Låt skolan på Holmön vara mötesplats för Holmöborna.

I samband med måndagens kommunfullmäktige har jag ställt en interpellation till Tekniska Nämndens ordförande Lasse Jacobsson.

Min interpellation handlar om skolbyggnaden på Holmön och om den inget kan tillåtas användas som möteslokal för de som bor på ön och föreningarna där på det sätt som varit brukligt.

Bakgrunden är att skolan på Holmön har en historia som möteslokalen på ön ända sedan tiden då Holmön var en egen kommun. Och eftersom Holmön och förhållandena där är unika så tycker jag också att vi måste vara öppna för lite annorlunda lösningar där.

Skolan skall tyvärr säljas eftersom barnantalet på ön är för litet. Men jag och Centerpartiet hyser förhoppningar om att det kan bli så att skolan köps av exempelvis Holmöborna själva och även fortsättningsvis kan vara den knutpunkt för ön som den länge varit.

Men min fråga till Lasse inför måndagens KF handlar om nyttjandet nu. Alltså så länge kommunen äger skolan.
Jag tycker det är rimligt att man får använda skolan så länge det är Umeå Kommun som äger den!

Vad tycker du??

Och inte minst viktigt: Vad tycker Lasse Jacobsson? Som är ordförande i Tekniska Nämnden (den nämnd som förvaltar kommunens fastigheter)

5 kommentarer

  1. Åsa Engman

    Trist är det. Skolan och uthusen är helt urblåsta! Det fanns inte en stol att sitta på då vi hade fiskevattensauktion 131103. En överraskning att Viva Resurs tog med en del saker som ägdes, får man väl nu säga, av Holmöborna och vissa föreningar.

  2. Gillis R. Wikander

    Det är självklart att Holmöskolan inte skall säljas till någon privat person eller till ett företag.
    Umeå kommun skall givetvis sälja skolan till HUF, Holmöns Utvecklings Forum, för 1 kr och samtidigt ge driftbidrag för att Holmöskolan skall kunna fungera som en samlingspunkt för Holmöbor och stugägare. Givetvis kan den även fungera som en samlingspunkt för båt- och dagsturister som besöker Holmön under kortare tider på Holmön, inte minst våra vänner som kommer med båt från finska sidan.
    Vill påminna om att då Holmön, som Sveriges dåtida minsta kommun, sammanslogs med Umeå kommun i samband med kommunsammanslagningen på 70-talet, så lämnade Holmöns kommun ett kontantbidrag på ca 100.000 kr till Umeå kommun samt en snövessla för vintertrafiken som man tidigare finansierat med egna medel. Andra mindre kommuner som ”drabbades” av kommunsammanslagningar byggde badhus och ishockeyanläggningar med höga driftskostnader som följd och lämnade ett negativt bidrag till den kommun som man sammanslogs med.
    Om man ser historiskt på vad Umeå kommun har så att säga betalat tillbaka till Holmön efter kommunsammanslagningen så kan man inte annat än bli bedrövad över hur man i princip har glömt bort Holmön till fördel andra öar som inte har någon fast boende befolkning överhuvudtaget.
    I Umeå kommun har man antagit en utvecklingsplan för Holmön där man bl.a. vill se en befolkningsutveckling till upp mot 100-150 fastboende personer i framtidsscenario.
    Hur rimmar detta med att man innan man lade ner skolan på Holmön så investerade man i ett nytt kök och närliggande funktioner för miljoner. Att sedan komma med beslut att lägga ner skolan verkar vara en funktion av att den ena handen inte vet vad den andra handen gör i de olika kommunala enheterna i Umeå kommun. Följden blev att de få barnfamiljer som gick i skolan fann det närmast omöjligt att få ihop logistiken med att bo kvar och samtidigt skicka förskolebarn till Sävar för att ha en fungerande barnpassning. Detta förhållande gällde givetvis även skolbarnen särskilt för de yngre årskullarna. Konsekvensen blev att många, inte alla, flyttade från Holmön med allt vad det innebär.
    En väsentlig frågeställning som ännu inte ser ut att hanteras på ett rimligt sätt är kommunikationsfrågan till och från Holmön. Jag har sett allehanda kommentarer från folk som överhuvudtaget inte vet, kan eller har den minsta insikt över de faktiska förhållanden som gäller för västra kvarken där kommunikation till och från Holmön sker. Har stor erfarenhet över att färdas över sagda västra kvarken med egen båt och har upplevt de mest varierande väderförhållanden som existerar spontant på västra kvarken. Har givetvis upplevt många överfärder med olika färjor sedan tidigt 50-tal med allehanda mer eller mindre dramatiska överfärder.
    Trafikverkets färjerederi håller just nu på att specificera den färja som planeras att ersätta Helena Elisabeth. Den nya färjan kommer att ha en lägre passagerarkapacitet än Helena Elisabeth då den var ny dock kan den lasta 2 bilar i stället för 1. Att innevarande färja har blivit nedklassad vad avser antalet passagerare beror på de regelverk som EU infört för fartyg. Det är inte en utveckling av kommunikationerna som ger möjlighet till en utveckling som går i takt med den framtidsutredning som Umeå kommun utarbetat och antagit för Holmöns framtida utveckling.
    Skall det finnas en chans till utveckling är det hög tid att Umeå kommun ”återbetalar” det kapitaltillskott man erhöll i samband med kommunsammanslagningen med uppräkning av inflation och ränta. Det gäller även Länsstyrelsen som har varit så mån om att etablera ett natura 2000 område på Holmön där man är särskilt rädd för olika faunor och fågelliv samt känsliga miljöer.
    Hur skall alla de intresserade besökarna kunna på ett rimligt sätt ta sig ut till Holmön för att bese dessa unika miljöer då de flesta besökare blir livrädda att åka med innevarande färja eftersom den inte upplevs som särskilt bekväm om tyvärr inte anpassad för de sjöförhållanden som gäller för västra kvarken.
    Se till att göra en samfinansiering i samma anda som Tage Pettersson en gång hade på förslag i sin utredning applicerad på en stor färja som tar minst 200 passagerare och kan ta upp till 10 bilar i kombination med en lastkapacitet som klarar alla de behov som finns med avseende på sophantering, slamtömning, obruten livsmedelskedja till livsmedelsbutiken mm. och att de som bor på Holmön slipper att ha två bilar en för Holmön och en på fastlandet. Miljöeffekten torde bli betydande eftersom de bilar som förefinns på Holmön är av naturliga skäl av äldre årsmodeller. Man kan även undra över hur länge till som det kan utföras bilbesiktning på Holmön med innevarande och framtida kommunikationer. Hur vore det att hitta en kommunikationslösning som innebär en större färja med hög transportkapacitet utan isbrytande klassning och en mindre typ den man planerar på färjerederiet som har en isklassning som är anpassad för västra kvarken och även kan fungera som backup för den större vid eventuella haverier eller årliga varvsbesök där man tillfälligtvis hyr in en kapacitet för enbart passagerare. Då kanske man har en redundant lösning i sikte som är hållbar och uthållig över tid. Skall man satsa så måste det få kosta i både utrustning och personal. Dagens lösning vintertid med svävare ”Vinergatan” är ju tyvärr ett skämt. Har själv upplevt en 260 graders sväng i ”pir-hålet” på Holmön vid överfart på isen. Inte särskilt säkert eller ens tillämpligt.
    Om man nu verkligen vill satsa på en fungerande kommunikationslösning för Holmön så kan det därmed äntligen ingjutas en positiv utveckling från familjer som vil flytta ut till Holmön där alla servicefunktioner finns tillgängliga i form av barnomsorg, skola och äldreboende och givetvis alla andra servicefunktioner som vi naturligen knyter till ett civiliserat boende i Sverige.
    Det skapar även förutsättningar för ett gryende företagsklimat då man vet att man i grunden har en fungerande kommunikation till och från Holmön.
    De innevarande ägarna av restaurangen Holmö Havsbad, även kallat ”Panget” i folkmun, har lagt ner all sin kraft för att rusta upp denna anläggning till en fungerande restaurang genom olika förbättringar och utvecklingar. Restaurangen har sina öppettider under sommarmånaderna i stort sett. När man stod inför att utveckla ”affären” till att etablera en åretruntverksamhet med möjlighet till att erbjuda företag konferenser året runt, genom att komplettera verksamheten med boende som idag är kraftigt begränsad, fick man beskedet från sin banktjänsteman på sin bank att ”ordna först kommunikationerna till Holmön annars är vi inte intresserade att hjälpa till med finansieringen”.
    Att får en kommentar från en bank på detta sätt kanske i sak inte är förvånande och överraskande men det är ju inte dessa ägare av Panget som skall lösa denna fråga enskilt utan det faller på Staten, Umeå kommun och Länsstyrelsen att ta ansvar för dessa infrastrukturella frågeställningar.
    Konsekvensen av detta är att ägarna har styckat av själva Panget från sina ägor och kommer med sannolikhet att börja sälja av tomter till privatpersoner som tidigare var planerade att utgöra logi för gäster från företag där man ville erbjuda konferensmöjligheter. Idag är även Panget utsatt till försäljning.
    Kort sagt kan man säga att Umeå kommun måste idag ta sitt ansvar och börja rikta blicken från kanske mer ”populära inslag” som exempelvis kulturhuvudstad 2014 och allokera en hel del medel till Holmön om inte Holmön på sikt skall bli en avfolkad ö utan fast boende utan endast sommarboende

  3. Carina KÅ

    Var på besök på ön nyligen (barnfödd där) Då sägs det att de gamla trä kyrkbänkarna, som tidigare fanns i gamla ”Kommunalsalen” eldats upp ! Onödigt var ordet sa Bull. . Tillhör Holmö By. De kunde iallafall ha sålts ut ? Gamla skolbänkar ? Har dessa också eldats upp?
    Ber om undersökning av detta. Du kan väl iallafall blogga om vad du kommit fram till om du Mattias undersöker detta ?
    MVH/ CKÅ

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.