Kategori: Ekonomi

Overshoot & collapse?

Av , , Bli först att kommentera 1

Inom ekologin finns något som heter bärförmåga, eller carrying capacity på engelska. Det är den gräns för hur stora populationer ett ekosystem kan hantera i ett visst område. Under denna gräns återhämtar sig omgivningen snabbare än vad populationen kan "förbruka" den, t.ex att växterna växer snabbare än renarna hinner med att äta upp. Oftast sköter naturen själv att hålla populationerna under gränsen för bärförmågan, t.ex. att växterna blir mer otillgängliga då populationen närmar sig gränsen, vilket gör att antalet renar som föds minskar. Ungefär som på denna bilden:

Den gröna linjen är bärförmågan, den svarta populationen storlek, och x-axeln är tid.

So far so good. Ibland händer dock att en population går över gränsen. Då finns två alternativ: en mjuk tillbakagång, eller kollaps, för tillbaka under bärförmågan måste man.

En mjuk tillbakagång kan vara att populationen blir mer och mer ansträngd och sakta faller tillbaka under bärförmågan.

Det andra alternativet är kollaps. Detta har jag pratat om i ett tidigare inlägg då ett gäng renar utvandrade till en ö i alaska där de växte exponentiellt, växte över bärförmågan för att sedan krasha totalt. En bild över en sådan krash ser ut något som följer:

Efter att populationen överträdit bärförmågan, så minskar bärförmågan – populationen förstör naturens förmåga att försörja. Detta leder till ett stort glapp mellan populationen och de resurser den behöver, vilket leder till en krash ner under bärförmågan igen.

Hur är detta relaterat till människor på vår planet?

Faktum är att vi sedan länge överstridit bärförmågan, den överstegs någon gång på 90-talet, eller tidigare.

Frågan blir hur vi hanterar detta? Kommer vi att minska populationen och bördan på ekosystemen – bärförmågan, för att få en smidig återgång till nivåer under den?

Tittar man på vårt nuvarande ekonomiska system så kan man konstatera att så knappast är fallet. Faktum är att vi snarare agerar de röda pilarnas riktning: Vårt ekonomiska system är baserad på tillväxt, som driver den svarta kurvan uppåt, samtidigt som det inte tar någon som helst hänsyn till skador på ekosystem och vår miljö, vilket drar ner bärförmågan.

Så hur kommer detta sluta? Kommer vi lyckas ta vårt förnuft till fånga och vända denna utveckling? Eller kommer kanske teknikutvecklingen att rädda oss genom att öka bärförmågan? Eller kommer vi likt bakterier på en petriskål, likt renar på en arktisk ö, att fortsätta växa långt över bärförmågan och sedan krasha spektakulärt?

Detta får framtiden utvisa.

Detta inlägg är inspirerat av boken "limits to growth", en mycket bra bok som verkligen rekomendera av de som är intresserade av detta ämne.

 

Risken att vindkraften blir värdelös

Av , , 2 kommentarer 0

En av orsakerna till 1930-talets ekonomiska depression var överproduktion. Med intåget av massproduktion, så som löpandebandtekniken så skapades mer varor än folk ville ha, vilket drog med sig priserna, och därmed också lönsamheten i de nya fabrikerna ner i en depression.

Nu, ca 80 år senare står vi inför en ny revolutionerande teknik. Det handlar om den italienska uppfinnaren Rossis apparat för kall fusion. Tydligen ska den kunna producera energi för några kronor per MWh (ja, MEGAwattimme – 1000 kilowattimmar), en bråkdel av dagens pris. Dessutom har den just ett investeringspris på 2000$/kw, i linje med dagens vindkraftverk. Dock så beräknas denna kostnad minska till i storleksordningen 100$ per installerad kw då massproduktion kan komma igång. För att inte tala om att den kommer i en behändig 1MW-storlek, inbyggd i en vanlig 20-fots container, samt i framtiden kommer i 5kw-version, för hushåll.

Dessa priser är mycket mindre än dagens energikällor, upp mot en faktor 100. Vad kommer detta innebära för nya energiinvesteringar? Görs utbyggnaden för snabbt så riskerar vi att få en effekt likt den på 30-talet. Alla nya energiinvesteringar – vindkraftverk, finska kärnkraftverk och alla kall fusions-kraftverk riskerar att bli värdelösa.

Finns det nog med avsättning för så mycket energi? Kan energi bli för billig? Och vilka effekter får detta på vår ekonomi?

Även om frågorna är många är förhoppningarna stora på denna nya tekniken. Billig energi i ett smidigt format är det vi behöver för att revolutionera vår värld mot en hållbar framtid.
 

En smygis?

Av , , Bli först att kommentera 0

Den senaste tiden har oroligheter präglat finansmarknaden. Flera länders kreditbetyg har skrivits ner, flera länder riskerar att falla och konjunkturen i allmänhet är på väg ner. Detta gör att bankerna inte gärna vill utfärda lån. Svensk industri är väldigt lån-beroende – vi tillverkar många stora maskiner, lastbilar osv som kräver lån. Ta som exempel Scania, där man nu inte förlänger visstidsanställningar för att kunderna inte kan få lån. Detta är precis det som hände 2008, fast i mycket större skala. Volvo lastvagnar t.ex. gick från full orderingång till ingen eller negativ orderingång på en väldigt kort tid.

Till skillnad till 2008 då vi fick en plötslig kreditkris i samband med att banken lehman brothers föll; kan det bli så att vi istället för denna plötsliga kris, får en kris som smyger sig på, utan en stor avgörande/inledande händelse? Fortsätter det såhär, för vilket risken är överhängande, så är det inte omöjligt.

Utan lån stannar allt.

(Insprirerat av Aktuellt 12/10)

Välståndets utmaning

Av , , 5 kommentarer 0

Upplevd glädje är inte absolut för en viss företeelse, den är relativ. Som exempel så blir prinsessan på slottet en dag blir utan sin hummer till middag och måste äta vatten och bröd. Hon tycker detta är den värsta middagen i sitt liv, hon har aldrig varit med om något värre. Samtidigt på andra sidan stan, så blir den fattige bonden väldigt glad när han lyckas duka fram samma mat, vatten och bröd efter flera dagar utan mat. Upplevelsen beror alltså inte på de absoluta nivån på händelsen, utan den relativa nivån. 

I regel kan ma man säga att destå större skillnad mellan toppen och botten på denna skalan destå bättre. Detta leder till att man tar mindre saker för givet, och att man uppskattar sin normala tillvaro mer. Att öka bredden på skalan på ett systematiskt sätt vore ett sätt att öka välbefinnandet, ta som exempel värnplikten. Aldrig uppskattar man en bäddad säng och en toalettstol så mycket som efter veckor i fält.

På motsvarande sätt förklarar detta varför vi i västvärlden knappast blir gladare av mer prylar, (samtidigt som vi tar saker som vatten och el för givet). Detta samtidigt som innevånarana i många andra delar av världen skulle bli otroligt glada om de fick saker som vatten och el.

Eller som Oxford-professorn Avner Offer skriver i sin bok The Challange of Affluence (Välståndets utmaning):
"Affluence breeds impatience, and impatience undermines weel-being" – fritt översatt: Välstånd föder otålighet, och otålighet underminerar välstånd

Oljans påverkan på ekonomin

Av , , Bli först att kommentera 1

Oljan och oljeprisets påverkan på vår ekonomi är något som jag skrivit om i många inlägg på denna bloggen. Jag tänkte nu införa en annan aspekt på denna frågan.

Naturresurser behandlas ofta i de ekonomiska teorierna som om dem vore oändliga. Det enda som styr tillgången är priset och efterfrågan enligt dessa teorier. Om vi då tittar på oljeprisökningen från mitten av 2000-talet fram till 2008, så var detta något som slog hårt, och höll nästan på att slå omkull hela den globala ekonomin – detta har jag som sagt skrivit många inlägg om tidigare. Dock så tänkte jag nu som sagt fokusera på en annan aspekt.

Då 2008, då oljepriset ökat med nästan 50% på ett halvår, då om någon gång så borde alla oljeproducenter producerat så mycket de bara kunnat enligt de ekonomiska modellerna, produktionen borde ha ökat under denna perioden. Detta hände inte. Oljeproduktionen har stått relativt stilla sen 2005. Detta visar att de ekonomiska teorierna inte fungerar längre. Geologiska processer skiter i ekonomiska teorier.

De ekonomiska teorierna gör allt för många förenklingar och antaganden, antaganden som börjar bli allt mer ifrågsatta nu när ekonomin vaklar och synas i fogarna. Ett annat exempel är antagadet om att människan alltid gör rationella val, ett antagande som granskas i en artikel i Svenska dagbladet.

Energipyramiden

Av , , Bli först att kommentera 3

Inom ekologin så talar man ofta om näringskedjan. Man kan tänka sig den som en pyramid, där näring koncentreras mer och mer, och med förluster i varje steg. I botten finns växterna, som får sin energi från solen, därefter hittar vi växtätarna och sedan rovdjuren.

På samma sätt kan man betrakta "saker", både konkreta saker, som en bok, och mer abstrakta, så som utbildning. Man har i botten en energikälla, solen, och sedan förädlas "saken" i ett eller flera steg, med energiförluster i varje steg.


Jag hoppas att detta exempel på ett annorlunda synsätt hjälper till i förståelsen om hur viktig energi är i vårt samhälle.

För tyvärr har våra ekonomer, som ofta har beslutsfattande positioner, ingen utbildning inom vare sig energi eller ekologi, som ju är det som hela vår ekonomi är byggd på.

Grundfelet med det ekonomiska systemet

Av , , 11 kommentarer 2

På 1800 talet kom engelsmannen Adam Smith med sin ekonomiska teori, The wealth of nations, nationernas välstånd. Denna teori är grunden till dagens ekonomiska system. Enligt denna teori så byggs välståndet av 3 beståndsdelar, arbete, jord och kapital – dessa 3 är grunden till våra inkomster.

I nuvarande ekonomiska teorier, den så kallade neo-klassiska teorin, så har man tagit bort land som beståndsdel. Istället ser man land som en undergrupp i kapitalet.

 


Detta får stora konsekvenser, är ett felaktigt grundantagande, och själva roten till mycket av det som är fel med vårt nuvarande ekonomiska system.
Att sätta land som en undergrupp av kapital skapar illusionen att det finns oändligt med land. Att det liksom pengar går att skapa ur tomma intet, att det inte finns någon gräns.
Desssutom, en ännu viktigare felaktig slutsats man kan dra är att land är kapital som vilket annat kapital som helst. Slut på land? – Inga problem, vi har ju jättemycket pengar istället. Eller – förstört allt land? – Inga problem, vi använder vår teknolgi och infrastruktur istället.

Att anta att land bara är en form av kapital är ett felaktigt antagande, ett ödesdigert misstag som har lett oss in på en väg med ökad miljöförstöring och mindre förmåga för jorden att klara av att föda oss – ett ohållbart misstag som kommer stå oss dyrt.

(Detta inlägg är inspirerat av boken "The end of growth" av Richard Heinberg – rekomenderas!)

 

Den finansiella oron

Av , , 3 kommentarer 0

SE-bankens chefsekonom sade i en radiointervju i P1 att länderna i sydeuropa har ekonomiska problem på grund av att man inte skött de offentliga finanserna. Man har inte sparat i ladorna då det har gått bra, utan fortsätt låna och spendera, och inte "hållt undan" för att klara lite svårigheter. Detta får nu många länder igen – med kraft. Han säger också att vi går in i en period med finansiell oro och dålig produktivitet, och därför får många länder med dåligt skötta ekonomier problem.
Så långt håller jag med, men hans analys stannar där. Analysen missar helt varför det händer just nu, de underliggande krafterna. Det är som att halva kartan är blank, det saknas något fundamentalt. 

För varför händer det just nu? Varför kunde man inte fortsätta med dåligt skötta statsfinanser en tid till?

Jag skulle vilja säga att vi hittar problemet i energisektorn. Som jag sagt förut så behöver en ekonomisk tillväxt en underliggande tillväxt inom energi eller naturresurser, eller motsvarande mängd effektiviseringar. Ekonomin måste följa energi/råvaru-tillgången ganska nära. Skulle man få ett glapp där energitillgången plötsligt störtdyker under ekonomins fötter så kan man få en kraftig krash, så som vi fick 2008. Då energitillgången är på väg neråt, så verkar det dock nu som att ekonomin följer energitillgången neråt i ganska synkad takt, istället för att ånga på, – och det är detta som visar sig i form av dålig produktivitet och finansiell oro, som SEBs chefsekonom Robert Bergqvist pratade om. Så fram till dess att vi får en ökning i nettoenergin i världen så kommer vi se fortsatt ekonomisk turbulens.

Evig tillväxt?

Av , , 4 kommentarer 1

Den tillväxt vi har sett under de senaste 50-200 åren har alla kommit från tillväxt i tillgänglig energi, nettoenergi. Först från kol, och sedan under efterkrigstiden från olja. Våra ekonomer har dock ingen koll på de naturvetenskapliga principerna, och inom den ekonomiska läran tillskrivs denna tillväxt i regel teknikutvecklingen och effektiviseringar.

Då förhållandet mellan energi och ekonomi är 1:1, så kan vi inte ha ständig tillväxt utan tillväxt inom energisektorn. Och nu då peak oil är här, så har den globala tillväxten slutat. Viss regional eller tillfällig tillväxt är dock fortfarande möjlig, men i slutet är det hela ett nollsummespel, där om någon ska växa så är det på någon annans bekostnad.

 

Som bilden ovan visar så är vi nu i ett läge där systemet inte längre klarar av att tillgången på energi sjunker undan under dess fötter. Detta kan vi se överallt; Grekland, USA, PIIGS-länderna, osv.

De naiva ekonomerna har som argument att ekonomisk tillväxt alltid kommer fortsätta eftersom minskade resurser skapar incitament att hitta mera. Att ha ett system som så blint litar på att teknikutvecklingen ska rädda oss, utan att veta hur, är knappast ett bra system.

Nu kan dom dock få rätt i sina önskedrömmar, iochmed energikatalysatorn och kall fusion som jag beskrivit tidigare. Denna skulle med råge lösa alla våra nuvarande och kommande energiproblem och trygga förutsättningarna för tillväxt under väldigt lång tid framöver.

Problemet isåfall är bara att att ekonomerna alldrig lär sig, deras blinda tro på teknikutvecklingen kan fortsätta och okunskapen och girigheten kan fortsätta regera.

Så för den sakens skull så hoppas jag att det nuvarande systemet krashar, och att vi kan få fundera ut ett nytt ekonomiskt system. Då skulle vi möjlighet att realisera de ekonomiska reformer som är nödvändiga för ett både för människa och miljö hållbart system, och inte bara blindt dåna vidare mot oändligheten.

 

 

Presentation

Vad är det här då?

En blogg där jag försöker förklara och analysera olika risker som vi står inför, främst inom energi och ekonomi-området.

Vem är du då?

Jag är en Civiliingenjörsstudent från Umeå som till hösten börjar Masterprogrammet i teknik och hållbar utveckling på KTH. Jag har ett stort intresse för de händelser vi nu ser i vår omvärld, med dyrare energi, mindre matproduktion, ökande skuldberg, osv. Jag tänkte här titta på vilka följder detta har, både globalt men även lokalt.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se