Jan Nilssons blogg
En välda blandning...

Etikett: kompetensförsörjning

Nya reseavdraget ett hån

Av , , 4 kommentarer 25

…
Det har länge varit nödvändigt med en uppräkning för dem som behöver bilen och saknar alternativ. I våras fick jag genom en motion i ämnet på Moderaternas länsförbundsstämma och många är inne på samma förändringsriktning.

Nu har det presenterats ett regeringsförslag som tvärtom slår hårt mot norr och glesare bygder där kollektivtrafiken är sällsynt eller obefintlig. Läs gärna den här kommentaren, ett exempel är att en person med 2,5 mil till arbetet inte får göra något avdrag alls. Detta oavsett om det finns kollektivtrafik eller inte. Summorna går också helt fel väg. Den rimliga uppgraderingen blir för många en rejäl försämring.

Antar riksdagen detta är det en skandal som inte ska glömmas till nästa val. Det kan inte vara glesbygds- och norrlandsbefolkningen som ska betala symbolpolitiken. Miljönyttan är liten, kostnaden för bilisterna stor.

Hushålla, använd civilsamhället!

Av , , Bli först att kommentera 9

…
Det ligger i den mänskliga naturen att vilja utvidga sin egen verksamhet, det man har kontroll på. Så är det inte minst för oss i kommunerna.

För skattebetalarna kan denna ”naturlag” bli dyr. Att stänga ute all annan initiativ- och utförandekraft än den politiska kan göra att kommunen får bygga upp allt större verksamheter – som ofta är tröga att anpassa när behoven ändras. Det blir dyrt för kommunmedborgarna. Särskilt när vi generellt får mindre arbetande och skattepengar.

I veckan har jag fått se två olika kommunala förhållningssätt i andra delar av landet.
På en plats hur det kan bli när ”kan själv” i förlängningen blir ”måste själv”. Måste utföra, måste betala. Det som dessutom inte blev gjort för att man inte bjöd in andra aktörer på banan. I detta fall ledde det till att invånarna både tvingas betala för mer egen verksamhet och mer försörjningsstöd för dem som inte flyttades framåt utan passiviserades på vägen.

I går samtalade jag med två ledare för stora rörelsedrivna verksamheter med välvilligt samarbete med sina respektive kommuner. Där betydande utbildnings- och matchningsinsatser sköts av folkbildningen. I båda kommunerna utbildas, ”förvärms” och matchas för ett antal dussin miljoner, det mesta utan kommunala skattepengar. (Vissa delar görs i ekonomisk samverkan med kommunerna) Däremot får kommunen in skatt från de anställda och verksamheterna som servar folkhögskolorna. Vad som sparas genom alla som via idéburna sektorn hindras att hamna i försörjningsstödet är svårt att beräkna.

Här kan man säga att jag sitter på två stolar som kommunpolitiker och utvecklingsledare på Dalkarlså folkhögskola. Vi måste i alla fall se till att kommunalskatt inte i onödan går till det andra samhällssektorer kan göra. Ibland med större personligt engagemang som i enskilda fall kan bli avgörande för resultatet.

Kostnadskoll på invandringen

Av , , 4 kommentarer 7

…
Man bör ha koll på kostnaderna, i privatlivet och definitivt när man i offentlig sektor förvaltar andras pengar. Även när man ger till humanitära insatser bör man ha koll. Så det inte blir som när en av våra större hjälporganisationer sålde in ett månadsgivande till mig på ett sätt som gränsade till bedrägligt beteende.
Vi bör ha koll på våra utgifter hemma, i stat, landsting och kommun. Annars drabbas några förr eller senare av hålen som uppstår.
Man bör också samtidigt ha koll på intäkterna, vad som drar in medel så att vi kan betala för det vi vill göra.

Att veta vad invandringens olika delar kostar, det är inget ont i sig, tvärtom. Vi ska inte luras och mörkar samhället finns andra som räknar, mörkar på sitt sätt och använder siffror till maximal intressekonflikt. Några för att få samhället att likna kampen mellan ett gäng tokkategoriserande fotbollshuliganer. Typen som kan knocka en okänd person med fel halsduk eller hämnas för vad någon ur en folkgrupp ska ha gjort ens släkting. I en annan världsdel för några generationer sedan.

Vi måste se hela bilden också när vi talar ekonomi. Vad betyder t.ex. de utrikesföddas arbetade timmar för oss idag? I morgon när bortåt 100 000 nu arbetande inte längre jobbar och inte har ersatts? Hur ser hela ekvationen ut, så där ungefär? Vad betyder det för stat, landsting, kommun, näringsliv, oss och samhället när någon kommer in och arbetar osubventionerad heltid efter 2-3 år i Sverige? Eller gör det efter några år med särskilt anställningsstöd eller nystartsjobb? Jämför den personens kostnads- och intäktsbalans med en jämnårig svensksvensks. Det finns så många goda exempel som också med till helhetsbilden.

Hur skulle vårt allt äldre samhälle, vars ålderspyramid inte är någon pyramid, se ut utan första och andra generationens invandrare? Hur skulle äldreomsorgen på Lidingö se ut, busstrafiken i Norrland eller äldreomsorgen i Vännäs? Hur skulle det vara i mängder med företag, organisationer och myndigheter i arbetskraftsbristens Sverige? Hur kommer det att se ut i morgon i kommunerna som idag har 40-50 procent pensionärer? I hela riket när vi 50- och 60-talister blivit 80 och den åldersgruppen ökat med ca 40 procent?
I min hemkommun, som vill ha Sveriges bästa hemtjänst, hade äldreomsorgen skurit ihop redan i somras utan de ensamkommande. Värt att reflektera kring.

Nej, vi kan inte ha öppna gränser.
Ja, vi måste ha en ordnad invandring där vi kan ta emot och integrera de allra flesta som kommer.
Nej, vi klarar oss inte utan våra invandrare.
Ja, vi måste bli mycket vassare på att utbilda och få dem i jobb och nyttja civilsamhället mer, inte bara institutioner och bolag.
Nej, det är inte lätt att hitta den lagstiftning som håller och vidmakthålla den.
Ja, vi måste göra det bästa av situationen.
Det finns ingen backväxel.

Regional tillväxt

Av , , Bli först att kommentera 4

…
I går kväll och under förmiddagen har jag haft möjligheten att delta i Mötesplats Lycksele. Politiker, företagare, innovatörer, regionala tjänstemän – och många fler – har lyssnat, agerat och debatterat saker som påverkar vårt Västerbotten nu och i morgon.

Nu är det avslutande debatt.
Hur ska vi säkra kompetensförsörjningen och få människor att vilja bo och verka i hela Västerbotten?

Inledningsvis trycker flera på utbildning och vidareutbildning. Även på mottagandet av nya medborgare. Den samtidiga arbetskraftsbristen och arbetslösheten lyfts också. Matchningen måste bli bättre.
Motsättningen mellan inland och stad fick en del ljus på sig. Vi som bor i eller nära staden måste förstå mer av hur ekonomin ser ut och hur välfärden fortfarande beror av våra basnäringar. Oavsett var vi bor måste vi se helheten. Inte tappa kraft genom att regioner och länsdelar bekämpar varandra.

Att Vasa ska ses in i vår arbetsmarknadsregion är onekligen en intressant sak. Där finns mycket utveckling och utbildning att hämta, inte minst på yrkessidan. Edward Riedl tryckte på det viktiga att inte bara sprida den exotiska och avvikande bilden av Norrland och Västerbotten. Företagandet, innovations- och utvecklingsklimatet är starkt och det bör poängteras.

Jag slutar skriva innan debatten är slut, men tydligt är att man hör mer av samförstånd än menkngsmotsättningar.
Lycka till Bästerbotten!

20140605-125805-46685661.jpg

Vad kostar det?

Av , , Bli först att kommentera 4

…
Vad kostar det t.ex. Vännäs att vara med i Umeåregionen? Skulle man kunna vara utan samarbetet?

Oräknat saker som fritidspolitikernas arvode blir kostnaden för oss 111 000 kronor. En fjärdedel av årskostnaden för en anställd som har 25 000 i månaden.

Samarbetet i sig är inte lika dyrt som många tror. Region Västerbotten kostar drygt tre gånger så mycket, men är av annan och bredare art. Sen är det frågan vad samarbetet för med sig. Det är viktigt att ursprungstanken att det ska utveckla och samtidigt effektivisera kommunerna hålls aktuell.

En av de verkliga ekonomiska utmaningarna är däremot att det i de flesta kommuner nu är fler som går i pension än som kommer in på arbetsmarknaden. Det kommer att märkas på flera sätt. Både när det gäller vad samhället kommer att ha råd med och kompetensförsörjningen för företag och andra verksamheter.

Utbildningens träffsäkerhet, kvalitet och effektivitet blir allt viktigare för vårt samhälle. Utbildning för både unga, vuxna och nyinflyttade.

Alla behövs. Än mer framöver.

Jobbsäker bransch

Av , , Bli först att kommentera 11

…

Överallt, men särskilt i vår glesbefolkade landsända är lastbilarna en sorts blodomlopp som fraktar det som behövs dit det ska. Det är inte mycket som skulle fungera utan landsvägstransporter.

I måndags hade Sveriges Åkeriföretag Norr en träff med riksdagsledamöter från länet, Man höll till på Liljaskolan i Vännäs med information och provkörning. Jag gissar att våra lagstiftare bl.a. fick information om den konkurrens företagen utsätts för av en del  ”kollegor”. Utländska ekipage behöver varken vara lagöverträdare eller miljöbovar, men några är det och borde inte rulla på våra vägar.

Det är bra att EU skärpt reglerna för transportnäringen och att Sverige ligger högt i efterlevnad. Men vi kan inte acceptera att osund grå eller svart konkurrens, ofta med äldre och miljösmutsiga fordon, slår ut dem som följer reglerna. Här har vi ibland agerat mer tandlöst än andra EU-länder.

När jag råkade på gänget kom vi också att prata lite om rekryteringen av fordonstekniker. Tittar man på t,ex, ”Karriär i norr”, jobbportalen i vk.se och folkbladet.nu. så handlar 3-4 av annonserna om fordonstekniker. Bristen är stor på dessa multikompetenta och de som går vakna och närvarande genom utbildningen har tämligen säkra jobb. Ofta med bra löneutveckling eftersom många branscher drar i dem. Även tåg- och kollektivtrafiken.

Höstbilder 014 - Kopia

På bilden Edward Riedl (M), Kent Emerstedt (Vice ordf SÅ Norr), Isak Frohm (S), Carina Ahlfeldt Region (Regionchef SÅ Norr), Maria Lundqvist-Brömster (FP), Anders Sellström (KD) och Mats Andersson (Utbildningsansvarig SÅ Norr)

 

 

Ungas jobb och Sveriges framtid

Av , , Bli först att kommentera 5

…

Det var väldigt roligt att hitta detta pressmeddelande i mailboxen idag. Mycket står på spel för både enskilda och samhälle när mycket av grundläggande kompetenser ser ut att kunna saknas i vårt land i morgon.

Hinner inte skriva mer om saken nu, men har skrivit ett och annat tidigare och kommer nog att skriva mer. Sen finns det en del att läsa här nedanför….

 

 

Region Västerbotten

Pressinbjudan onsdag 2 oktober: Branscherna siktar högt inför Yrkes-SM 2014 i Umeå

Region Västerbotten – 2013-10-01 11:22 CEST

Onsdag 2 oktober samlas branscherna i en kick-off inför Yrkes-SM 2014 i Umeå samtidigt som Skolverket publicerar en rapport om att allt färre elever väljer yrkesprogram i gymnasieskolan.

– Att färre elever väljer yrkesprogram kan få konsekvenser för länets arbetsmarknad, då rätt kompetens saknas för de arbeten som behöver bli utförda. Det visar bland annat den rapport som Region Västerbotten tagit fram inom ramen för kompetensplattformsuppdraget, 39 000 anställningar till och med 2020, säger Hans Lindberg, (S), ordförande för utbildningsdelegationen, Region Västerbotten.

Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset och rekryteringen till moderna yrkes­utbildningar. Skolverkets rapport visar att andelen elever på yrkesprogram har minskat från 35 procent 2010 till 29 procent 2012. Intresset minskade redan innan gymnasiereformen 2011 men inte i samma takt.

Yrkes-SM är därför en unik möjlighet för besökande elever att få impulser inför sitt framtida studie- och yrkesval. Pedagoger och studie- och yrkesvägledare får en chans till kompetensutveckling. Nu är det klart med ca 25 yrkeskategorier som kommer att delta i Västerbottens jobbigaste evenemang.

Välkommen till pressträff med branscherna.

Tid: Onsdag 2 oktober 2013 kl.9.30

Plats: Nolia, Signalvägen 3, Umeå

Inom följande yrkeskategorier är ca 25 redan klara för Yrkes-SM 2014.

1.Bilskadeteknik
2.Fordonslackering
3.Lastbilsteknik
4.Personbilsteknik
5.Telekommunikation
6.Elinstallation
7.Grafisk design
8. IT Nätverk Systemadministration
9.Webbdesign
10.Yrkesförare
11.Hamnarbetare
12.Skogsmaskinförare
13.Hudterapeut
14.Målare
15.Plåtslagare
16.Vård och omsorg
17.Hotellreceptionist
18.Visual merchadicer/Window display
19.Murare
20.Plattsättare
21.Träarbetare – plastering
22.VVS-montör/ Isoleringsplåtslagare
23.Florist
24.Vägarbetare
25.Maskinförare
26.Mattläggare
27.Frisör
28.Flygplansmekaniker
29.Kock
30.Servering
31.Bartender
32.Barrista
33.Kyl och Värmepumpteknik
34.Tryckoperatör
35.Trädgårdsanläggare
36.Trädgårdsdesigner
37.Gruvindustrin
38.Entreprenörskap
39.Bagare
40.Konditor
41.Guld/Silver smide
42.Dataspelsdesigner
43.Textil och design
44.Hovslagare
45.Jordbruksmekaniker
46.Låssmed
47.Urmakare
48.Möbelsnickare
49.Mekatronik
50.Svetsare
51.Industrielektriker
52.CNC Svarv
53.CNC Fräs

Fakta Yrkes-SM: Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset och rekryteringen till moderna yrkes­utbildningar. Yrkes-SM 2014 går av stapeln på Noliamässan i Umeå. I Yrkes-SM, som arrangerats vartannat år sedan 2004, deltar ca 300 ungdomar i ett 30-tal yrken. Under tre dagar tävlar yrkesskickliga ungdomar upp till 22 år, i en mängd olika yrkeskategorier inom bygg, industri, it, service och tekniksektorn. Förutom att ta medalj i SM har de tävlande också chansen att få representera det svenska Yrkeslandslaget vid nästa Yrkes-EM eller Yrkes-VM. Region Västerbotten är värd för Yrkes-SM 2014 i Umeå och genomförandet sker tillsammans med WorldSkills Sweden, i samverkan med Umeå kommun och Nolia.

Läs mer på http://www.yrkessm.se

Skolverkets rapport:

http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2013/minskat-intresse-for-yrkesutbildningar-1.207780

Region Västerbottens rapport 39 000 anställningar till och med 2020:

http://regionvasterbotten.se/utbildning/utbildning-och-kompetensforsorjning/kompetensplattform-i-vasterbottens-lan/rekryteringsbehov-i-vasterbottens-lan/

För mer information:

Hans Lindberg, ordförande för utbildningsdelegationen, Region Västerbotten, 070 589 01 66

Katarina Sjöström, strateg för utbildningsfrågor, Region Västerbotten,[email protected], 070 377 37 20

Presskontakt:

Ingela Hjulfors Berg, kommunikatör, Region Västerbotten, 070-231 93 22, [email protected]

Region Västerbotten har det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län. Med landstinget och länets alla 15 kommuner och i nära samarbete med andra parter inom och utanför regionen skapas utvecklingskraft för att göra regionen till en ännu bättre plats att bo, leva och verka i.

Pressbilder på regionstyrelsens ordförande, vice ordförande samt regiondirektör hittar du här: http://www.regionvasterbotten.se/pressrum/pressbilder.html

Läs på Mynewsdesk

Pressinbjudan onsdag 2 oktober: Branscherna siktar högt inför Yrkes-SM 2014 i Umeå

Resurslänkar

Om Region Västerbotten

Region Västerbotten har det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län. Med landstinget och länets alla 15 kommuner som medlemmar, och i nära samarbete med andra parter inom och utanför regionen, skapas utvecklingskraft för att göra regione…

Besök nyhetsrummet »

Presskontakt

Thomas Hartman

Kommunikationschef
[email protected]
+46706664995

Blogg Mikroblogg Socialt nätverk

Mariann Holmberg

Kommunikatör
[email protected]
+46722227343

Ingela Hjulfors Berg

Kommunikatör
Innovationsslussen Västerbotten, Regional tillväxt
[email protected]
070-2319322

Mikroblogg

Var man landar

Av , , Bli först att kommentera 7

…
Har bollat framtid, utbildningar, bristyrken och möjligheter till jobb med en gymnasiegrabb i eftermiddag. Ett intressant samtal som kanske resulterade i lite aha-upplevelser på båda håll.

Har även pratat motivation och arbetsglädje med en ung undersköterska inom åldringsvården. Ett samtal som nog resulterar i en egen bloggtext snart.

Under veckan fick jag notera att minst två, kanske tre, som började sin utbildningsbana med att bli bilmekaniker via Liljaskolan i Vännäs är piloter inom trafikflyget idag. Det är svårt att veta var man till slut landar utifrån vilken gymnasieutbildning man väljer.

Att välja något som är efterfrågat på arbetsmarknaden måste vara ett förstahandstips. Att verkligen få jobb och snabbt få visa att man vill och kan, det kan öppna oanade vägar vad det lider.

Som det ser ut nu verkar både teknikyrken och jobben där man gör skillnad för människor i olika åldrar vara väldigt bra tips om man söker en framtid i arbete.

Fler vill bli lärare

Av , , Bli först att kommentera 7

…
Nu presenterar SKL en del tecken på att fler unga vill bli lärare.

Vissa tecken kan ha inbyggda osäkerheter, t.ex. att undersökningar visar att omkring hälften av våra unga kan tänka sig att bli lärare. Jag är lite tveksam till det resultatet, men att 20 % fler har sökt lärarutbildningar 2013 än 2012 går inte att komma förbi. Riktigt roligt.

Sverige behöver många fler motiverade och inspirerande unga pedagoger med goda kunskaper. Det behövs ett antal 10 000 fler än vi ser nu fram till 2020. Ett större söktryck till lärarutbildningen ökar förutsättningarna för att morgondagens unga får en bra start.

Arbetskraft sökes

Av , , Bli först att kommentera 11

…
Sverige behöver välutbildad arbetskraft på många områden. Ibland lever näringarna länge på tidigare utbildade för att sedan stå med arbetkraftsbrist när större kullar pensioneras.

Detta gäller bl.a. vägmästare, arbetsledande väg- och anläggningstekniker. Många av fältets jordnära mellanchefer är runt pensionsåldern. Utbildningen har inte funnits på decennier och näringslivet behöver nya människor för byggande och underhåll av vägar, gator och skogsvägar. Kommunerna behöver också kompetensen. Man har ofta svårt att få tag i medarbetare med lämplig utbildnings- och erfarenhetsmix för att kunna leda arbetet både inne och ute.

I höst börjar en 73 veckors Yrkeshögskoleutbildning till Väg och anläggningstekniker (VAT) vid Liljaskolan i Vännäs. Den har en intressant blandning av ämnen, t.ex. branschekonomi, entreprenadjuridik, miljö, GIS, väg och anläggningsteknik, material och geoteknik samt organisation och ledarskap. Kompetensen man får är värdefull även för den som skulle vilja ha sin egen verksamhet inom området framöver. 23 av veckorna är LIA, lärande i arbete.

Målen för Yrkeshögskolan är högt ställda. 80 % av de utbildade ska ha jobb efter två år, annars får man lägga ner kursen. De som leder utbildningen är branschens eget folk. I ledningsgruppen för VAT finns representanter för bl.a. Sveaskog, SLU, Tyréns, Svevia, Sveriges Åkeriförerag och Trafikverket. Även några av kursdeltagarna ska sitta i ledningsgruppen. Här finns goda möjligheter att bygga ett nyttigt nätverk.

Sista ansökningsdag är 20 september och årets kull börjar 4 november. Man ska ha minst 2 års arbetslivserfarenhet för att antas. Allt arbete räknas, men vissa utbildningar är meriterande. Det finns vissa formella behörighetskrav, men är du intresserad ska du kontakta Liljaskolan och höra vad som kan göras även om du inte uppfyller dem. Det finns bara 20 platser och nästa kursstart är hösten 2014. Vänta inte med ansökan!

För mer information kontakta:
SYV Kurt-Ivan Sandberg. Mail: [email protected] Telefon: 0935-145 52.
Rektor Mathilda Idhult. Mail: [email protected] Telefon: 0935-146 00

Presentation

Tomas o Emelies bröllop 60 D 1284 - Kopia (2)

Jan  


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se