Möten träffar och sammanträden i en strid ström. Allt för att ta del av och besluta eller informera om  och för kommunens verksamhet. Handlingar och dokument i varierande omfattning som ska delges, inhämtas och vidarebefodras -blir bättre och bättre ju mer vi kan föra över till den digitala världen, då har man allt med, alla har samma versioner vi kan söka på ett enkelt och lättfattigt sätt.Detta gör att man blir mera rörlig och kan enkelt ställa om för olika verksamheters förutsättningar.

MEN man är dock bara EN människa, många möten där kommunen ska vara representerad och göra sin röst hörd, många som vill ha information och närvaro samt det interna kommunala arbetet som är grunden till övrigt. Här gäller det att kommunikationerna fungerar och att det finns en tydlighet för alla inblandade.

Att prioritera rätt är inte lätt, jag kommer från en organisationsvärld där man använder teknik för att förenkla och förbilliga och kvalitetssäkra verksamheter, därför är det naturligt att försöka införa mer av dialog och möten, sammanträden och informationer via digitala kanaler, att dela dokument i grupper via clouds, att mötas via hangouts eller andra videokonferenssystem eller rentav "gammaldags " telefonmöten.

Man får inte förringa det fysiska mötets betydelse utan det har sitt fulla berättigande men av tids, kostnads och effektivitesskäl måste man nyttja teknik där det går och för min del har det resulterat i mindre resande, fler möten som möjliggjorts deltagande i, bara under denna vecka har vi vid tre tillfällen sammanlänkat folk från hela sverige i video och hangoutmöten, det gäller bara att sammanställa informationen och även där är digitaltekniken en underbar vän. 

Nu är det är hög tid att taket i arbetslöshetsförsäkringen den sk A-kassan höjs. Arbetslöshetskassn är en inkomstförsäkring vid arbetslöshet. Taket är den nivå man får ut, max 80 % i ersättning när man blir arbetslös. Taket är idag krontalsbegränsat till 18700 kr. Många som blir arbetslösa får bara ut hälften i ersättning i förhållande till den lön man hade innan arbetslösheten. De allra flesta inrättar sitt liv efter den lön man har inte minst bostad men de flesta behöver också bil. Det innebär att många som blir arbetslösa hamnar i en besvärlig sits.
Att vara tvungen att välja bort saker som vi ser som självklara är ingen rolig ekvation, att sedan måsta byta bostad, sälja bilen som man kanske behöver för att få ett annat arbete är inte heller enkla saker att hantera.A-kassan är inte ett bidrag som Anders Borg säger utan en försäkring som man dels betalar direkt och även avstått lönehöjningar i tidigare förhandlingar till förmån för en stark statskonrollerad A-kassa.

Denna försäkring har under många år genererat ett överskott direkt in i statskassan Dessa medel har regeringen tagit ur statskassan och sänkt skatten, mest för de med högst inkomster. Man har också höjt egenavgifterna för de fackförbund som har högst arbetslöshet och försämrat villkoren rent allmänt så många har inte haft råd eller varit tvungna att prioritera bort att vara med i A-kassan. Vi har i vårt län och i hela Sverige därför ett stort mörkertal vad gäller arbetslösheten. Detta mörkertal innehåller ochså ett stort antal människor som hamnat utanför de trygghetssystem vi tidigare varit så stolta över. Detta resulterar i personliga tradegier, familjetradegier och är en samhällsekonomisk katastrof – vi måste återställa trygghetssystemen, skap förutsättningar att få fler i arbete och åter bygga upp samhället så att vi kan vara stolta över den svenska modellen.

Vid flera unika tillfällen denna vecka har jag fått känna av att vi =(Åsele) är ” lillebror” i ögonen på andra parter.
Att man kan frångå det som tidigare varit sagt, att man presenterar nya och försämrade villkor som inte överensstämmer med tidigare uppgör det är då man känner ett lillebrorsyndrom.
I försöken att förklara finns inte den dialog som man vill ha, vad gör man då – blir förbannad och höjer rösten – nej . Man måste ta till hjälp alla resurser som går att uppbringa och skapa nya och för bägge parter tydligare förslag till lösning ibland med annan infallsvinkel och även annat resultat.
Det som är säkert är att man måste bita ihop och jobba på, titta på alla möjliga och omöjliga alternativ för att komma fram till lösningar, kanske inte lika bra som ursprunget men lösningar som bägge parter kan acceptera och förstå för att komma vidare och vid nästa tillfälle ha med sig respekt om att man kan skapa samverkanslösningar som parterna kan sluta upp bakom med enighet att fortsätta framåt, vid vissa lösningar kostar det mera än man beräknat men vem vet det kanske är bra värde iallafall om alternativet varit att lösning saknades så kanske det är ett dyrare alternativ.

Om man vill skapa förändring så behöver man lägga energin på att skapa förutsättningar som attraherar och visar på fördelar för den som förändringen vänder sig mot.
Ibland så ser inte den som berörs samma målbild som den som står bakom förändringen, den som utför förändringarna måste också tro på förändringarnas förträfflighet och mervärden för att vara trovärdig.
Den första reaktionen är ofta att det är ett angrepp på situationen som man är trygg i och man känner osäkerhet inför den förändrade situationen.
Det måste till tid, ibland mera information och utökade kunskaper och ibland att man provar för att förstå, anpassa , förändra eller acceptera.
Prestige eller stolthet när man upptäcker att med förändrade förutsättningar, kompletterande information eller att tiden fått uppgifterna att mogna måste göra att man kan förändra sin ståndpunkt och inställning trots att man tidigare varit starkt övertygad om att ståndpunkten varit rätt.

Efter en helg med många trevliga saker så påbörjas ”arbetsveckan” med ett antal möten i olika grupperingar.
Att få invigningstala på Folkan som nu ska heta Kulturhuset och se de lokala konstnärernas alster, att tillsammans med barnen få uppleva – det var en riktigt imponerande upplevelse att se en musikal av dessa mått i Åsele. Och bolla möjligheterna med de som fanns närvarande och även andra Åselebor att de är dom själva, föreningar och organisationer som ska fylla Kulturhuset med upplevelser och skapande av alla former och då få sätta stämpeln på vad kultur är. Det kändes bra, tills man på det berömda ”nätet” fick se att någon med Jante som drivkraft ska förmörka och svärta denna händelse.
På ”nätet” finns tydligen ingen självrannsakan eller känsla av att hålla en saklig och vårdad nivå på de inlägg som görs, desto grövre man kan ondgöra sig över personer desto längre kommer fokus från de egentliga sakfrågorna.
För att skapa ett samarbetsklimat så måste de som har olika åsikter föra fram det på ett sakligt och konstruktivt sätt.

När det kommer framställande om framtidsdisokussioner, i detta fall visserligen baserat på en armada av propaganda som kan ses som hot men också som kreativt tänkande från olika individer baserat på deras uppfattning om världen runt omkring ( och kommunen) då tar vi tillfället i akt att över en kopp Java försöka se varandras olika bilder av de händelser som varit och som skall komma.
Det som har hänt är historia och kan ej förändras.
Det lär vi oss av, en del blev bra annat mindre bra och en del dåligt, det bra kan upprepas, det dåliga kan vi göra på annat sätt i framtiden eller låta bli!
Det som ska hända, det vi bestämt, beslutat eller bara kan förutse med olika framtidsåskådningar det finns det alltid olika tankar om och naturligtvis ska vi diskutera och ta del av varandras åsikter och synpunkter och det gör vi, ibland kan det leda till att vi ändrar förutsättningarna innan saker sker om det kommer fram nya fakta eller uppgifter som inte tidigare kopplats till händelsen.

Detta sker hela tiden i den kommunala beslutsprocessen och är naturligtvis lättare att göra om man inte smUtskastar de som är inblandade, tjänstemän, politiker eller personer i verksamheterna eller som påverkas av de förändringar som hela tiden måste ske små som stora.

Tidigt i morse träffades vi några stycken som tycker att smutskastandet och ”skitsnacket” i och om politiken måste bort från den offentliga debatten det leder inte framåt, vi hade tankar om att ta del av varandras åsikter, synpunkter och fakta i en del av de tyngre frågorna som vi behandlat och kommer att behandla framöver. Kan man föra såna diskussioner på en sansad nivå kan man öppna möjligheterna att få beslut som nästan alla kan acceptera, förstå och jobba vidare med men inte alla för några kommer alltid att känna sig utanför