…
Boeing och SAAB vinner upphandlingen av skolflygplan till amerikanska försvaret. 351 plan ska byggas och fler lär det bli. SAAB har aldrig haft en så stor volymorder på väldigt länge. Trots att man är underleverantör handlar detta om 30 till 60 miljarder kronor.
Synpunkterna är säkert många, men vad en order som denna betyder för Sveriges teknikutveckling och framtida konkurrenskraft är svårt att överskatta.
…
Trollhättans kommun, SAAB AB (Försvarskoncernen) och en av Wallenbergarnas minnesfonder har räddat SAAB:s bilmuseum med dess 120 bilar för 28 miljoner. Det får förbli intakt och det får stanna i hembygden.
Det är på ett sätt ingen stor sak i vår problemtyngda värld, men ändå mycket glädjande. Det handlar om ett industriellt och entreprenöriellt arv, om formgivningshistoria, om en del av Sveriges historia och om respekt för vad olika kategorier av människor har utfört genom tiderna. Mångas förhållande till bilar är ju heller inte bara rationellt, det handlar mycket om känsla och nostalgi också. Det gör det t.ex. för mig.
Man kan undra hur vår kvarvarande fordonsindustri, och övrig industri också, ska klara en osäker framtid. Hur vi med entreprenörskap, innovationskraft, utbildning och kvalificerad arbetskraft ska kunna konkurrera med omvärlden. Jobb och välfärd handlar om det.
…
Visst ligger nästan alltid ett bra lagarbete bakom framgångar. Så är det på de allra flesta områden. Backofficeprofiler och frontare, pelare, slitvargar, idésprutor, optimister och de truligt skeptiska. Oftast är det en intressant blandning av människor bakom lyckade projekt.
Så var det säkert med den här mannens aktiva arbete också. Samtidigt tror jag att han är ett geni som både företagen han jobbat på och Sverige haft stor nytta av. Vi ska odla både samarbetet och snillena vars tjurskalliga lust att gå nya vägar stundom är ganska prövosam för omgivningen. I skolan och i samhället för övrigt.
På tal om snillen såg jag förresten i DN idag att en som fått utmärkelsen Europas bäste finansminister hoppade av gymnasiet pga bristande intresse och då hade jobbat sig ner till en etta i matte. I just detta var han inget efterföljansvärt exempel, men det kan påminna oss om att begåvning, förmågor och genialitet inte låter se sig eller mätas alla stunder.
…
Den gode Muller stärker bilden av sig själv som måttligt pålitlig och förtroendegivande. Ordmattorna idag där han bombastiskt säger saker som att "Nu är SAAB:s framtid verkligen säkrad. Framtiden ser ljus ut nu" stärker inte direkt förtroendet för honom. Nu spelar det mindre roll, han har ju faktiskt sålt.
Många av oss skulle verkligen uppskatta undret med ett återuppväckt SAAB som mot alla odds fås att överleva och börja andas utan respirator. För det skulle förmodligen krävas en enorm säljsatsning i Kina och att fler kineser än man tror kan lockas av statusen hos ett relativt okänt västerländskt bilmärke.
För vad skulle varumärke, utrustning, lokaler och tillverkningskapacitet hjälpa om man inte säljer bilar?
…
På Aftonbladets ledarsida kan man just nu läsa om SAAB:s sorgliga situation. I artikeln står den här delsanningen: ”Ett företag som inte producerar kan inte heller betala löner.”
Visst är det ett perspektiv som fattas? Det står inget om försäljning. Det är inte helt förvånande, men ganska anmärkningsvärt. Affärsförståelsen saknas, som den gärna gör på sina håll.
Än en gång, vad hjälper det om man kan komma igång och producera om man inte säljer?
…
Jag är ingen industriman, men inser betydelsen och behovet av industrin i Sverige. Både då, nu och sen. Vårt välstånd grundas till stor del också på fordonsindustrin och spinoffeffekterna därifrån. Den insikten behöver inte gå hand i hand med tanken att rädda fabriken i Trollhätten till varje pris.
Med en havererad försäljning och försäljningsorganisarion vet jag inte vad som kan rädda nuvarande SAAB. I den mån verktygen som gör delar och helhet kommer igång igen gör de det förmodligen i en annan världsdel efter att någon slumpat upp konkursbona. (Tyvärr drabbas nog flera underleverantörer av samma öde) Man kopierar och vidareutvecklar snabbt därborta, så det som fattas får man nog fram om det skulle bli tillverkning.
Inga dussin eller tjog av statliga miljarder kan få ”vårt” SAAB att lyfta igen, det är min sorgsna övertygelse. Jag tror absolut att de flesta förstår att om ingen stor biltillverkare vill ha företaget ens till reapris är chanserna för svenska politiker att vända på steken obefintliga. Att köpa på svenska folket världshistoriens dyraste museum är och hade varit oförsvarbart. Med det inte sagt att produkterna är dåliga.
Företagets största tillgång är de anställda, deras kunnande, utbildning, kreativitet och arbetslust. Det är många tragiska konsekvenser och överraskningar som väntar, men nu är det förmodligen mindre dåligt ju fortare det går. Konjunkturläget är bistert, men framtiden för Trollhättan heter knappast SAAB. Personal, övriga resurser och infrastruktur måste få komma igång med andra saker. Glöm inte Kockums, inte I20 här i Umeå. Här på jorden är inget beständigt, men det behöver inte bli ett bestående tomrum för att något långvarigt, och kanske kärt, försvinner.
En SAAB! På väg till frisörens kvällskift såg jag den första gången i verkliga livet och fick en dålig mobilbild. Nya SAAB 9-5. Nostalgi, nördighet eller nationalism – strunt samma. Jag tycker det var roligt att se den.
..
Grattis SAAB! Grattis Trollhättan! Grattis Västsverige! Grattis Maud, regeringen och Sveriges alla skattebetalare!
Med andra förare hade vi betalat mycket mer för ett SAAB vi fått fulla ansvaret för och knappast kunnat sköta.
Vi vet inte heller hur detta slutar, men hjärtat gläder sig åt beskedet.
…
En sak är väl säker. Det "gamla" SAAB, som det sett ut hittills, kan inte bestå. Med en alldeles för låg försäljning som fallit med ytterligare över 50% sen i fjol ser det sannerligen inte bra ut. Perioden då Koenigsegg var hoppet förbättrade inte utgångsläget.
Samtidigt kostar det enligt olika uppgifter 10-15 miljarder för GM att lägga ner företaget. Kan de hitta en köpare finns det alltså en välväxt morot för dem att sälja. Skulle det lyckas och skulle den köparen vara inriktad på fortsatt drift i Trollhättan så skulle det innebära att många ändå förlorar sina arbeten. Det blir inte som förr.
Vad en total nedläggning skulle innebära är inte heller alldeles lätt att få grepp om. Sammanlagt 8000 förlorade arbetstillfällen, mindre skatteunderlag, mindre köpkraft, en förlorad "innovationsgenerator" och en massiv "nedåtkick" i området. Samtidigt skulle en nedläggning innebära förutsättningar för vissa nysatsningar då det skulle finnas både industriella resurser och utbildad och erfaren industriarbetskraft att tillgå. Svårberäknat….
Även om det blir ett väldigt litet SAAB som skulle överleva så hoppas jag verkligen att lösningen kan hittas under den givna månaden. För alla mänskliga parter, för regionen och landet – och för märket SAAB. Jag är ju svag för "underdogs", så jag hoppas fortfarande på en sund näringslivslösning och ett under.
Om ett statligt övertagande (som Sahlin tidigare mumlade om) vore pest, så är den troligaste utgången, nedläggning, kolera. Ett överlevande litet SAAB, hur det nu kunde se ut och vad huvudinriktningen skulle vara – kanske det blir som en influensa? Det fortsätter i alla fall inte precis som förr.
…
Koenigsegg drar sig ur och GM funderar på nedläggning.
Oavsett eventuell sorg som kan finnas hos den som haft en eller annan relation till märket, eller den som främst sörjer svensk bilindustri och arbetstillfällena, så kunde det ha gått ännu värre.
Fantasierna om ett statligt SAAB hade ganska säkert resulterat i något ännu sämre. Nedläggning efter att många miljarder kronor tagits från angelägnare uppgifter och sänkts i ett stort, svart hål.
Kan inte bilindustrin producera SAAB:ar ekonomiskt och lockande, så inte kan staten.
Jan
Senaste kommentarerna