Resdagboken stänger. Att allt fler använder Facebook, Twitter och bloggar för att berätta om sina resor pekas ut som en huvudanledning till att sajten nu går i graven.

Enligt ett pressmeddelande från Resdagboken har ägarna Schibsted tagit beslutet ”efter flera år av dålig lönsamhet och en negativ trend vad gäller medlemsaktivitet”. Därför uppmanas nu alla medlemmar som vill att hämta hem texter och foton som man en gång laddat upp till sajten.

Hur många som verkligen kommer att göra detta innan 15 juni då Resdagboken går ner vet vi inte.

Men det vi vet är att det är ett mycket omfattande material som de 300 000 medlemmarna lagt upp. Genom åren har över 17 miljoner bilder och mer än två miljoner dagboksinlägg skrivits in.

Precis som när Lunarstorm för några år sedan stängdes väcker detta frågor om vad som händer med vårt samlade material av minnen och historia. En stor mängd av de dagböcker och bilder som lagts upp på Lunarstorm försvann när många inte brydde sig om att hämta hem. Tyvärr kommer förmodligen samma sak att ske nu med Resdagboken. Den samlade bilden av svenskarnas resor i andra länder som getts via Resdagboken kommer därmed att försvinna med stor sannolikhet eftersom det är troligt att inte alltför många bryr sig om att hämta hem sina dagböcker.

Ser vi framåt i tiden kan samma fråga väckas inför Facebook. Idag finns det inget som verkar hota Facebook, men också denna gigant kan en dag falla och läggas ner. Vad händer då med allt material? Kommer denna samlade vardags-dokumentation av närmare fyra miljoner svenskar att försvinna?

Lite sorgligt är det eftersom vi med dessa statusuppdateringar och dagböcker ges en fantastisk inblick i svenskarnas vardagsliv.

Rent alarmerande kan det bli för de organisationer och företag som idag lutar sig med all kraft mot Facebook. Om verksamheten alltför starkt byggs upp mot att Facebook alltid ska finns kan ett rejält bakslag ske om också giganten bland sajter en dag går omkull.