1,7 miljoner svenskar står utanför internet. Att nästan en fjärdel av svenskarna inte använder internet är viktigt att komma ihåg inför 2010 då våra politiska partier allt mer kommer att bygga ut sina valkampanjer på internet.

Om valet  2010 verkligen blir ett internetval vet vi inte än, men hur som är det ett  problem för det demokratiska samhället att nära en fjärdedel av svenskarna står utanför de samtal som växer fram på nätet.

Siffrorna om internetanvändning är en del av den stora årliga intervjuundersökning som  World Internet Institute genomför varje år. Undersökningen Svenskarna och internet 2009 presenteras i samband med Internetdagarna i Stockholm och stämmer till eftertanke.

När intervjuerna gjorts är ett av de vanliga varen från icke-användare: ”Har man klarat sig så här länge så klarar man sig”. Men detta kan vara ett förrädiskt svar där risken är att allt fler hamnar utanför de tjänster och funktioner som  i allt högre grad läggs över på nätet.

Undersökningen visar att det främst är de äldre i samhället som står utanför nätet men det finns också grupper i andra åldrar som p grund av exempelvis funktionshinder eller ekonomiska problem inte kan ha tillgång till internet.

Den digitala kyftan berördes också indirekt under Internetdagarnas inledningsanförandet av infrastrukturminister Åsa Torstensson när hon presenterade regeringens nya bredbandsstrategi med orden:
”Hela Sverige ska ha bredband i världsklass för att det är en kritisk värdemätare kring innovation och demokrati.”

I sin nya bredbandsstrategi slår regeringen fast att 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige år 2020 bör ha tilllgång till bredband om minst 100 Mbit/s.

Det är ett mål som vi idag ännu är långt ifrån att uppnå. Men det är inte enbart ett tekniskt problem. Det är främst ett demokratiskt problem.

Att överbrygga den digitala klyftan, att ge allt fler möjlighet att få tillgång till internet, är alltså i grunden ett demokratiskt arbete.