Små små steg mot en rasistisk värld??

I kväll såg jag ett inlägg på Facebook från en kompis i Stockholm. Han hade sett en riktigt hemsk sak när han cyklade till jobbet i morse. Här nedan kommer Eriks inlägg.

 

Erik 3”Varför hänger det en svart docka där?” frågade den lilla tjejen med ett tennisracket i ryggan. Jag hade stannat för att ta ner bland det äckligaste jag sett. En välgjord docka med svart mask hänger i en hängsnara under en bro där barnen går till skolan och jag cyklar till jobbet. På dockan sitter ett budskap från en främlingsfientlig organisation. Fy fan.

Något skit håller på att hända i vårt vackra Sverige. Det smyger sig på och kommer allt närmare. Förra veckan lyssnade jag på en kvinna som överlevt förintelseläger i Nazityskland. Hon berättade att under 40-talet Tyskland flyttades positionerna för vad som ansåg tillåtet med små, små steg. Det var ingen som märkte vad som hände. Politiken och det allmänna blev allt mer tillåtande mot intoleransens mörka hål. Allt slutade i förintelseläger och mord på en förfärlig massa människor. Hennes budskap var att det är viktigt att säga ifrån och säga stopp. Att visa medmänsklighet. Hennes berättelse berörde mig starkt.

Och imorse hängde denna docka på min väg till jobbet. Jag blev så oerhört arg och rev ner dockan och slängde den i en papperskorg. Jag hade inget bra svar att ge tjejen varför det satt det hängde en docka med svart mask under bron. Först när var nästan framme vid jobbet kom jag på att tjejen förmodligen kände någon slags samhörighet med dockan som hängde under bron. Och jag hade inget svar. Och detta i mitt Sverige och där jag bor. Fy fan.

Jag har heller inget bra svar för vad jag kan göra mer än att säga stopp och säga att detta inte hör hemma i Sverige. Men jag tror det är viktigt att verkligen säga ifrån. Må alla goda krafter förenas.

 

(Jag vill inte att bilderna missbrukas och därför har jag kryssat dem.)”

Själv blev jag alldeles matt när jag läste Eriks inlägg, är det hit vi är på väg?
Är det ett samhälle där man ”hänger” dockor och hatar invandrare som vi vill att våra barn skall växa upp i?

Jag skall villigt erkänna att jag inte har någon lösning, jag är inte ens säker på att jag vet vad frågan är. Men det jag vet är att detta inte är Ok, jag vägrar acceptera att Sverige skal förvandlas till ett land där vi hatar människor på grund av deras ursprung och färg på huden.

Vad skall vi göra…..

2 kommentarer

  1. Cecilia Brönemyr

    Så fruktansvärt! ! Vi måste hjälpas åt att påminna om det som hänt och tydligen fortfarande händer runt knuten på ens hem! Minns när jag jobbade med en supertrevlig kvinna som är gift med en tysk man som sa Hitler vad en missförstånd man, han gjorde mycket gott för Tyskland. Herregud var min tanke är detta hur framtiden kommer att se på en så otroligt ond man!
    Bra att ni som politiker tar upp kampen och visar tydligt vart ni står!

  2. Erika Estreen

    Hej Mattias!
    Jag har inte alla svar men ett har jag; läs på och käfta emot.
    Om alla vi som också ser detta obehagliga som tillåts ske, om alla vi läser på om vad rasism är och hur det yttrar sig och börjar säga ifrån när man hör saker och ser saker, även om man då blir ”den obekväma”. Om alla gjorde så skulle man tillslut inte verka så obekväm utan man utgör tillslut normen. Så folk får absolut inte vara rädda för att ställa till en scen på jobbet, på festen, i bussen, på föräldramötet.

    Och en sak till!!!
    Vad är det med oss snikna jäkla i-landsmänniskor som tror oss ha förtjänat exakt hela vår tillvaro? Varför skulle jag förtjäna att leva här i Sverige mer än Mohammed från Syrien? Det var ju bara tur för mig att jag föddes här, absolut inte skicklighet.
    Men man märker att det är få som reflekterat över det.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.