Posten Telefonen och Kontanterna

Eller hur skall vi hantera förändringar?

Just nu är det ett väldigt fokus på krisen i PostNord, och det gamla begreppet ”kommer som ett brev på posten”. Har inte riktigt samma positiva klang som det hade tidigare.

Men det som nu sker med Posten är ju egentligen inte så konstigt. När människor kommer till mig och klagar på att posten fungerar dåligt så brukar jag svara med en fråga: ”När skickade du ett brev senast?”

För det är ju där problemet ligger, mängden brev som skickas krymper hela tiden. Liknande utveckling ser vi ju när det kommer till användningen av kontanter, idag är mer än 98,5% av alla transaktioner digitala.

20200122brevutveckling

Antal skickade brev i Sverige. Källa: PTS rapport Svensk postmarknad 2018

Men istället för att lägga fokus och kraft på att fundera på vad detta innebär för samhället och i politiska sammanhang fundera på, givet en utveckling man kan se om man skall försöka ändra utvecklingen eller besluta sig över om man måste vidta åtgärder för att minska de negativa effekterna av det som sker.

Tittar man isolerat på posten och förmedlingen av brev, så har antalet skickade brev nästan halverats på 20 år. Och uppenbarligen har det offentliga ansett att det är en okej utveckling för annars hade ju man inte inrättat KIVRA eller som i Umeå kommuns fall slutat skicka ut lönebeskeden till de anställa med brev.

Så att det blir svårare för posten att lösa sitt uppdrag är inte så konstigt.

Den bakomliggande orsaken stavas digitalisering, ett populärt ord som gärna används men jag tycker vi är för dåliga på att fundera på vilken effekt kommer digitaliseringen att få, och vad skall det offentliga göra för att täcka upp de negativa effekterna av den förändring vi ser.

Lite på samma sätt är det med diskussionen om kontanter, de allra flesta av oss använder kontanter väldigt väldigt sällan. Detta är givetvis något som bankerna har arbetat för länge, men det är klart om vi bara använder kort och betala våra räkningar hemma på internetbanken så gör det givetvis att bankkontoren försvinner.

Här måste vi bli bättre i debatten, både allmänheten men även vi politiker, frågan måste i större utsträckning fråga oss:

När mängden brev kommer minska dramatiskt, hur säkrar vi att brev, paket och tidningar kan distribueras på ett vettigt sätt i hela landet?

När 99,5% av alla transaktioner är digitala, hur säkerställer vi att även den sista halva procenten av alla transaktioner kan genomföras? 

Istället för att hela tiden ropa att allt skall räddas och allt skall vara som det har varit, så måste vi orka och våga fundera på hur vi vill att det skall vara i framtiden. Alternativet är ju ett samhälle utan utveckling och det tror jag inte heller så många vill ha!

En kommentar

  1. Brorson

    Här nedanför kommer en kommentar, som jag skickade till Lennart Holmluds blogg med anledning av hans dystra profetiia att tidningsdistributionen på landsbygden kommer att upphöra om inte Postnord får igenom sina krav på försämrad brevservice. Varför har han inte pulbicerat kommentaren? Beror det på inledningen om hans dysterhet? Tror han kanske att Postnord är gama ärevördiga Postverket, vars monopol inte får rubbas, kosta vad det kosta vil?

    >Varför så dyster? Det finns ju en lag (eller är det en frivillig överenskommelse?) om samdistribution av tidningar. Samdistributionen kan ta över distributionen av brev och tidningar på landsbygden. Jag har på annan plats fört fram förslaget att brevdistributionen till adress ska upphandlas i konkurrens mellan olika postföretag, inkl andra företag som vill etablera sig även som sådana. Det skulle vara ett värdefullt komplement till skolskjutsar och sjukresor på landsbygden för lokala taxiföretag.

    Underskotten i postverksamheten i glesbefolkade områden (till vilka även en del villakvarter i tätorter bör räknas) kan betalas av upphandlande myndighet med momsen på brevportot i hela landet. Moms på brevportot infördes för bara några år sedan efter krav från EU, vilket blev ett dråpslag för Postnord, som redan innan hade problem med de gigantiska underskotten i den danska verksamhet.

    Din kritik mot Maud Olofsson för samgåendet av de statliga svenska och danska postföretagen är mer än berättigad. Men med den 25-procentiga prishöjningen på Postnords brev-verksamhet , genom momsen på brevportot, försämrades givetvis företagets konkurrenskraft mycket kraftigt, vilket har bidragit till de skenande underskotten i denna verksamhet.<

    Som framgår är inte landsbygden det stora problemet, utan snararare den närmast absurda konkurrenssituationen i städerna och de större tätorterna. Kanske behöver vi ett statligt postverk, som upphandlar brevbärartjänsterna på entreprenad? I stället för att olika brevbärarföretag konkurrerar med varandra med brevbärare,. som springer om varandra i samma trappuppgång, kan de konkurrera med varandra om entreprenaderna?

    Brevmängden kan inte fortsätta att sjunka i all oändlighet. När botten kan skönjas måste vi göra en prognos, som håller under minst tio år framåt, om den framtida brevmängden, och planera utifrån dem prognosen, om brev ska delas ut till hushållen varje dag eller två eller tre gånger i veckan eller bara en gång i veckan.

    Här ser jag som viktigast att brevlådorna för avgående post inte töms för tidigt, och att breven skickas vidare till adressortens brevbärarexpedition över natten.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.