IBM skriver på Twitter: ”Med Big Data kommer vi att kunna få ännu bättre väderprognoser!”

Fast det vi alla undrar är ju: Kommer vi att få bättre väder då? Det är en svårare ekvation att få ihop, men kanske kan vi på sikt få ett bättre klimat, det vill säga få bättre möjligheter att stoppa miljökrisen om vi använder oss av Big Data på ett smart sätt. Och i förlängningen kanske det innebär bättre väder.

Via länken som IBM ger på Twitter visar man med ett exempel från Sydkorea hur säkrare väderprognoser kan ställas genom att utvinna data från sensorer och satelliter.

Ett annat exempel hämtar IBM från Rio i Brasilien där IBMs forskarteam, med stöd av Big Data, lyckats sammanställa en matematisk modell för hur stormar drabbar staden. Utifrån denna modell, hävdar IBM, går det att med större säkerhet förutsäga hur mycket regn som kommer att falla i området de närmaste 40 timmarna. 

Prognoserna blir alltså bättre om forskarna kan ställa samman de oerhörda mängder av data som idag går att samla in från de sensorer, kameror, övervakningssystem och satelliter vi omger oss med.

Men rätt använt kan dessa Big Data bli till mer än prognoser och förutsägelser. Det har professor Hans Rosling tydligt visat med sina beräkningar av insamlad statistik kring folkmängd och levnadsförhållanden i världens länder. Han kan med dessa mängder av data visa bakåt i tiden hur utvecklingen varit, han kan ge en tydlig nulägesrapport, men också prognoser över framtida levnadsförhållanden.

Men de statistiska modeller som Rosling tagit fram kan inte bara användas till prognoser. De ger också underlag för för kloka beslut om ekonomi och politik i en föränderlig värld.

Det är här som Big Data kan vara med och inte bara ge prognoser över skeenden, utan också ge faktaunderlag för att skapa ett godare liv och en smartare värld.

Så med Big Data kan vi kanske inte enbart få bättre väderprognoser. Kanske kan vi också få bättre väder tack vare dessa datamängder. Och kanske, kanske också en bättre värld.