40 miljoner kronor kan kommuner, landsting och Svenska kyrkan tillsammans spara om man går över till digitala utskick och låter bli att skicka pappershandlingar till sina förtroendevalda. Men en sådan omläggning kommer också att påverka skogsindustrin samt massa- och pappersbruken. Kommer den att kunna överleva omställningen? Är det papperslösa sammanträdessverige ett ytterligare hot mot skogsnäringen?

Siffran 40 miljoner har Kyrkans tidning kommit fram till efter en undersökning (nr 8/2012) man gjort inom den offentliga sektorn. Förutom kommuner och landsting har Kyrkas tidning gjort en särskild beräkning på Svenska kyrkans kostnader där man menar att de tretton stiften och de största samfälligheterna i landet tillsammans skulle spara upp mot 5 miljoner kronor per år på att gå över till det digitala.

Bara i Luleå stift, som omfattar Västerbotten och Norrbotten, skullekyrkan spara minst 50 000 kronor på minskade kostnader för kopiering och porto om domkapitel och stiftstyrelse arbetar med läsplattor istället för pappersutskick.

Men omställningen från papper till det digitala har följder för andra områden. Kyrkans tidning belysre själva problem med produktion av de digitala läsplattorna som kräver intensiv gruvbrytning, ofta  i Afrika under tveksamma förhållanden, enligt tidningen.

I ett skogslän som Västerbotten är det också intressant att titta på vad som kommer att ske med skogsindustrins förutsättningar om behovet av papper minskar dramatiskt.

– Pappersproduktionen under 2011 ligger på en nivå mer än en halv miljon ton lägre än före den ekonomiska krisen och recessionen 2008–2009. Det motsvarar årsproduktionen på två till tre medelstora pappersmaskiner, säger Marie S Arwidson, VD i Skogsindustrierna, till branschorganisationen Paper province.

Rubrikerna inom pappersindustrin talar om nedgång. En prognos inför 2012 menar att efterfrågan av pappersprodukter i Europa kan minska med 5 till i värsta fall 11 procent under det kommande året.

Orderingången i den finska pappersindustrin föll med 12,3 procent i december 2011 och har backat för varje månad sedan mars 2011, medan skogsägaren Södra halverade sitt rörelseresultat under förra året.

Den minskade efterfrågan har flera orsaker där den digitala omställningen är en av flera samverkande faktorer. Hiur ska då kommuner, landsting och Svenska kyrkan i Västerbotten agera? Ska man låta bli exempelvis läsplattor för att stötta skogsindustrin? Knappast möjligt och absolut inte troligt. Varje enhet kommer att tvingas se över sin egen ekonomi och upptäcker man då att exempelvis digitala läsplattor kan spara hundratusentals kronor så blir det svårt att stå emot den nya tidens teknik.

Det blir istället skogsindustrin och massa- och pappersbruken som kommer att tvingas till en omställning där jakten på nya podukter och andra marknader blir avgörande för överlevnaden. Vi ser också nu hur man inom skogsnäringen allt mer tittar på digitala lösningar också för sin egen verksamhet. Datorer i skördarna och uppkoppling mot internet för att styra avverkning har redan gjort sitt intåg ute i skogen. Fler inititiv kommer vi också att få se, inte minst i att finna nya produkter. Annars är risken stor att det går med skogsbranschen som det gick för den svenska varvsindustrin och tekoindustrin som vi nuförtiden mest kan möta på landets museer.