De nya smarta mobiltelefonerna förändrar torghandeln. Nu blir det enkelt för varm korv-gubben, smyckesförsäljaren eller frukthandlaren att ta emot betalningar med kort. Det kontantlösa samhället närmare sig med stormsteg när ny teknik gör det möjligt att överföra betalningar digitalt.

Också mikrobetalningar mellan enskilda personer ska underlättas. Inga skrynkliga hundralappar längre i dörröppningen när du sålt ditt gamla köksbord på Blocket. I en liten extra tillsats till baksidan av telefonen låter du den som köpt bordet sticka in sitt betalkort och sedan signera köpet på mobilens skärm, och vips är summan överförd till ditt konto.

Så enkelt är det, åtminstone om man får tro nysläppta reklamfilmen från företaget iZettle. Du ser den här nedan där den visar i lite olika stadsmiljöer hur det nya betalsystemet fungerar.

Det kontantlösa samhället är efterlängtat av många. I ett pressmeddelande skriver Dagens Handel: "87 procent av de svenska konsumenterna föredrar att betala med kort och 49 procent tror att vi är på väg mot ett kontantlöst samhälle."

Finansförbundet, ett fackförbund inom bank- och finanssektorn, är också positiva till ett kontantlöst samhälle och de arbetar aktivt för att på sikt avskaffa kontanterna i samhället för att minska rånhoten mot sina medlemmar, som bland annat sitter i kassorna på bankkontoren.

Men införandet av ny teknik sker inte alltid smärtfritt. Det finns också grupper som är mer tveksamma, även om inte reklamfilmen här ovanför visar detta eller vill problematisera frågan.

Reklamfilmen visar bara unga människor i farten som enkelt drar fram sitt kort och stoppar in det i den smarta mobiltelefonen. Men pensionärer protesterar, som Sveriges Radio rapporterar, när de intervjuas och man menar att de som är mellan 80 – 90 kommer i kläm när banker och handel allt mer blir kontantlösa.

I filmen syns inte heller tioåringarna som säljer jultidningar vid dörren eller Första maj-blommor ute på stan, och som kan ha svårt för att hantera ett eget betalkort.

Kyrkor och välgörenhetsorganisationer som samlar in pengar i bössor på stan måste också tänka om. Istället för Frälsningsarméns gryta eller Röda korsets insamlingsbössa kommer du att få stoppa in ditt kort i en telefon som den utsände från organisationen sträcker fram. Samma med gatumusikanten som inte längre kommer att kunna låta sin hatt gå runt bland de som lyssnar, utan istället måste skicka runt sin mobil, så att de som vill betala för musiken kan stoppa in sitt kort i den. Kommer det att fungera?

Detta tekniksteg med ett nytt betalsystem kommer att påverka oss både som konsumenter och som handlare och många verksamheter blir tvungna att finna nya strategier.

Det är i detta som svårigheten ligger. Samtidigt som vi tar nya steg mot ett framtida allt mer digitalt kontantlöst samhälle måste vi också underlätta för de som av olika anledningar inte är med och surfar på den nya tekniska vågen.Just nu pågår det därför ett stort arbete med att överbrygga de digitala klyftorna mellan de som är med och de som inte är med, och it-minister Anna-Karin Hatt leder ett arbete med en digital agenda för att skapa större digital delaktighet i samhället.

I detta ligger det en stor utmaning, men en nödvändig sådan.