Panteism på undantag

Av , , Bli först att kommentera 6

Ofta när jag använder växter eller djur för att upprätthålla en någotsånär genomlidbar tillvaro tänker jag på vilka konsekvenser detta får för "offren". Som exempelvis för veden. Idag när jag hade burit in ved och tittade på högen i pannrummet påminde det om en skara lik väntande på kremering. Iofs har dessa vedträn fått uppleva mycket som de kvarvarande stammarna i skogen aldrig kommer i närheten av; den nära kontakten med marken vid fällningen, delningen av stammen i flera längder, transporten med traktor ur skogen och ut i det öppna landskapet, kapning i ännu mindre bitar och sedan få det tvivelaktiga nöjet att staplas i prydliga högar i en helt ny miljö.
Sedan ett eller ett par års en vila efter alla traumatiska upplevelser innan det är dags för finalen. Denna äger rum inne i det alltid varma pannrummet tillsammans med valda delar av "släkten".
Förhoppningsvis är de helt ovetande om vad som väntar och bara passar på att njuta av värmen. Jag hoppas då det – för min egen själs skull. 😉

Moment 22

Av , , Bli först att kommentera 3

Ser just att Wikileaks-grundaren Julian Assange försvunnit från Sverige "med hull och hår". Kontoret i Solna är tomt och det finns inga spår efter hyresgästerna. Det var naturligtvis ett ödesdigert misstag organisationen gjorde när de trädde fram med en frontperson. I samma sekund Assange dök upp i spalterna förvandlades han till "a sitting duck" och därmed hopplöst förlorad. Wikileaks trodde nog i sin enfald att de var oantastliga eftersom siten hade så bra på fötterna. Men ack så fel de hade.
Tjänstvilliga jurister – såväl målsägarbiträden som åklagare – finns i hela den "fria" världen och Sverige är i det avseendet inget undantag (om nu någon lever i den villfarelsen). Problemet är bara att i de länder där de avskyvärda handlingarna begås finns ännu inte den relativa tryckfrihet som krävs för att sprida sån här information. Och när den till äventyrs finns även där, ja då är behovet av dylika tjänster inte lika akuta.
Gomorron!
(En parallell historia i det mindre formatet hände just i detta ögonblick. När vi dukade av matbordet igår ställde jag av misstag kanelburken på "fel" plats. Så när Britta nu sticker in handen efter kanelen där den alltid brukar stå finns ingen "sitting duck" i skåpet. Den hade jag anonymiserat genom att placera den "out of reach" bland mjöl och nötter i skåpet intill. 😉
 

Spekulationer

Av , , 3 kommentarer 3

Dagens lördagsgäst i P1 var fackbasen Stefan Löfvén. Han talade vitt och brett om vad som krävs för att få partiet på rätt kurs. Plötsligt började det eka i min skalle, ett eko som sedan fick mig att visualisera följande tankar:
Nu när alla stenar ska vändas för att få ordning på Rörelsen hör man tyvärr bara de gamla namnen eka: Bodström, Östros, Löfvén, Nuder, Margot Wallström!, Bajlan, Österberg osv. Men hur man än vänder och vrider på dessa reliker uppnås inte det vridmoment som krävs för att få Partiet på ny kurs. Jag tror det behövs betydligt större förändringar – och även på många andra plan.
Ett delat ledarskap är ett exempel, många uppslitande nomineringsbataljer undviks om man får två kandidater som kan komplettera varandra. Dessutom får inte de nya ansiktena vara förknippade med den sekelgamla inavel som kallas vänskapskorruption.
Sossarna måste i fortsättningen försiktigt glida ur det grepp som LO har om rörelsen. I dagens mediesamhälle bör aktörernas samhällsroller vara mycket tydliga. Jag tror en separation mellan det politiska och det fackliga är oundviklig på sikt och att en sådan delning dessutom skulle vara mycket vitaliserande för båda parter.
Och eftersom det i dag är comme il faut att ha åsikter om vad alla andra ska göra tar även lilla jag mig den friheten. Alltså föreslår jag att Guteland och Astudillo nomineras till ordförandepar vid extrakongressen i mars. Det vore en bra start på kommande valperiod.

Guldrulle/törnekrona

Av , , Bli först att kommentera 1

Hur ska jag göra när gammstängseltrå’n tar slut? Det går knappast att få tag på samma tråd nuförtiden. Skulle tro att min rulle är inköpt före år 1960. Kvaliteten på stålet är mycket bra, den är mjuk och samtidigt dragtålig och mycket lätt att tvinna ihop för ändarna. Det är kanske det mest använda "verktyg" min företrädare lämnat efter sig. Men samtidigt är "guldrullen" den törnekrona som påminner mig hur mycket jag har eftersatt underhållet på gården. 😉

Mårdhund?

Av , , Bli först att kommentera 4

Det blev inga bilder på vintriga ljusscnerier idag. Däremot – vad jag tror – på en mårdhundslatrin. Det är nämligen inte en räv som varit framme här, de gör ingen större affär av sina grövre utsläpp utan "hyker" bara ned sig och pruttar. Nej, det här är något annat. Endera en upptinad grävling eller en förhatlig mårdhund blir mitt tips. 🙁

Utväxt

Av , , Bli först att kommentera 3

Under den gångna hösten måste det ha hänt. Jag har vuxit färdigt. Det som nu återstår är att konsolidera de erfarenheter och lärdomar som lyckats haka sig fast i den halkiga miljön däruppe. Brottstycken av tankar och idéer som bitit sig kvar efter de senaste årens känslostormar har naturligtvis haft skäl för detta. Frågan är bara vad jag själv* ska göra med materialet. Det var tänkt att mina lediga fredagar skulle användas till att synkronisera hjärnan med resten av min sorgliga lekamen. Vad som blir resultatet av detta vet jag ännu inte, men högst upp på dagordningen står f.n. en avhandling/essä om riskerna med att låta nasarna invadera våra lärosäten.
Gomorron!

*Med jag själv avses kombinationen "kropp och själ". Än så länge hänger de tu inte ihop… 😉

Det är hög tid!

Av , , Bli först att kommentera 7

När datorn börjar bli alltför långsam går det att via en del knep och knåp defragmentera hårddisken för att få innehållet strukturerat. Därför blir jag så avundsjuk på min digitala kompis Macen. Det ser så läckert ut när en hel stjärnbild av de småpluttar som symboliserar minnesanhopningar åker ihop till ränder i klara färger. Så skulle jag vilja att det såg ut på min "hårddisk" också.
Kan inte någon entreprenör ta fram ett desiniliseringsprogram åt mig innan det är för sent?
Gomorron!