Följa barnen på förskolan via Facebook? Läsa blogg-inlägg om barnens aktiviteter och vilka utflykter de gjort under dagen? Allt fler förskolor vill öppna sin verksamhet ut på internet för att kunna berätta för föräldrarna om vad barnen får vara med om under dagen.

Men hur använder man blogg och nätet på ett pedagogiskt utvecklande sätt? Det är en viktig fråga att ta upp för man kan göra mer än att bara ladda upp bilder.

Att ladda upp bilder från verksamheten på en förskola ställer krav på att man lyssnar in de familjer som inte vill att barnen ska synas på nätet och det ställer krav på att personalen får stöd i fortbildning kring hur man pedagogiskt arbetar med IT och internet på ett bra sätt.

Internet, nya smarta telefoner och bärbara datorer gör det möjligt att öppna fönster in mot verksamheter som annars varit lite svåra att följa. Det här har många förskolor börjat använda sig av och vi ser hur allt fler hakar på trenden att öppna upp sin verksamhet via internet.

Håvestens förskola Sleipner i Färgelanda kommun är ett exempel där  personalen driver en mycket aktiv blogg. Här berättar man om aktiviteter man gör med barnen som  marmorering av nallar eller målarverkstan: ”På torsdagen var några barn i målarverkstan, de fick måla med vattenfärg eller akrylfärg .De blev regnbågar,hästar,solar och mycket annat fint”, skriver personalen och laddar upp mängder av bilder på barnen som i målarrock framför staffli skapar sina bilder.

När varje barn fyller år publicerar man dessutom tårtbilder och foton på exempelvis Theodor, Linnea och Wilma som fyller 2, 4 och 5 år.

‐ Bilderna kan bli ett stöd för små barn när dom skall berätta hemma vad dom gjort idag, säger Linda Johansson, som arbetar på förskolan i en intervju.

Eftersom alla föräldrar kanske inte vill att just deras barn ska förekomma på bild ute på internet får de själva välja om barnen skall vara med på bilder eller inte. Föräldrarna får skriva på ett kontrakt där de intygar om deras barn ska få förekomma på bild och några har då valt bort detta.

‐ Syftet med bloggen är ju att berätta vad vi gör, så den skall ju vara öppen för alla, både mormor, morfar, släkt och vänner till barnen, men det gör ju också att vi måste vara noga med att inte lägga ut någon privat eller känslig information, förklarar Birgitta Englund, som också arbetar på förskolan.

Flera andra kommuner har öppnat upp sina förskolor mot internet på liknande sätt som Färgelanda gjort. Från Umeå kommun kan man se ett exempel på en blankett som vårdnadshavare kan fylla i för att de ska kunna godkänna om fotografier av deras barn kan läggas ut på nätet. Texten i blanketten lyder:

”På förskolans/familjedaghemmets hemsida publiceras foton från lek och pedagogiska aktiviteter. Syftet är att hemsidan ska spegla det positiva och glädjefyllda, samt stärka gemenskapen. Hemsidan ska också upplevas som en värdefull informationskanal för barn, familj och personal.
Förskolans/familjedaghemmets webbansvarige följer personuppgiftslagen (PUL) och publicerar inte något som kan vara kränkande för barnet. Förskolan/familjedaghemmet använder inte barns namnuppgifter på hemsidan. Lagen innebär att du som vårdnadshavare måste samtycka till publicering för att förskolan/familjedaghemmet ska kunna använda foton där det enskilda barnet kan identifieras.”

Men det räcker inte bara med att skriva på blanketter för att hemsidor med förskolans aktiviteter ska fungera på ett bra sätt. Personalen måste också vara med på tåget. I Lilla Edet har man utvärderat en verksamhet med bilder och texter som läggs ut från förskolor och där har man upptäckt att personalen inte alltid har tillräcklig kunskap i användandet av datorer och digitala kameror och man saknar pegagogiska metoder för hur de nya digitala kanalerna kan användas.

”… låg datorkompetens, har påverkat projektet”, skriver man i utvärderingen och man fortsätter: ”Bland personalen har erfarenheten och kunskapen kring IT i allmänhet och IT som pedagogiskt redskap i synnerhet varit lägre än vad som först befarades. Det har inneburit att kompetensutvecklingen har fått ett delvis annat fokus och att införande och spridning tagit längre tid än vad som kunde förutses vid projektstart. Det är en förklaring till att spridningen och delar av målen inte uppfyllts fullt ut.”

Att förskolor satsar på att öppna sig via internet kommer vi att få se mer av framöver. Då är det viktigt att man dels tänker på att barnens integritet inte utsätts för risker, men också att personalen får utbildning i hur man kan använda IT på ett pedagogiskt utvecklande sätt.

Att den här trenden mot ökad öppenhet sjunker neråt i åldrarna mot förskolan är inget att förvåna sig över. Enligt en färsk undersökning från World Internet Institute har hälften av fyraåringarna börjat använda internet vilket gör att barnen själva ofta har egen erfarenhet av att lägga upp bilder från kalas och semestrar eller kanske skypa med mormor och farfar. Så helt klart kommer vi att få se mer av detta framöver. Då är det viktigt att frågorna om förskolan och internet också tas upp på fortbildningar och kurser för personalen i såväl tekniska frågor som hur man bildmässigt och via texter på ett bra sätt kan berätta om en verksamhet.