en okänd person med fel halsduk eller hämnas för vad någon ur en folkgrupp ska ha gjort ens släkting. I en annan världsdel för några generationer sedan.

Vi måste se hela bilden också när vi talar ekonomi. Vad betyder t.ex. de utrikesföddas arbetade timmar för oss idag? I morgon när bortåt 100 000 nu arbetande inte längre jobbar och inte har ersatts? Hur ser hela ekvationen ut, så där ungefär? Vad betyder det för stat, landsting, kommun, näringsliv, oss och samhället när någon kommer in och arbetar osubventionerad heltid efter 2-3 år i Sverige? Eller gör det efter några år med särskilt anställningsstöd eller nystartsjobb? Jämför den personens kostnads- och intäktsbalans med en jämnårig svensksvensks. Det finns så många goda exempel som också med till helhetsbilden.

Hur skulle vårt allt äldre samhälle, vars ålderspyramid inte är någon pyramid, se ut utan första och andra generationens invandrare? Hur skulle äldreomsorgen på Lidingö se ut, busstrafiken i Norrland eller äldreomsorgen i Vännäs? Hur skulle det vara i mängder med företag, organisationer och myndigheter i arbetskraftsbristens Sverige? Hur kommer det att se ut i morgon i kommunerna som idag har 40-50 procent pensionärer? I hela riket när vi 50- och 60-talister blivit 80 och den åldersgruppen ökat med ca 40 procent?
I min hemkommun, som vill ha Sveriges bästa hemtjänst, hade äldreomsorgen skurit ihop redan i somras utan de ensamkommande. Värt att reflektera kring.

Nej, vi kan inte ha öppna gränser.
Ja, vi måste ha en ordnad invandring där vi kan ta emot och integrera de allra flesta som kommer.
Nej, vi klarar oss inte utan våra invandrare.
Ja, vi måste bli mycket vassare på att utbilda och få dem i jobb och nyttja civilsamhället mer, inte bara institutioner och bolag.
Nej, det är inte lätt att hitta den lagstiftning som håller och vidmakthålla den.
Ja, vi måste göra det bästa av situationen.
Det finns ingen backväxel.

Mer sällan på plats

Av , , Bli först att kommentera 4

Jag får ibland frågan varför jag numera är relativt osynlig lokalt. Svaret är främst att arbetet gradvis har förändrats. När jag började hos min nuvarande arbetsgivare Eductus gällde Umeå, sen startade vi i Vännäs och Örnsköldsvik under 2015. Nu har även Sollefteå, Östersund och Åre/Järpen blivit mitt ansvar. 

Eductus uppdrag ser olika ut på olika orter. Gemensam nämnare är att människor ska ut i jobb – 100 %. Det mesta utförs på uppdrag av Arbetsförmedlingen och det som finns på flest ställen är yrkessvenska. Där får utrikesfödda i arbetsmarknadsutbildning undervisning i svenska för sitt yrke. Inom mitt område har vi hittills 13 SVA-lärare (svenska som andraspråk) som jobbar på 3 orter, alla behöriga. 

Ett uppdrag som är stort i Umeå och Vännäs är Stöd och matchning där arbetssökande kan välja oss och få hjälp av handledare och SYV att hitta nästa jobb. Ibland det första. Här är de flesta svenskfödda. 

Vi har kommunal vuxenutbildning för Umeå och andra kommuner genom Hotell och turism. För denna stora och växande bransch fokuserar vi på grunderna genom teori och praktik under 25 veckor. Är man utrikesfödd kan man gå 30 veckor och få språkstöd på plats. Kursen är öppen även för den som bara hunnit gå SFI och klarat C- eller D-nivå. Utbildningen kan också vara aktuell för unga i åldern 20-24 som inte gjort grund- eller gymnasieskolan klar.På andra orter handlar det även om service-, starta-eget-utbildning med mera. 

På sikt får man se hur politiskt engagerad man alls kan vara med det här jobbet. Det handlar både om tid och eventuellt jäv eller ”delikatessjäv”. Det sista måste man tänka på när man sitter i beslutande organ och samtidigt kan komma att jobba med närstående kommuner. Hittills är det bara tiden som krockar, men jag håller ögonen på saken.

Saker kan ändras snabbt och ett, tu, tre är man kanske mer inne i den lokala politiken igen. Hur det än är får jag arbeta med samhällsviktiga frågor och att göra skillnad för människor.

Lite för mycket detaljer här, men nu blir det kanske lite mindre att svara på. 🙂

Jobb och utbildning för dig?

Av , , 2 kommentarer 8

Artikeltexten nedanför har skrivits av VK:s Anders Wynne och finns i dagens VK. Den handlar om en stor och växande näring jag nyss skrev om här på bloggen, hotell- och besöksnäringen. Då blev det lite fel. Jag påstod att det var drygt 300 000 gästnätter på Umeås hotell i fjol. Det var 320 000 året innan, i fjol var det 400 000.

Jag gillar jobb av nästan alla slag, och i dagens läge inte minst enklare och mer praktiska och dit det är låga trösklar. Om de dessutom kan innebära riktigt goda utvecklingsmöjligheter tycker jag det är väldigt bra. 

”Enkla” är kanske fel omdöme om de här jobben. Det krävs en mycket stor social kompetens, inte bara på papperet. Bemötande och lust att hjälpa de många människorna msn möter är det mesta av jobbet.

Sen skriver jag förstås för att Eductus i Umeå startar en komvux-utbildning för området 17 augusti. Det blir fler starter under året, men till den första ska man söka senast 13 maj hos Viva Vägledning om du bor i Umeå, annars kontaktar du din hemkommun.

Läs mer här och läs gärna artikeln:

  

UMEÅ. En helt ny vuxenutbildning för dem som vill arbeta inom hotell och turism startar i Umeå.
– Det här är en fantastisk grej för oss. Alla som går den här kursen får ju jobb, säger hotellkungen Hilding Holmqvist.

Hotellbranschen växer och har gått om både stålindustrin och fordonsindustrin i Sverige.

– Det här är en framtidsbransch, säger Hilding Holmqvist, som planerar för ett lågprishotell med 216 bäddar vid Renmarkstorget i Umeå.

Den nya komvuxutbildningen i Umeå startar i höst, men sista ansökningsdag för första intagningen är på onsdag nästa vecka.

Gunnar Bäckström, vd för Hotell Uman, säger att dilemmat är att många av de anställda inom hotell och restaurang är unga och gärna flyttar.

– Mycket duktig och kompetent personal försvinner från stan och det behöver fyllas på, säger han.

Vuxenutbildningen genomförs av utbildningsföretaget Eductus på uppdrag av Vivakomvux.

– Om det blir tryck vill kommunen att vi ska sikta på fyra intag per år. De har inte satt några begränsningar, finns det sökande ska vi göra plats, säger Jan Nilsson, Eductus.

Grundkursen är fem månader lång, varav två dagar i veckan är arbetsplatsförlagt lärande på hotell. Inriktningen är frukost- och våningservice eller Hotell och konferens.

– Jag blir tokig när man ser ned på städpersonalen. Det är inte bara att gå in på ett hotellrum och börja städa. Det finns en teknik för hur man städar ett hotellrum och hur man bäddar. Därför behövs det utbildning, säger Hilding Holmqvist.

– Det är viktigt att de kan känna stoltheten. Det är de praktiskt lagda vi pratar om. Alla ungdomar vill inte bli professorer, fortsätter han.

Hilding Holmqvist och Gunnar Bäckströmsäger att personalen ska vara praktiskt lagd och kunna ta emot människor på rätt sätt. Bemötandet är A och O.

Amanda Backe har 14 år i branschen och är nu husfru på Hotell Uman.

– Det är jätteroligt. Det är väldigt varierande och ofta är de som jobbar på hotell öppna människor. Det är lätt att få en bra stämning på jobbet, säger hon.

Det finns i dag en gymnasieutbildning i hotell och turism i Umeåregionen, på Liljaskolan i Vännäs. Merparten av gymnasieungdomarna väljer inriktningen turism, de vill ut i världen och värmen.

– De vill till Teneriffa, men en del av dem går hotell i stället och vi har en del av dem som praktiserar här. De är duktiga, säger Amanda Backe.

Hon säger att de som har en utbildning ofta visar en särskild trygghet på arbetet.

– Det är väldigt skönt när det kommer folk som gått en utbildning. De har fått grunden, säger Amanda Backe.

Hon hoppas också att utbildningen även ska få andra följder:

– Det kan öka statusen för yrket. I dag är det nästan så att folk ser ned på städet. Så ska det inte vara.

Utbildningen sker i samverkan med branschen.

– Eftersom näringen är inkopplad redan från början kommer vi också att kunna ställa krav. Vi tar oss friheten att säga om en praktikant, som säkert är en jättebra människa, inte passar för ett jobb här, säger Gunnar Bäckström.

– Alla människor vill vara duktiga och vill ha beröm, men man måste vara på rätt plats, säger Hilding Holmqvist.

Kursstart blir 17 augusti för den första kullen. Det finns även möjlighet att fortsätta ytterligare en termin.

– Det kommer diamanter till oss och vi ska finslipa dem, säger Gunnar Bäckström.

– Det här är kanon! sammanfattar Hilding Holmqvist.

Tvärt emot fördomarna

Av , , Bli först att kommentera 9

Har i veckan haft förmånen att vara med och arbeta med Academedia Vux chefsdagar där 165 ledare från olika företag hade den första av tre träffar under året. Ordet ”vux” är lite missvisande då allt inte är utbildning. Några arbetar också med att hjälpa människor till arbete mer konkret.

Stod nyss och pratade med några av länets riksdagsledamöter när jag kom att tänka på att jag fått prova uppgifter i både i ideell, kommunal och företagsdriven utbildning. I förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Allt i någon mån och under mer än 20 år. Alla verksamheter har innehållit insatser för nyanlända.

Ofta har jag önskat att människor med svårrubbade fördomar kring saker som ”kravlös skola”, konfessionella eller företagsdrivna skolor hade fått uppleva verksamheterna. Det har jag tänkt även i veckan. Mycket i programmet och i min grupp har handlat om hur verksamheter och ledare kan stötta varandra i samhällsuppdraget, i bygget av det inkluderande samhället. Hur man kan möta uppdragsgivarnas mål och mening genom kvalitativ undervisning, integrationsbefrämjande arbete, arbetsgivarkontakter, jobbmatchning och överbryggande av hinder. I bland under krävande och snabbföränderliga  förutsättningar.

Viljan att göra gott och utveckla människor för livet under solen genom utbildning och annat skiljer sig inte på ett för mig märkbart sätt mellan de ideella, kommunala och företagsdrivna verksamheter jag fått arbeta i. Om man i något mänskligt och avlönat sammanhang kan tala om altruism så har jag mött den överallt. Även egoismen, prestigen och annat som poppar upp där vi människor är.

Det har varit bra dagar och jag hoppas målbilderna, exemplen och inspirationen blir till nytta för många. Medlemmarna i min kreativa och åldersblandade norrlandsgrupp har tänkt ta nyttan ett extra steg. Hoppas vi lyckas.

  

Jobb i ny basnäring

Av , , Bli först att kommentera 7

Det finns en näring som växer snabbare än det mesta i Sverige och särskilt Umeåregionen. Den står för mer exportintäkter än många traditionella näringar som vi hämtat vår välfärd ifrån. 


Jag talar om besöksnäringen som ökade med 85 % mellan åren 2000 och 2012. Omsättningen sägs idag ligga på snett under 300 miljarder och exportvärdet på över 100 miljarder och spindeln i näringens nät är hotellen. 


Under 2014 hade Umeå klart över 300 000 hotellnätter. Det innebär att 850 personer i snitt köpte logi varje natt året om.  Norrlands huvudstad hörde också till platserna där hotellpriserna steg allra mest. Det är stor efterfrågan, rummen räcker inte alltid till och Vännäs och Övik får ibland avlasta


Inom något år får vi minst ett eller två nya hotell. Gamla Mimerskolan blir ett Elite hotell som står färdigt i höst och så har vi Hilding Holmqvists hotell med lågprisprofil som är på gång ovanpå Parketten.


Här finns det många jobb av olika slag, bland annat inom våningsservice, reception, administration, restaurang,  konferens och event. Hotellkedjorna vidareutbildar oftast själva, men vägen in i den ganska ”gränslösa” hotellvärlden går oftast via gymnasie- eller komvuxutbildningar med olika inriktningar.


17 augusti startar Eductus Umeå en komvuxutbildning inom Hotell och turism. Det är en platsutbildning för vuxna där man läser en del av de kurser som normalt ingår i en vanlig gymnasieutbildning. Man kan läsa ungefär ett halvår eller ett år, beroende på inriktning. Man är ute på arbetsplatsförlagt lärande, APL, på hotell i regionen under en del av tiden. 


Hilding Holmqvist som är glad över att utbildningen kommer igång sa i ett samtal härom veckan: ”-De som går en sådan här utbildning har ju jobb!” Det är ingen absolut garanti, men vill man serva människor och göra ett bra jobb så är sannolikheten mycket stor att man har det, ofta där man gjort sin arbetsplatsförlagda utbildning.


Vi måste göra några sena ändringar i upplägget, men nu ligger utbildningen sökbar på Viva Komvux i Umeå där de som är folkbokförda i Umeå kan söka. Boende på andra orter söker via sina hemkommuner. Sökning nu, senast 13 maj för start 17 augusti.


Den här utbildningen kan vara början på väldigt olika yrkeskarriärer inom hotell- och besöksnäringen. Man kan vara yngre eller äldre, svensk eller utrikesfödd, på jakt efter en ny inriktning i livet.  Man kanske vill driva ett eget hotell en dag, arbeta med event, möta människor i receptionen eller hitta en snabb väg in på arbetsmarknaden med måttlig studieinsats.Huvudsaken är att man är en ”människomänniska” som trivs med att möta folk och vill ge service.


Då kan den här branschen vara väldigt rätt.

Meningsfullt bristjobb

Av , , 2 kommentarer 7

Träffade häromdagen en ung man som funderar på att läsa till lärare. En alldeles utomordentlig idé tyckte jag. Jag har mött honom i hans nuvarande yrke och tror att han har flera kvalitéer som skulle bli till nytta för individer, grupper och arbetslag. Mycket glimt i ögat också. Många elever behöver mycket glimt. Skolan behöver också en större andel män i lärarleden. Alla sorter behövs, många lärare fattas framöver. Inte minst på matte- och NO-sidan. Att så få lärare läser svenska som andraspråk förstår jag inte. Där finns stora behov och uppgifter i snart sagt alla åldersgrupper. Inte minst bland vuxna.

Den här artikeln är läsvärd för den som är lite samhälls- och framtidsintresserad. Jag håller inte alltid med journalisten. Fick diskutera ett av områdena där vi ser saker olika med henne en stund i Almedalen ifjol. Ibland är hon nästan lite halvrabiat och kan se spöken när det gäller olika driftsformer, men i den länkade artikeln ligger det mycket. Även om de bristsiffror som anges skulle vara lite uppskruvade.

Skolan avgör så mycket av vår framtid här under solen och läraryrket är ett där jobben förmodligen kommer att springa efter de utbildade och motiverade under lång tid framöver.